Nu vill jag gärna höra om och i så fall vad shamanism och reiki har med vartannat att göra. Så många håller på med båda delarna, en del till och med samtidigt. Och jag som då gillar både reiki och shamanism, men inte upplever att de är kopplade med varandra. För mig tycks det som att ett shamanskt helandearbete skulle motverkas om det blandas ihop med reiki. Alltså inte om de utförs vid olika tillfällen, men om de mixas i en och samma behandling.
Snälla, förklara! /BotHild

Tja, handpåläggning har ju använts upp genom tiderna, genom allsköns tro och religion. Reikin är ju egentligen bara en japansk variant av handpåläggning så varför inte?

Jag jobbar efter mottot: funkar det så använd det. Jag förstår inte helt hur det shamanska arbetet skulle just motverkas av att man också använder reikibehandling? Å andra sidan kan jag gott jobba med hethänderna och lägga dom på folk, men just ngn reiki utövar jag ju inte.

Själv gör jag det som behövs för att få en bild av hur jag bäst skall kunna behandla "den stackars sjuka människan" framför mig. Använder olika saker för att få helhetsbehandlingen att bli bra s.a.s. Om diagnosen ställs, eller boten görs med trumresa eller handpåläggning ser jag som lite samma, samma men annorlunda.

Det är lite som att använda moderna bergsklättringsrep till att binda traditionella djembetrummor. Använd det som funkar! :D

//Thomas

[Edit: la till text som inte ville följa med från word igår.]

Det här ligger mig också varmt om hjärtat och är något jag funderat över i många år. Något som faktiskt fick mig att stanna upp och inte göra någonting, ett långt tag.

Kursledaren för den grundkurs i shamanism, som jag gick var mycket noga med att man inte ska blanda ihop saker. Och det tycker jag är klokt i början om man ska lära sig någonting, men när man jobbat ett tag, blir helandemetoden mer ens egen, än någon "sort" och då integreras ju vissa delar.

Jag jobbade med handpåläggning många år inna jag gick reikikurs.
Jag ville då kolla vad reiki var egentligen och upptäckte sedan att det jag fick bättre resultat efter kurser, symboler och initieringar (har reik1 och 2). Vad det beror på... om det är min tro, andras tro, symboler eller vad, orkar jag inte grunna på längre ;)

Redan på Reiki1-kursen sa läraren att jag jobbade väldigt shamanskt då jag väldigt lätt, försatte mig i ett halvtrans-liknande tillstånd och såg personers krämpor som symboler/gestaltningar och jobbade med plocka bort dessa stagnationer. Det har bara fortsatt och det var DET jag menade i den andra tråden, att det går inte "att stänga av den delen" när man helar.

I takt med att jag börjarde jobba med distansreiki, har den här förmågan utvecklats och jag ser ofta detta i människor på distans, utan att behöva ha dem framför mig. Jag är ju då i den icke-ordinära verkligheten... vad är skillnaden då egentligen? Inte alla som "reikar" gör detta, men väl alla som shamaniserar?

Olika sidor av samma mynt - helandepengen

Vad jag däremot inte är riktigt klar med, är balansen mellan över- och undervärlden. :blink: Det känns som om jag i reikin jobbar mycket med övervärldsandar (reikiänglarna) men lite med undervärlden... och det är ju viktigt med balansen, va'...?

/Fylgja *kliar sig i kalufsen*

Thomas: Jag tänker att i arbetandets stund använder man ju sig sjävl på två helt oika vis i reiki och shamanism. En som ger reiki gör sig till kanal för den gudomliga energin och leder den in till mottagaren. Et är nog den mest rättvisande sammanfattningen jag kan ge på alla beskrivningar jag fått genom åren.

Den som genom för ett shamanskt arbete förhåller sig helt annorlunda. I det helandearbetet ger man sig ut på en resa och samarbetar med de andar man möter, om dessa ander verkligen känns som hjälpare. I ett shamanskt helandearbete använder man sig av andehjälpare atkivt och med urskiljning. Detta kräver att kroppen inte är inställd på att vara antennn för en enda sorts energi.

Reiki är för mig en passivt görande, och shamanistiskt helande arbete ett aktivt.


Om ni lyckas kombinera det, så är ni i mina ögon multifunktionella. Jag kan inte förstå hur ni lyckas bara. Annat än om någon på en resa får besked om att ge den hjälpsökande en reikibehandling. Sker det? Vill gärna förstå! /BotHild

Tack för en intressant tråd!

För mig är reiki en metod, shamnism en annan, och jag använder dom inte samtidigt. Jag hade använt reiki några år innan jag började med shamanism.
Visst håller jag med om att reiki kan upplevas mer passiv, och med rekiki kan jag även i vissa fall skicka helande och lämna till det högsta bästa att välja vilka "vägar" reikin ska gå, eller skicka ljus och styrka till någon som har det tungt för tillfället (dvs inte vara lika tydlig med syftet). Inom shamansk helande är jag mer specifik, mer av "personen behöver hjälp med just detta, vad kan göras?"

Jag väljer olika beroende på situationen och personen jag har framför mig. Några tycker att shamanism låter "skrämmande" och vill inte ha något med detta att göra, samtidigt som dom gärna vill ha reiki.

Jag upplever också att reiki är lättare att använda när andan faller på, eller "mitt i vardagen". Jag kan använda det på jobbet där en vän har huvudvärk, eller skicka distans medan jag sitter i bussen etc....
Kanske kan man göra det även med shamansk teknik men jag har inte kunskapen angående det. För mig är det trumresor och det är svårt att göra på bussen.

Thomas: Skönt att läsa ditt inlägg, eftersom jag fått råden att hålla mig till en teknik. Jag tror att man ska hålla sig till en teknik ÅT GÅNGEN. Men det finns ju som så ofta här i livet olika sätt att ta sig fram, om jag tar mig fram med bil behöver det ju inte betyda att jag inte kan använda cykel eller tåg ibland, dock är det svårt att cykla i bilen :)

Det beror nog på hur man jobbar... för mig är reiki normalt, allt annat än passivt, men jag vet att många jobbar så. Kanske jag inte gör enbart reiki, men det har varit OK för mina lärare, att jobba som jag gör och mina "offer" verkar nöjda ;) .

Ja men visst håller jag med om det... att man kan förhålla sig mer ytlig och bara "sätta gång" en reiki, utan att vara så aktiv om man känner för det.

Arpropå trumresor: Man behöver ju inte använda trumresor i shamanskt arbete om man har lätt för att resa utan. Jag reste utan, innan jag provat trumma. De flesta inom nordisk shamanism kanske använder trumresor för att komma i kontakt med de andra världarna(?), men många gör det inte, om man redan har andra sätt.

När jag jobbar med reiki har jag både kontakt med andarna och "icke ordinärt seende" ... (man skulle kunna säga att det är ett transseende i den icke ordinära mellanvärlden)... men om jag föresätter mig att resa på en fråga, då använder jag ju inga reikisymboler. SÅ... för mig blir det mer shamanskt i rekin och inte alls tvärtom.

Fylgja

Hej alla!
Jag har inte skrivit på ett bra tag nu eftersom jag har fullt upp men jag kommer in då o då o smygläser lite. Det kan jag inte låta bli. B)

För mig är shamanism inte enbart detsamma som trummresor. Shamanism är för mig ett sätt att leva och en världsuppfattning. Så som jag ser det så innfattar detta bla. också helande av mig själv o annat levande. Detta kan man göra genom handpåläggning vilken teknik det än må vara, trumman, runor, staven, örter, stenar osv. Dessa olika tekniker ser jag som verktyg inom shamanism. Vilka verktyg vi använder beror på vilka vi känner passar oss bäst. Vilka man arbetar lättast med o vilka som känns mest naturlig för var o en. Ta örter tex. det funkar inte för mig men är säkert en stor del av mångas schamanisktiska helande här.

Som det har skrivits tidigare om så använder de sydamerikanska shamanerna också ett energisystem som är liknande chackrana som ingår i reikin. Jag vet inte om de också använder symboler men våra nordiska förfäder använde runorna som inte bara är skrivtecken utan så väldigt mycket mer. De är också mycket kraftfulla inom healing har jag upptäckt. Runor eller reikisymboler? Det som känns naturligt för en själv skulle jag villa säga. :respect:

Kramar / Runa

Håller med om det - hade inte kunnat skriva det bättre, själv ;) :D

Så är det för mig också och för de flesta antar jag. Men jag vill fortfarande hålla mig till att när det gäller helande är reiki en teknik och shamansk helande en annan. För egen del vill jag gärna hålla isär begreppen, annars blir det lätt förvirrat. Den shamanska vägen är även för mig en helandets väg, både när det gäller mig själv och andra, djur, människor, natur och våra livsbetingelser över huvud taget.

Jag har inte kommit dithän att jag reser utan trummor, jag behöver fortfarande trummorna som hjälp för att avgränsa ordinär och icke ordinär verklighet. Trummorna ger mig en stabil grund i mitt utforskande. Särskilt som nybörjare tror jag att det är viktigt att hålla isär begreppen. De instruktioner jag får av mina hjälpare under trumresorna, följer jag så klart. Krafterna är starka och jag känner att det är viktigt att känna sig trygg i vad man gör.

Med tiden kanske man kan bli lite friare, men för oss som är nybörjare tror jag inte man ska blanda allt för mycket.

Vad många intressanta inlägg!

:D Kraa:Vilken bra bild för just det jag undrade. Om jag snor din bild, har jag fått intrycket att det finns dom som försöker cykla samtidigt som dom kör bil. Men det verkar både jobbigt och onödigt.

Jag kan absolut föreställa mig att reiki och shamanism tillsammans kan främja och stärka ett helandearbete, men då utfört vid olika tillfällen eller efter vartannat istället för samtidigt.

Det finns ju de som behövt få reiki"kanalen" bortplockad. Har någon som läser detta varit med om det? Berätta gärna ifall det känns OK. Det kanske skulle kunna ge en tydlighet.

Verkar det konstigt att undra över sammanflätningen mellan shamanism och reiki? I så fall hur? /BotHild

Hej!
Jag har plockat bort reiki initieringar. Jag är inte så insatt i det hela, har visserligen gått en reiki kurs för många år sedan, men de initieringarna tog mina andehjälpare bort eftersom jag inte använde dem i mitt helande arbete och de tydligen kunde vara begränsande för mig.

Jag har också plockat bort initieringar på några andra personer som behövt det. För mig ser de ut som tunna små brickor i händerna och över kronchakrat.

Tydligen passar inte Reiki för alla. Om jag fått informationen rätt för mig, så är Reiki en mer eller mindre ständig "uppkoppling" mot ett visst "frekvensband". Det verkar vara bra för somliga, mindre positivt för andra tydligen.

En oönskad sidoeffekt av initieringen i sig självt kan tydligen också vara att man kan få med delar av den som ger initieringen, och är Reikimästaren (eller vad de kallas för) inte "ren" i sig själv kan det bli knöligt för den som fått initieringen. Det har varit en av orskerna till att jag fått plocka bort initieringar, att "själsdelar" eller liknande "fastnat" i initieringen och ligger och stör konstant.

Jag arbetar gärna med healing, kanske inte precis när jag gör resor, men arbetar jag "shamanskt" med människor på plats så förkommer det vid behov. Jag arbetar även med healing på distans. Jag "ser" ofta när jag ger healing, även på distans. Över huvud taget verkar healing vara ett sätt för mig att få kontakt med andevärlden, utan att "resa". Därför har jag inte varit noga med att skilja på healing och shamanskt helande rent praktiskt. Dessutom har jag fått i uppmaning av mina andevägledare på shamanresa att "använda händerna", så då gör jag det när det är läge för det.

Uthien, du satte tummen på det jag menade i mitt förra inlägg. Detta kan jag tänka mig skulle kunna ske, och om jag skulle få det rådet av mina andehjälpare så kommer jag också att använda det.

Däremot vill jag skilja på reiki och handpåläggning eftersom det finns många traditioner där man "använder händerna". Mina förfäder använde handpåläggning utan att veta något om reiki. Eftersom mina helande förfäder hann gå bort innan jag intresserade mig för ämnet och det är svårt att få tillgång till kunskap av "gamla" traditionella helare i min region, så fick det bli reiki. Sen blev det shamanism.

Intressant att reikiinitieringar kan störa shamaniserandet och att mastern kan överföra icke önskbara delar.

Vilken tur för mig att jag startade den här tråden. Jag har till och med fått fler svar än vanligt på frågor jag inte visste jag hade. :? Inte så konstigt att jag varit lite förvirrad med tanke på att erfarenheterna är kan skilja sig så mycket på vissa punkter och vara lika på andra. /BotHild

Kul att läsa ett inlägg av dig igen Uthien! Du är tillbaka och det är trevligt, tycker jag!

Hej!
Även jag har fått 1:an i Reiki men är inte speciellt imponerad. Kanske är det inte min grej (antagligen inte ;) )Vad är det som är så speciellt med reiki att alla höjer det till skyarna och tar hutlöst betalt för kurser o behandlingar. :angry: Bara det får ju en att backa.

För mig kommer healingen från hjärtat och är inget man kan sätta pris på. :?
Slut på spott o fräs om reikipriser... Vad jag igentligen vill fråga är varför ni skiljer på reiki o handpåläggning... det är ju ändå energi uppifrån hur man än gör...


:respect:

Mvh / Runa

Är det verkligen så underligt, egentligen?
Reiki har flera poänger som gör att människor tar till sig det.

1. Det är lättillgängligt. Med andra ord. "Alla kan lära sig reiki" och dessutom kan du göra det för 2 500kr på en helg. Och då är det de två första nivåerna.

2. Beroende på vilken skola man tyr sig till så kan det faktiskt många gånger vara billigt. Även när du kommer upp till högre nivåer. Se Matthew Sword t ex, som iaf jag har fått ett bra intryck av.

3. Det är konkret. Precis som de "änglakort" du kan köpa i din lokala New Age-butik (ni vet, man drar ett kort varje dag och får ett litet budskap). Jag har sett kvinnor gråta efter en initiering. Det påverkade dem verkligen kraftigt!

Jag har också intitierats i Reiki (första och andra graden på en helg, eftersom "människan är redo för det"). Det fanns mycket energi i den initieringen, och om människor inte är vana vid energi kan detta upplevas som något alldeles fantastiskt. För min del gav det mig ett verktyg att ta mig vidare. När jag har pratat med andra som har initierats i reiki så har alla gått vidare från reiki till att arbeta mer efter känsla och intuition.

Däremot finns det ju givetvis uppenbara problem med just Reiki.

1. Den initierade kan komma att tro att den kan hantera att hela en människa bara för att de själva har upplevt något de själva tyckte var underbart. De kan mycket lite, eller ingenting, om alla de "störmoment" som kan träda in i en helandeprocess.

2. Det är _för_ enkelt att skaffa sig en initiering. En vän till mig är initierad upp till master, men hans lärare tvingade honom att först lära sig att fullständigt behärska Qi gong innan dess. Det vill säga; full kontroll över sin kropp och sitt psyke.

3. Den uppenbara risken för att reikimastern utan tillräkligt med kunskap bränner ut den de initierar. Som diskussionen om för tidig kundaliniresning som tidigare har förekommit i forumet.

Schamanism och reiki är inte samma sak, men båda kan fungera på sitt sätt. Om det är passivt eller aktivt är nog upp till användaren. Att de skulle motverka varandra kan jag inte riktigt se, förutom då det Uthien skriver om att det blockerar vissa. Man får ju lyssna till andarna till syvende och sist ändå.

Jag skulle vilja skilja på reiki och handpåläggning av två olika anledningar. Reikiinitieringen "kopplar upp dig" till en viss... energi/vibration/nivå. Genom att den är så lättillgänglig så finns det också vissa begränsningar kring hur den kan fungera. Den är, vad jag har fått erfara, alltid mild om man inte bara pressar in reikienergi rakt in i huvudet. Mild är inte dåligt, men det finns flera sätt... Handpåläggning i övrigt kan vara väldigt varierande. Ofta används ren intuition och kan ha flera olika källor beroende på utövaren.
Något som jag dock ser som väldigt viktigt är att man inom reiki talar just om energin som kommer _uppifrån_. Energin som finns tillgänglig hos vår Moder Jord är en mycket stark helande källa. Själv brukar jag energin från ovan och nedan mötas till en punkt inom mig där den strålar ut genom t ex händerna. Detta handlar inte om att ta energi från en redan skadad jord, utan att förena de båda i ett flöde.

Jag inser att jag nog som vanligt börjar förvilla mig in i alldeles för långa utlägg, men en sista kommentar är ändå: alla har sin väg.

Runa: Jag håller med dig helt och hållet. Men.... problemet för mig var att dom som är helare ofta inte delar med sig av sin kunskap, av olika anledningar har jag förstått. Kvar blir då dom som vill dela med sig och dom vill oftast ha ersättning för sin tid, en del hutlöst mycket, andra rimligt.

Visst! Någonstans måste man börja för att kunna gå vidare. Både inom reiki och shamanism. Även mina initieringar var starka upplevelser. Precis som Sara säger, har vi alla vår väg. Slutligen vill jag säga; varmt tack alla, som delar med sig på detta forum :respect:

Ja det har skrivits mycket intressant i den här tråden... och vad jag tänker idag, är på hur många olika det finns att tolka/uppleva saker. Det gör ju allt mycket komplext och mycket intressant!

Jag hade en diskussion i min "icke nätburna verklighet" ;) där vi pratade om skillnad på olika sorters andeväsen... En kompis såg dem som olika "raser" av andeväsen, som kom från olika håll i kosmos och som har olika uppgifter att göra...
Jag själv ser det bara som olika sätt, att se andarna... en del ser småknytt, somliga ser änglar och andra säger ljusvarelser. Religiös uppfostran och tidigare värderingssättning, kan ju också spegla vad man vill kalla det.


Vart vill jag komma då?
Jo, jag ser inte att reiki är något annat än vilken handpåläggning eller fjärrhealing, som helst, MEN med hjälp av en viss sorts japanska symboler, kan man lättare komma i kontakt med de andar/guider man önskar. Det finns ju en massa olika varianter av liknande healingmetoder, med olika namn.

Jag har inte en religiös grund, som jag står på - därför tror jag inte på högre gudomligheter, utan jag tror faktiskt att andevärlden är en demokratisk/jämlik "tillvaro", där dock en del är mer erfarna andra. Och att vi alla är en del av helheten/alltet/"gudomligheten". De här olika sätten att komma i kontakt med andarna, är som sagt för mig, bara olika sätt.


Jag ser faktiskt ingen skillnad i att rita symboler, skallra med skallran, ljuda en ton... Det är bara olika sätt att kalla på andarna... änglarna... guiderna, eller vad man vill kalla dom. Olika traditioner... olika sida av samma mynt.
En del tycker att reiki är gudomligt... och tror på en gudomlighet utanför sig själv? Det gör inte jag, ändå använder jag reikin. Hm... hur blir det då, då? :blink: :D


Härligaste av allt, är väl ändå att inte FINNS någon exakt sanning! ;)
Väntar på nästa berikande inlägg! /Fylgja

Eller förstå vad som händer energimässigt över huvud taget i en människa när Reiki appliceras.

Det som varit markant för mig när jag talat med andra "Reiki initierade" är hur lite information de verkar ha fått av sina "Masters". Det känns som att de har fått en bild av hur man kan använda energin men inte hur den är lämplig att använda och när...
Lite som en mirakelsalva som det är ok att applicera närsomhelst, hur som helst, egentligen utan insyn i problem som kan uppstå eller vilka barriärer som kan brista.

Väldigt få har talat om de reiki guider som man får med sig vid initieringen och de flesta (som jag talat med om reiki) verkar inte ha riktig kontakt med dem och där känns det som att en viktig skillnad mellan reiki och det shamanska arbetet finns. Nämligen medvetenheten om de andar som ledsagar/stjälper, hjälper/stör, upplyser/ljuger.

har jobbat aldelles för länge idag och finner inte riktigt ord för vad jag vill förmedla, men detta är ett litet utkast.

Simiolus skrev:

Tråkigt att läsa Simiolus... men jag blir inte förvånad...
Det finns... det är jag helt övertygad om. Jag själv har erfarenheten av att det mer är folk som bara gått reiki 1:an som går omkring och är omedvetna på det sättet - därför att den av många masters enbart ses som en introduktion, men att man samtidigt kanske inte är så tydlig med det? Jag har träffat på många glada reiki-introducerade, som tror att allt löser sig av sig själv - hej å hå...
men "ju mer man vet, ju mindre inser man att man kan...

Sedan det där du skrev om "mirakelksalva" - det är ju lite så med reiki; den ses som kärlekens vita ljus och genom att skicka in den, påverkar man kroppens egen läkningsprocess, typ. Sedan är vi en hel del, som gör lite till - innan och efter - och det är väl det tråden handlar om "Kan man kombinera reiki och shamanism?".

Jag arbetar väldigt lite mot andra människor när jag arbetar på en shamansk nivå. Detta innebär att jag inte använder reiki i samband med det...

Men att arbeta shamnistiskt innebär väl att använda de verktyg som "shamanen" har till hands för tillfället och göra det bästa av situationen. Sedan om det är reiki man använder eller frågar en ande om hjälp att "fixa" problemet är en annan femma.

Visst, shamanen är en stark länk till andevärlden men, vi kan inte låta oss begränsa vår verksamhet för att försöka passa in i ett fack. Shamanens uppgift är den shamanen vill utföra och jag vill hjälpa människor. Reiki är ett redskap bland andra i min verktygslåda.

- nils

(Det är rätt sent nu när jag skriver detta och har inte läst tråden allt för noga)

Jag gick på reiki kurs (steg 1) här i Luleå och kvinnan som höll i detta gjorde i slutet något som skulle hjälpa en att behålla sin energi.
Detta gjorde istället att jag kanppt fick någon energi, utan hela mitt väsen och dess balans blev lidande väldigt mycket.
Fick börja meditera dagligen och fick hjälp av en guide från andra sidan att rena mig själv och återfå balansen.
Hon har även blockerat energi för några bekanta till mig som gick steg 2 hos hon och jag fick hjälpa mina bekanta att bli renade och få tillbaka balansen.

Efteråt har jag hittat en bra balans och använder mig både av övre och undre för att hjälpa andra. Inga större sjukdomar ännu, men därmot huvudvärk, späningar i muskler och även liten "push" när någon är förkyld och liknade.

Får skriva mer någon annan dag.

Relax och lycka till :D

Nu hänger jag inte med riktigt...
Vad menar du med att du använder både övre och undre?

-nils

var trött när jag skrev förra inlägget och läste igenom det nu såg missen...:$

I reiki använder man mest hjälp från övervärldsandar. Medans jag fick under en resa till undrevärlden lära mig att använda mig av både över- och undervärldsandarna till att utföra healing.
Beroende på vad det gäller kan balansen skifta lite grann.

Aha då förstår jag.

Jag har aldrig funderat över vart i tillvaron andarna kommer från (upp, ner, mitten).

Och rent allmänt så har det inte haft någon effekt på arbetet heller då jag fått den hjälp jag behöft för just den stunden.

-nils

Jag har nog tänkt som Metal_tiger, att traditionell reiki söker hjälp hos övervärldsandarna och att reikin i sig, därför står för en obalans, som jag tänker att shamanismen inte har, då man ofta reser i alla väderstreck, över, under och mellanvärld o.s.v. = utnyttjar alla sidor inklusive mörkt och ljust...

Hur reser du Simiolus?
Väljer du ingen riktning i förväg?

För mig är det rätt olika upplevelser i under- kontra övervärlden...

Reiki och reiki-initieringar ser jag på som ett förstoringsglas som släpper igenom och fokuserar vissa vågländer av energi (närmare bestämt den våglängd som moderjord själv har).

Så visst reikin är lite ensidig och fyller inte alla spektrum, men att gå så långt och säga att den "står för en obalans" tycker jag inte känns riktigt.

Reikin är för mig ett redskap, shamanismen är den verklighet i vilken jag använder bla. detta redskap.

Så till frågan. Nej jag väljer ingen riktning i förväg, jag ställer frågan (ger dem mitt sinnestillstånd)innan jag ger mig av och så leder de mig ditt där jag behöver vara. Jag har nästan aldrig rest i undre världen för jag har inte blivit ledd dit.

Är ny här och medveten om att tråden inte varit aktiv på en månad men jag blir så glad när jag hittar ett ställe som besvarar frågor jag har.
Jag jobbar med healing, inte reiki men en form av intuitiv/trance healing. Ibland har jag änglar jag jobbar med eller andra andar och ibland har jag en indian med mig. Under en trumresa jag fick göra vid ett tillfälle mötte jag en shaman som sette sig på min mage, gjorde upp en eld och talade om att han var där för att stanna. Sedan dess har jag haft en stark längtan att göra mer inom shamanismen. Har ett starkt sug efter en egen trumma, den känns som ett måste. Använder mig av månen för att samla krafter osv. Jag har funderat en del på skillnaderna i healingsätt på shamanskt sätt och på "vanligt" sätt och fick mycket av det besvarat här, det finns i mig alltihop, därför kan jag inte ta reiki som mitt sätt att jobba med. Det känns för "kontrollerat", styrt eller begränsat men all respekt för de som trivs med reikin, det är inte menat att "klanka ner" på ngn. Jag vill jobba fritt i de olika världarna, på mina sätt och på olika vägar.
Tack än en gång för ett forum i min smak :D