Är som sagt ny på det här med shamanism.
Är dock galet intresserad och under hela min uppväxt har alltid det spirituella funnits nära till hands.
Däremot har jag fått några varningens ord från min mor, som är lite mer erfaren än vad jag är om att inte leka med andar.

Funderar på att göra en trummresa eller något liknande inom snar framtid och jag undrar ifall det finns något att tänka på och vad man inte ska göra och så. Och finns det någon "ceremoni/ritual" man INTE ska ge sig in på som nybörjare?

tacksam för svar.

Om du funderar på att göra en trumresa, antar jag att du redan kan resa med trumman? Om inte är det en god idé att lära sig det först av ngn som kan, innan du börjar experimentera själv. Tycker jag. Dels slipper du göra en massa nybörjarmisstag, och dels har du ngn till hands som kan ta hand om eventuella (ofrånkommliga?) frågor, funderingar och undringar ...och skulle det gå galet, har du ju hjälpen nära till hands.

Vill du ändå försöka själv först, skriver jag ner lite tips och idéer. Jag skulle rekomendera att ha trum-cd (om du inte har ngn med trumma att trumma åt dig) och att själv ha skallra som du kan skaka i takt med trumman.

Börja med förarbetet, tryck inte bara på PLAY och tro att du ska swoosha iväg :) några idéer för att förenkla och förbereda ditt medvetande för förändring kan var att 1) skapa ett "heligt rum i vardagsrummet" som jag brukar säga, lägg ut en filt som blir din yta. Ditt axis mundi, ditt Yggdrasil.

2) Tända rökelse, eller stearinljus, ta en Sinnets Stilla Stund och djupandas. #) Formulera och fokusera på din intention.

Nu kan du börja skaka skallran och kanske, om det är din grej, sjunga. Nynna joika, skrik eller kula. Du kommer känna vad som behövs. låt det bara komma och gå som det vill. Shamani(sm) börjar i öronen, det börjar med den tunneln, på den trumhinnan.

Du vill låta kroppen vara med. Svaja, gunga (om du sitter) eller låt ryckningar och andra muskelmoment (läs: spasmer) komma och flöda genom dig. Jobba MED kroppen, tvinga dig inte att ligga still om du inte vill. Detta tycker jag förhöjer/förenklar skiftet i medvetandet avsevärt.

(Men är du en sån som hellre ligger still, så ska du givetvis göra det. Använd det som fungerar. Var inte rädd för att prova nya saker.)

Om du märker att du lyssnar på skallran mer än du känner att du skakar den (förstod du det där?) så kan du låta dig själv bara "falla"; alltså bara följa med trumman och lägga full fokus på den. Lyss till tystnaden mellan trumslagen.

Upprepa intentionen för dig själv. Den skall vara allt för dig. Ditt enda mål och mening för resan.

Res tills resan är slut. Är du färdig innan trumman är det (om du har den på cd) så kan du antingen bara ligga och lyssna på ljudet och chilla lite :) eller sätta dig upp, stretcha ut lite och avsluta din ritual. Alla goda ritualer har en början, en mitten och ett slut. Avsluta och tacka för hjälpen du fick. Drick vatten, ta lite friskluft eller vad du nu vill.

Lycka till!

Och du... att inte leka med andarna är nog för övrigt ett gott råd.

Mvh,
Thomas

Några saker som Thomas redan skrivit om men som jag vill trycka mer på:

Res inte utan tydlig intention/syfte/uppsåt. Och håll dig till din intention/syfte/uppsåt. Den är ditt roder under resan, trumman din motor. Det är inte bra att bara resa och "se vad som händer" för det kan bli just det, att det händer något som får konsekvenser.

Ta med dig ditt kraftdjur, och lyssna till det. Kraftdjuret är din vän och förtrogna, guide och livvakt.

Om resan blir klar innan trumbandet, så res tillbaka samma väg som du kom (res tillbaka samma väg som du kom i vilket fall) och "chilla lite" här och nu, på din filt, inte i undervärlden eller vart du nu reste till.

Är du väldigt mycket nybörjare, res till undervärlden för att träffa ditt kraftdjur och till övervärlden för att möta din lärare där, låt bli mellanvärlden tills vidare. Mellanvärlden är den "ickeordinära" aspekten av vår värld, och den kan vara stökig. Res till undervärlden från en plats du känner till i den här världen (tänk dig att du är där) och res nedåt genom marken tills du kommer ut ur tunneln. Likaså när du reser uppåt, fast då är det ju ingen tunnel förstås. Då kommer du fram till "mark under fötterna" när du rest klart uppåt.

Tror du att något händer, så händer det, enkelt uttryckt.

Efter din resa, och även om du trummat utan att ha rest, så "stäng" efter dig, dvs tala om för andevärlden på ditt eget vis att nu är det slut, nu är det bara "ordinärt" igen, tacka för hjälpen du fått och tala om att nu är det inte tillträde mer för andevärlden tills nästa gång du reser. Du kan skallra i väderstrecken och uppåt och nedåt med intentionen att stänga till. Be ditt kraftdjur visa dig hur du kan göra eller hitta på något själv. Det här gör att du slipper hysa "trumnissar" och döda jordbundna människor och annat som gillar att hålla igång eller vill ha uppmärksamhet. Det mår du troligen helt klart bäst av som nybörjare.

Som nybörjare skulle jag inte ha som uppsåt att resa till solen, ljuset eller dödsriket, det får vänta tills du har bra ledning av en lärare som kan ge dig vidare undervisning.

Bäst är trots allt att gå på kurs eller gå med i en grupp. Dessutom är det så kul att träffa likasinnade.
Ett tips bland andra: Föreningen för shamanskt utforskande har nybörjarundervisning veckan före och veckan efter midsommar, det kostar 75 kr per dag att vara med på (sovplats ingår i priset).

Thomas, vad mycket bra beskrivet.
Uthien, det var verkligen mycket bra.
Tack till ito oto för tråden!

resande

Jisses vad ni skriver. imponerande.