Lövblåsare och Shamansk Undervisning
En av de viktiga sakerna att tänka på vid magiskt arbete är att vara fokuserad. Det är omöjligt att göra något verkningsfyllt om tankarna är på annat håll och tankspriddheten är stor.
Jag kom att fundera på just denna sak när jag nyligen avbröts i mitt arbete då några gubbar gick igång med lövblåsare nedanför vårt fönster och blåste bort sand från en parkering. Det är ingen stor plan och ett arbete som tar kanske 10-15 minuter för en ensam kille med piasavakvast, tog kanske 5-10 minuter med lövblåsare och medföljande traktor som sedan kom och sög upp allt skräp.
Var det verkligen nödvändigt med allt det där, tänkte jag efteråt medan jag stod och tittade ut och såg allt upprört damm lägga sig till ro på våra redan skitiga fönster. Längre bort såg jag grannen då han just lämnade sitt fönster efter att han förmodligen också funderat över lövblåseriets mystiska gåtor.
Jag undrar just hur mycket vi egentligen sysselsätter oss med som kanske kan göras på annat sätt, och då med långt mindre orosmoment för alla inblandade. Många framsteg som görs med ny teknik är bra, men lika ofta så tror jag innovationerna medför sidoeffekter som vi inte alltid tänkt över så väl, för alla de inblandade.
Nymodigheter
En gång när jag skulle hålla ett föredrag följt av trumresa och meditation, så fick jag den plötsliga ingivelsen att kanske ta med mig laptopen för att då kunna visa en kort filmsnutt med shamaner från andra kulturer som grund för vidare diskussion. Jag tycker nämligen att det är mycket intressant att se hur människor arbetar på andra platser och kulturer, samt att det också kan ge en god insikt av vad shamanismen är ur ett större perspektiv.
Men tillbaka till historien kring min laptop. Innan jag bestämde mig för att inkludera och använda den, så valde jag att göra lite efterforskningar kring utvidgandet av min undervisning och samtidigt i förlängningen, förändringen av dess energier.
Efter att ha förberett mig så kallade jag in mina hjälpandar för rådslag. Och svaret jag fick tillbaka var enkelt och begripligt och kunde appliceras på alla liknande förändringar.
”Om en förändring du gör blir till en distraktion, så är det fel. Så ställ dig frågan om det distraherar mer än det hjälper så vet du vad du skall göra.”
Sagt och gjort så funderade jag sedan över vad det var som jag ville förmedla och på vilket sätt det kunde hjälpa min undervisning. Därefter valde jag ut några filmer och klippte ner dem till ett minimum, för att sedan inkludera som diskussionsämne i undervisningen.
Gensvaret blev positivt och jag upplevde till och med hur det kom att kännas trevligt för mig själv med en kort stunds filmavbrott i mitt långa föredrag.
Kanske finns det en lärdom att hitta här någonstans mellan mina filmer, lövblåsare och piasavakvastar. Jag har i alla fall lärt mig att bara för att möjligheten att göra något nytt existerar, så är det inte alltid en bra idé att göra det. Men å andra sidan, om det tillför något positivt och inte distraherar, så varför inte?
Allt gott till er
Peter (greyshaman)
