Såg ni vetenskapsmagasinet igår? Det kommer i repris lördag 29 april. Det handlade om hur inte bara DNA styr vad vi får i arv i vår kropp från tidigare generationer. Till exempel har man sett att några människor som levde i svält en tid fick barnbarn som var resistenta mot diabetes (om jag inte minns helt fel). Under programmets gång kom jag att tänka på det jag tror Alberto Villoldo kallar prägling; att människors erfarenheter av till exempel djupa trauman kan följa med som skada till kommande generationer och att det förs vidare tills man på något vis tagit itu med det. Alberto anser ju bland annat att han bränner bort energi och utför en ljusbads ceremoni? Har någon några tankar om detta?

Själv har jag många gånger tänkt att släktöokheter inte bara verkar ha med generna att göra. Inom samhälls- och beteendevetenskapen brukar man ju tala om socialt arv. Som tur väl är (säger jag som gillar sagor med lyckliga slut), har man ju också börjat fokusera på när människor bryter negativa mönster och vänder det de har med sig till något konstruktivt och det finns mycket stora möjligheter att göra något för att ta makten över sitt eget liv- ensam eller med stöd av andra.

Vilka kopplingar gör ni andra? /BotHild mitt i natten igen.....

det är som ofta inom shamanismen, sambandet mellan andevärlden och mellanvärlden dvs energi/andevarelser och det fysiska hänger samman.

De hör ihop men är även skillda åt.

Att verka shamanskt innebär att både verka andligen/energimässigt och fysiska handlingar.

Jag såg inte programmet själv men pratade nyss med en läkare som sett det.
Länge har det funnits en gräns mellan arv (gener) och miljö (inlärning) men det verkar som om också generna reagerar och lär sig av miljön MYCKET fortare än vad Darwin t.ex. kunde förutspå.

Många har pratat om "cellminne" och våra gener finns i varje cell. Äggceller och spermier är också celler som i så fall kan "minnas".

För flera år sedan läste jag om hur forskare trodde att minnen (upplevelser) lagrades i våra minnesceller i hjärnan: de följer på något vis med i en proteinstruktur som kan packas ihop i cellen (minnet lagras) och packas upp igen (man kommer ihåg). Man hade sett att när råttor som hade lärt sig lösa en uppgift helt glömde bort (oåterkalleligen) det de hade lärt sig om man gav dem ett proteinhämmande medel precis när inlärningen var aktiv (dvs när råttan mindes hur man skulle lösa uppgiften) så att proteinstrukturen inte kunde packas ihop igen i cellerna. Efter det mindes inte råttorna hur uppgiften skulle lösas, just det minnet var "tomt", förstört.
En helt annan effekt forskarna såg var att när ett minne aktiveras (proteinstrukturen packas upp och man minns) och när det sedan ska packas ihop igen för att lagras, så kommer nuet som var när man mindes med i proteinstrukturen, dvs minnet är för alltid förändrat. Dvs ju oftare man "minns" en speciell händelse ju mer förändrat blir minnet av händelsen.
Poliser och vittnesexperter vet detta, de "första" minnena man har av en händelse, innan man hunnit prata med andra om det och jämföra, är ofta de mest "riktiga".
Terapeuter vet också detta, att plocka upp ett mycket traumatiskt minne gång på gång i en trygg miljö gör att lite av tryggheten i nuet hos terapeuten när man minns också följer med och lagras i minnet, det blir för varje gång något mindre traumatiskt att minnas och lite tryggare för varje gång. Så småningom är det traumatiska minnet så belamrat med trygghet att det inte är lika traumatiskt längre, enkelt uttryckt.

Häftigt, va?

Säkert går detta att påverka med olika metoder, inklusive "energiarbete" av olika slag.

Forkarna med proteinpackningen hoppades kunna fixa proteinhämmande medel att använda på människor med posttraumatisk stress, för att ta bort desa minnen för alltid. Jag hoppas de inte lyckas, hur kan man veta exakt vilka minnen som är uppackade i ett visst ögonblick? Jag tycker det låter oerhört ruskigt, tänk om de raderar en stor del av personligheten samtidigt...

Ja, mycket intressant och sannerligen häftigt. Världen är och förblir ett mysterium :D. Min personliga uppfattning är att allt hänger ihop, det fysiska och det psykiska går inte att skilja åt (för att spinna vidare ang cellminne osv), och allt påverkar allt, minnet sitter i hela kroppen vilken formas av själen och i sin tur formar själen. Ta t ex något så enkelt som hållning, har man mindervärdighetskänslor kanske man kröker ryggen som i sin tur ger ännumer mindervärdighetskänslor osv (grovt exempel, jag tror det funkar så på mer subtila plan också). Att man kan bryta en cirkel med hjälp av sin fria vilja genom att påverka det givna medvetet, och inte behöver vara offer för sina (fysiska)omständigheter (som så många vill få oss att tro nowadays) blir då en helt logisk konsekvens.

Ja, det hoppas jag inte heller att de gör, för jag tror som sagt att allt hänger ihop i en komplex struktur av korsochtvärs-reaktioner, så om man plockar bort ett element kan det ha oanade och förödande konsekvenser. Det är ett av de stora problemen med läkarvården av idag, tycker jag, att de tror att man kan isolera delarna och symptomen och inte tar hänsyn till helheten och söker orsakerna.

Vilka spännande saker ni har skrivit alla tre! Måste läsa om det snart igen för att kunna smälta in det i mig.

En sak vet jag. Jag levde en lång period med posttraumatisk stress och all dess hemska innebörd. Mycket av smärtan hade jag mer än gärna varit utan. Men skulle någon nu erbjuda mig att slippa plågan men då gå miste om lärdomen, skulle jag utstå plågan igen. Men det är ju lätt för mig att säga. Jag lever i Sverige och vi har ett socialt skyddsnät som funkar hyfsat. I USA eller Afrika hade jag inte överlevt den perioden.

Dessutom har jag fantastiska mänskliga förmågor och egenskaper som jag är tacksam för, men som i traumat utnyttjades av annan person. Nu efterhand har jag lyckats göra mig av med det destruktiva jag utsattes för, men kastade inte bort allt det fina jag är, utan hyllade det och valde att fortsätta vara den jag vill vara.

Spännande hur allt hänger ihop. Att inget kan ske i en aspekt av livet utan att påverka en annan. Vi lever i ett ständigt föränderligt pussel./BotHild