Efter att jag under lång tid varit ganska avstängd och på många sätt okänslig, eller åtminstone i väldigt dålig kontakt med mina känslor så har jag på senare tid börjat närma mig och återknyta kontakten och sammstämmigheten till känslorna. På många sätt är det som att vakna ur sömnen och upptäcka att en fot har somnat, det är ganska obehagligt precis vid uppvaknandet samtidigt som det är skönt när domningen börjar släppa.

I all denna nya kontakt med mitt levande känsloliv upptäcker jag ofta att jag genom åren plockat upp en väldig massa starka reaktioner som behöver utrymme att komma fram i ljuset igen. Framförallt verkar det finnas en hel del (och då menar jag verkligen en hel del) sorg och ilska som vill komma ut.

Jag har under tiden denna kontakt återknytits med mitt känsloliv gråtit ytterst få gånger och de gångerna har varit under väldigt starka och stormande omständigheter... När jag i mera lugn och ro försöker återknyta och lyssna på mina känslor och min sorg är det som att känslan och framförallt gråten fastnar precis nedanför övre bröstkorgen och halsområdet, det är som att jag har en fysisk blockering där. Jag har visualiserat detta område och sett som en svart gegga som sitter ivägen för känslorna och gråten...

Min fråga är helt enkelt om det finns något sätt att arbeta med denna blockering? Det händer ofta nu att jag känner ett behov av att sörja och gråta ut kring en gammal eller pågående händelse, men det går nästan inte, blockeringen är i vägen och hela min organism skriker att något vill ut, men det fastnar... Det ska kanske också tilläggast att jag är ganska spänd i de muskler som sitter i detta område, jag har försökt med självmassage och avslappning i detta område och det verkar hjälpa lite men inte ta bort hela blockeringen...

tacksam för tankar.
- eldfot

Det finns ju så många sätt...
Massage av någon annan medan du själv fokuserar på blockeringen, olika former av healing, visualisering av ljus i området, en trumresa in i dina känslor...
Jag håller för tillfället på att läsa boken Resan, och har (lite till min förvåning) funnit den intressant.
Boken talar både om en emotionell och en fysisk resa. Jag tror att det för din skulle skulle vara bäst med den emotionella resan. I den går du in i själva blockeringen där du förhoppningsvis hittar ett minne kopplat till känslorna. Samla sedan alla involverade inklusive dig själv (i den skepnad du var då) kring en lägereld och talar till de inblandade om vad du kände när det hände. Berätta allt de du tidigare inte har sagt. Lyssna sedan på vad de har att säga, och försök sedan att förlåta dem (och kanske dig själv) för det som har hänt. Att känna hela känslan, att gå in i den och se vad som ligger bakom är också viktigt.
Just halsblockeringar handlar mycket om att tala; att vara ärlig mot sig själv och andra. Att säga vad man tycker. Att stå för sina åsikter.
Annars... När du har visualiserat "geggan" har du då försökt att få bort den på något sätt, t ex genom att låta ljus flöda och lösa upp det svarta?
Att man är spänd på ett ställe på kroppen kan innebära att man kompenserar från motsatt håll. Om man är spänd i höger axel, kan det bero på att man kompenserar en obalans i vänster axel. Därför kan det också hjälpa att massera på andra ställen än just där blockeringen sitter.
Kanske skulle du kunna tala högt för dig själv, sådant som du skulle behöva säga...

Ibland händer det att blockeringar inte lossnar när man är ensam. Kanske behöver du närvaron av en människa du är trygg med för att det ska lossna.

Ibland händer det att blockeringar fastnar just för att man försöker få bort dem... Då kan man behöva släppa taget och leva vidare som det är, när man minst anar det kan blockeringen släppa. Livskraften i dig ser till det.

tack för svaren.

Mycket av processen att finna lösningar på olika svårigheter och motstånd i livet handlar just om att få dryfta problemet tillsammans med andra personer. Vi får se vad som kommer hända med det här, jag återkommer och sluter cirkeln när den börjat slutas ;)

mvt.
eldfot

Har suttit i samma situation som du Eldfot och vet hur det är. Mina blockeringar började lossna under samtal med människor som jag kunde lita på. Har även gjort "den inre resan" som Sara berättar om i samband med en helgkurs med Kjell Haglund. Och den fungerar! Det var en enorm upplevelse, vad jag däremot inte var beredd på var det som kom efteråt! Och då gäller det att veta vart man ska vända sig! Jag fick en hjälp här på TT, fick prata om det som hade hänt och ett tips om att gå på rosenterapi (tack än en gång!). Vet inte riktigt, men jag tror att jag inte "reste" färdigt i och med att det var en mycket traumatisk upplevelse som dök upp och antagligen så orkade itne kroppen ta emot hela sanningen just då! Men nu är jag på god väg :)
Så lycka till på din färd i ditt inre!

mvh
raija

:)
Ett litet huskurs tips är att plocka fram den du var vid dessa tillfällen du blockerade
eller inte kunde leva ut dina känslor tex som barn, tonåring osv
Ta steg för steg / dvs varje ålder del i livet o visualisera - tänk att du sitter o pratar med dej själv som du var då...

Berätta att du här o nu ser att du hade massa låsta känslor där o då så tar ni o pratar om det - lycka till

melena

Många bra tips och jag håller med om att bästa sättet är meditativ visualisering av att "resa innåt" till de tillfällen du intuitivt känner att dina problem uppkom.

Ett komplement är att se in på de traditionella sätten som du kan öppna dina chakran.

Att du talar om dina problem är också av stort värde.

Pröva dig fram och använd de sätt som fungerar.