Jag har läst om några upplevelser på Internet om folk som har upplevt och fått någon slags "snedtändning" på en vad de kallar kundaliniresning. De har vanligtvis gått någon kurs och sedan har kundalinin haft en alldeles för snabb resning (eller vad det nu kan vara som har hänt) och "förstört" eller "bränt ut" människan totalt. Är det någon som har någon erfarenhet av att bota någon som har upplevt en felaktig kundaliniresning?
Frågan är också vad som händer... Om det kan handla om att man bränner ut/förstör ett eller chakran, om en själsbit skickas åt helvete, om det är en kombination eller något helt annat... Tankar? Funderingar? Svar?

<Edit>Mod: Två Inlägg hitflyttade från Chakrastenar</Edit>

Hej! :D
Att vara nybörjare och börja leka med chackrorna ser jag som livsfarligt. Det kan om du har otur förstöra ditt liv. Det har det gjort med mitt. Kundaliniresning
Detta är en av New Agessidans baksida att det finns så många som går en helgkurs och tror sedan att de är healers, shamaner osv. Jag gick 3,5 år i chackrabalanseringgrupp där vi sakta öppnade upp och rensade ut chackra för chackra med olika element och tekniker. 5 o 6 terminen började jag få problem med energierna. Jag började må dåligt. Sista terminen kände jag att jag inte var redo men lyssnade på min ledare som påstod att jag var det. Idag hade jag aldrig gjort det men jag var vid detta tillfälle väldig osäker på mig själv. Sista terminen hade vi kundaliniresning. Jag tänker inte förklara hur man gör för jag vill inte att någon gör det. Målet är att dra sin livseld genom kroppen och sjuta ur den i kosmos för att upnnå kunskap. Idag är det för mig en totalt vansinnig handling.
Det jag ville komma till är att jag redan innan hade känningar och problem. Om ni frågar mig så skulle jag inte rekomendera att leka med chackrorna som nybörjare utan ledning. Detta skall enligt mig göras försiktigt och med en ledare som vet vad han pysslar med. Jordning och djupa rötter är a och o i detta arbete.
Någon som stött på dessa problem inom shamansim och finns det någon hjälp? I så fall Hjälp!!!

Jag har också gått reiki och jobbat med kristallhealing både i komb. med reiki och enbart kristaller. Visst fungerar det utmärkt ihop Rose. w00t

:respect: :respect: Kram / Runa

Hej Runa hur vanligt är det med för tidig kundaliniresning? Det skrivs mycket om det men jag har personligen bara träffat ett fåtal.

Men varningar är på sin plats. I dag är det ju så populärt att ägna sig åt paranormala aktiviteter. På gott och på ont. Jag tycker att det är underbart att man börjar våga prata om sånt här. Det är inte så länge sen man betraktades som sinnessjuk om man hade upplevelser utöver det vanliga.

Grundning och jordning plus balans är A och O. Allför mycket mediterande eller utövande av Yoga kan skapa problem. Men det beror väl på att man är omåttlig.

Hur lyckades du komma tillbaka efter din upplevelse. Finns det en berättelse om dig på länken du skickade.
:respect: Rose

Jag som bor i söder har ju tillgång till dansk teve. För ett par år sedan gjordes det en eller två riktigt bra dokumentärer om just människor vars kundaliniresning har orsakat stora svårigheter. Kan inte ge mer info, men jag antar att man kan söka det på nätet.
Den oseriösa och slarviga kulturen inom New Age börjar gå mig på nerverna. Rör mig i den miljön för att jag trivs med många saker, men den här stressen att människor vill ses som medialt utvecklade och healerduktiga, att de helt struntar i de människor som ska ta emot deras "hjälp". Dels finns det rätt många respektlösa män(niskor, de är oftare män än kvinnor enligt min amatörstatistik) som som "avläser" människor eller börjar ge healing eller ta emot budskap utan att ens ha fått tillåtelse. Dels inte förbereder behandlingar ordentligt genom att förklara för klienten vad som kommer att hända eller ta reda på tillräckligt mycket om klienten.

När det gäller chakran finns det väldigt snälla "egenbehandlingar" man kan göra. Det kan inte ens ses som behandlingar. Man kan till exempel, när man vilar en stund ligga och koncnetrera sig på höft/bäcken/ben/ländrygg-partitet (eller vilket som nu är det korrekta området) och under helt normal avspänd avslappning föreställa sig en röd värme eller rött ljus. Detta kan man göra i en vecka och nästa vecka kan man ägna sig åt oranget i området för det oranga chakrat. Om man inte försöker forcera andningen eller försöker tvinga fram något att hända, tror jag att det inte är farligare än att bli mer medveten om sin kropp. Är man själv lite bekant med chakran, och känner av dem i den egna kroppen har man mer egen makt och är inte så utlämnas till vad andra säger. En bra och intressant bok är Caroline Myss´ 'Andens anatomi'. Den går igenom de olika chakran, men kopplar dem också till olika religioners synsätt och ritualer kopplat till människans olika nivåer. Man får sig lite religionsvetenskap till livs och kan se likheter mellan olika religioner. Jag saknar dock islam i hennes bok och skulle vilja ha en motsvarande sammanställning.

Det vore väldigt intressant att veta om det går att placera in "ursprungsreligioner" och modern shamanism i hennes sätt att jämföra chakran med människors olika livsteman och utvecklingsstadier.

Tyck gärna till! Snackar jag skit- eller är det ok att lära känna sina egna chakran som delar av sin egen kropp? /BotHild

Jag håller med dig BotHild. Chakrorna är en del av oss och det borde vara självklart att man kan vårda dem om man vill, vilket jag också gör med liknande teknik som din. Men som med all form av bot (mediciner eller tekniker) gäller att om man ska ta till storsläggan gäller det att man vet vad man gör. Men små "huskurer" tror jag dock att man kan ägna sig åt.

Och det gäller väl antagligen i många fall, att måttliga mängder kan bota, men överdrifter kan skada.

Problemet är att ofta vet man inte förrän det är försent... Vi tror att detta inte kan skada oss, och så sitter man där en vacker dag och kan inte göra det ogjort. Aningslöshet är illa, och aldrig en ursäkt!

En "spiritual emergency" är inte rolig! Och potentillt dödlig, det har jag sett på mycket nära håll då min syster dog, hon tog sitt liv mitt i en sådan här kris.

Det bästa: ta det varligt, arbeta med respekt och inse att våra begränsningar och blockeringar ska bort med kärlek och inte med våld. Respektera motstånd. Knepet är inte att få bort känslorna, utan att leva igenom dem och bli trygg med dem. Låt det ta TID!

Näst bäst: se till att hålla dig grundad, gå promenader, gräv i jorden, sitt och ligg på marken, diska, städa, ät kött och annan tung, grundande mat. Var inte hungrig, somna inte hungrig. Kan du inte sova på flera nätter i rad, gå till doktorn och få sömpiller! Bättre det än att bli psykotisk från sömnbrist.

Se till att du inte är ensam, ha människor i omgivningen som förstår vad som händer och som kan påminna dig om att grunda dig och hjälpa dig att hålla markkontakten. Och sluta givetvis ögonblickligen med övningarna som satte igång kundaliniresningen.

Jag har sett att shamanresor som någon annan gjort kan hjälpa, själv ska man inte resa i en sådan här kris. Det kan ta ett år eller två innan man kan sätta igång resandet igen. Under tiden vänder man sig till andra för att få en resa gjord.

Hejsan!

Vill bara börja rätta till ett av symptomen. Kundaliniresning ger inte familjeproblem och sociala svårigheter utan uppstår i samband med redan befintlig personlig obalans.

När man rensar hos sig själv eller arbetar med sig själv andligt och hamnar i obalans i form av separation, oro, rädsla över något, får de negativa energierna tillträde till dig och du blir hemsökt som hus kan bli. Det är otroligt svårt och nästan omöjligt att komma ur det tillståndet själv eftersom de negativa energierna är som iglar som suger ur energi och mixtrar med dig och ditt medvetande, manipulerar och är allmänt otroligt jobbiga. Jag har själv varit med om en hemsökning som kom i samband med separation, och vet att det inte alls är en rolig situation utan förvirrande, uttömmande, tröttande och fruktansvärt jobbigt.
Jag fick hjälp av min kusin som började med att avlägsna det negativa och balansera upp mina egna energier och hela omgivningen märkte en enorm skillnad redan efter första balanseringen. Det krävs mycket jobb av både en själv och den som behandlar resningen för att få harmoni igen, och efteråt är man full av tvivel under ett längre tag ändå. Själv upplevde jag det som helvete och paradis före och efter behandlingen.

Med klyschiga fraser; Kärlek är botemedlet. Och så får man ett spärrfält på köpet.

Jag vet inte alls vart man får tag på någon som kan balansera kundalini, eller som jag kallar de Demonerna... Och Resningen uppstår alltid i samband med att de viktiga chakran är stängda, eller helt i obalans; självförtroende, kontakt med högre jaget och hjärtat.
Jag har ju iaf min kusin och mina nära och kära har mig.

Några självhjälps tips är:
Sluta upp helt och hållet med andlighet under ett tag och ägna dig åt praktiska saker.

Ut i naturen och vandra i timmar.

Försök hålla fast vid känslan av kärlek.

Lyssna inte uppåt eller utåt, lyssna inåt. ALLTID ALLTID ALLTID!

Och kom ihåg att andlighet inte handlar om hokus pokus och först till kvarn, utan om att ta hand om sig själv och få självinsikt. Genom att ta den längre vägen kommer allt annat till dig när du är mogen för det! Skyndar man på hamnar man lätt i obalans.

Lycka till!
Kram

Hej Sara, Rose o alla andra!
Jag har ingen shamansk kunskap inom detta men jag har råkat ut för kundaliniresningar och här är min syn på vad som händer.

Dina chackran är de energicentrum som din energi rinner genom. Dessa energicentrum har genom ditt liv fyllts med dålig energi efter tex, upplevelser/känslor du har fått /råkat ut för under ditt liv. Varje liten reaktion, hur liten den är , resulterar i reaktioner i din energi. Detta i sin tur gör att chackrana blockeras och din energi får svårt att rinna igenom. När du sätter dig ner och börjar dra upp gamla känslor, kopplar upp dig eller gör andra andliga övningar kan det resultera i en obalans i dina chackran eftersom det ena chackrat plötsligt släpper igenom engergin lättare och stoppas upp i nästa. Därav kommer det förmycket energi i nästa varav en reaktion uppstår då energin helt enkelt bränner bort det som ligger i chackrat. Pågår detta förlänge utan att något görs kan chackrana tömmas totalt och det kan upplevas av healern som att energin bara rinner rätt ut, att chackrana står stilla, går baklänges, går ojämnt eller bara är tomma skal. Det finns människor som hamnat på psyket och aldrig blivit bra igen. Det finns männsikor vars inre organ har slagits ut.

Personen kan inte själv ta sig ur en kundaliniresning eftersom det som behövs är en balansering av en healer och sedan minst ett halvårs tid av läkning och stabilisering för chackrana. Dessa healar sig själv när de väl kommit i balans. När man är i den situationen är som flera här har sagt är all andlig verksamhet idioti.
Vid en aktiv kundaliniresning står alla chackran på vid gavel och ,upplever jag, skall efter balanseringen stängas. Man är vid detta tillfälle som Johanna skriver lätt offer för låga energier som klistrar sig fast. Energin i en är extremt hög och världens sockerbit för dessa knytt. Här delar jag inte Johannas åsikt att ”knytten” är orsak till resningen utan jag anser att den höga energin som uppstår vid resningen lockar knytten som märker att man är totalt oskyddad och alla chackran står vidöppna så det är ju bara att suga på.

När man sedan tagit igen sig så finns det många knep för att klara tiden efter precis som Uthien skriver. Jag skulle vilja lägga till några. Undvik tv o datorer som alstrar energi. Undvik energirik mat. Håll matider o sovtider. Njut av livet. Med kundaliniresningen kommer också oro och depprision. Minst ett skratt om dagen blev jag ordinerad sist av min healer.
Klarar man inte av den första tiden själv...var vuxen ...be om hjälp. Aktivera dig precis som Uthien skriver. Med vad som helst bara man håller sig på jorden. Själv tar jag mig ut i vikingabyn och lever vikingaliv ett tag. För balans. ställ dig med ryggen mot ett träd och låt din kropp ta efter trädets energipuls. Ofta kör det igång på kvällen när man slappnar av. Många nätter har jag vakat igenom och inte somnat förren framåt gryning. Se till att du är ordentligt trött så att du däckar på kvällen. Det gäller att göra av med så mycket energi som möjligt.

När du är redo igen för andlighet. Ta det lugnt. Där stupar jag varje gång. Forsera inte. Gå inte i kurser eller stora grupper. Inga initsieringar eller liknande. Börja med dig själv och rensa ut så att elden kan löpa bättre. Håll dig jordad och balanserad. Jättelätt att säga men svårare att utföra.

Detta är det enda sätt som jag känner till därför undrade jag hur det funkar med shamansim och vad en shaman gör med detta.

Kram på er / Runa

Ett grundtips vid energiproblem är att alltid ha tungspetsen i gommen.
Ett tillägg till det är att jogga bort överflödig energi.

Ett lästips är Mantak Cias bok
"Awaken healing energi through the Tao" där beskrivs det noggrannt hur
du skall gå tillväga för att på egen hand ta kontroll.

hej alla! jag läser och åter läser om kundaliniresning men har så svårt att förstå det hela! det låter väldigt farligt att ha en resning, men jag har också uppfattat det som att det är nån form av "ryggsäck" som kommer upp, och är inte det nödvändigt för att man ska kunna hjälpa andra, att ha tömt sin egen ryggsäck först? för att kunna bli hel? är kundaliniresning en tömning av ryggsäcken på högre nivå? att man får bort allt gammalt elände för att kunna ta in nya krafter?

är kundalinikraften kärnan till självinsikten, förståelsen och andligheten? eller?
när man grundar sig, förhindrar det eller saktar det ner processen för att jaget ska hinna med?
som sagt, :$ jag förstår inte riktigt och känner mig lite dum när jag ställer alla frågor, men nyfikenheten är det inget fel på!


:respect:
Raija

Jag skulle nästan vilja sätta likhetstecken mellan kundaliniresning och psykos. Vad tror ni om det?

Raija: Den negativa aspekten med en för tidig kundaliniresning är som jag förstått just att den är för tidig. Det blir inget bra bröd om man bakar det innan det jäst klart... typ. Kundalini är kraften/livsenergin etc, insikt är något annat. Vad jag förstått kommer kundalinikraften nerifrån och insikten uppifrån (om man nu ska tala om chakror osv.) Om kraften tar över för mycket och blir okontrollerbar är det inte till ens fördel, det blir en obalans. Utveckling kan visserligen stundom passera extremer, men en viss balans är eftersträvansvärd, tror jag. Däremot kan man lära sig mycket av obalansen i efterhand när man lyckas väga upp den/återskapa markkontakten.

Jag uppfattar kundalinikraften som ett flöde av energi upp längs ryggraden och ner på framsidan av kroppen (det kan nog vara lite olika hur man upplever det). Med själva resningen av kundalinikraften menas att det börjar flöda mer kraft än tidigare.

Det är inte energin eller kraften eller ökningen i sig som kan ge otrevliga symptom, utan det faktum att kraften på vissa områden stöter på blockeringar och avstängda områden och börjar bearbeta dessa för att kunna flöda fritt. Gamla känslor, trauman och andra otrevligheter blir aktualiserade och som nya. Och det kan bli för mycket både psykiskt och fysiskt om detta går för fort och varken kroppen eller psyket hinner med.

En kundaliniresning (=ökning av livsenergin och att livsenergin sätts i rörelse) i en kropp utan blockeringar behöver inte vara otrevlig, snarare tvärtom! Problemet är att eftersom blockeringarna är just blockerade och bortträngda märker vi inte mycket av dem medvetet förrän kundalinikraften börjar försöka lösa upp dem. Det finns anledningar till att blockeringarna finns där, ofta är det helt enkelt så att kroppen och psyket blockerat något för att det uppfattades som livshotande... Och då är det enkelt att ana vad som händer om flera av dessa blockeringar aktiveras samtidigt, det blir en oerhörd stress för kroppen och psyket. Det tar tid att ta hand om allt detta för organismen. Blir resningen av livskraften (kundalini) för häftig kan det helt enkelt gå för fort för att vi ska må bra. Dessutom är det ju inte speciellt välforskat om vad kundalinikraften gör med hormoner och andra signalsubstanser i kroppen, det är ibland lättpåverkade system som säkert reagerar på massor av energi. För att inte tala om vad som händer när vi plötsligt kan se mer än vad vi kunde se för en vecka sedan (kundalinin öppnat upp seendet) det kan bli jobbigt om man inte är beredd på det!

Jag ser inte att en kundaliniresning är samma sak som en psykos, däremot kan en kundaliniresning som träffar på svåra blockeringar orsaka så mycket ohanterligt lidande att man kan hamna i en psykos eller få psykotiska upplevelser. En psykos kan bero på många olika saker, det finns både fysiologiska, kemiska och känslomässiga orsaker till psykoser (och sedan kan ju en plötslig öppning av andevärlden te sig så förvirrande att andra och en själv TROR att man är psykotisk). En psykos är helt enkelt ett tillstånd där man inte kan ställa sig utanför sina egna upplevelser oavsett orsaken till dem. En slags kollaps av verkligheten.

Vem som helt av oss kan bli psykotisk, det gäller bara att utsätta personen för tillräckligt stor press. Vad som är tillräckligt stor press är ju väldigt individuellt. Alla människor får mer eller mindre psykotiska symptom om man blir utan sömn tillräckligt länge till exempel. Att vara med om någon upplevelse som är så svår att psyket måste hantera verkligheten genom att skapa en annan verklighet som det går att överleva i är en variant av psykos. Detta kan t.ex. inträffa under en kraftig kundaliniresning.

Det är defenitivt inte alla som har kundaliniresning som mår dåligt av den, men som sagt, det vet man ju inte innan hur just jag kan reagera...så ta det lungt! Andliga övningar och energiövningar är ingen sällskapslek eller coolt äventyr.

Hoppsan Uthien! du hann lägga in medan jag skrev! ;)

Raija:
Efter vad jag förstår..jag vet inte om detta är rätt men min uppfattning är att det inte är elden som är kärnan till insikten utan reneheten och kunskapen som kommer med den?
Du har rätt med att det är "ryggsäcken" som bränns bort och att den skall bort för att man skall kunna hjälpa andra människor. Problemet är att ryggsäcken inte skall brännas bort allt på en gång utan skall tas bort liten bit i taget för att man skall lära sig något av det. När kundalinielden reser sig bränns allt bort förhäftigt. Därför blir det obalans. I och med att energin höjer sig medan den har obalans så är det lätt att tappa jordningen och då går all energi i topp. Så jordning är jätteviktig eftersom jordningen också skapar bättre balans och precis som du säger lungnar ner processen.

Eldduva:
Jag tror att man kan hamna i psykos när man har kundaliniresning men att säga att kundaliniresning är detsamma som psykos tror jag är att gå lite väl långt. Jag slog upp på nätet psykos för att definiera sjukdomen och den stämmer inte över ens med kundalinin. Jag ser det som mycket svårt att att fungera som vanligt med jobb och det sociala livet med psykos. Det kan man göra med kundalini. Jag lever som vanligt även när jag har kundaliniresningar förutom att jag sover dåligt då energierna går höga och bränner i min kropp. Jag har en normal världsuppfattning. Har inga förföljesetankar. Klarar av att gå ut och fungerar normalt med vänner och släktningar. Skulle jag ha en psykos skulle de märka det ögonaböj speciellt då jag har en släkting som är läkare.

Psykos

Mvh / Runa

Mycket intressant läsning! :) Jag tror jag börjar förstå ...
Har dock en fråga till,
Om man är medveten om att det är en kundaliniresning som orsakar måendet, är det lika farligt då i och med att man kan grunda själv på olika sätt som nämns här?

Tänker tillbaka på den korta tiden jag har varit medveten om min andlighet, och ser nu att jag har haft resning i och med för mycket meditation bl a.. Har undrat över varför jag mått som jag gjort och nu vet jag! Har hållit på och tömt ryggsäcken under flera års tid men det här var annat! Huvudvärken, framförallt i pannan, "myrvandringen" längs ryggraden titt som tätt, ett beteende som jag inte kände igen hos mig själv.


Raija

Tja, det brukar underlätta om man vet vad som pågår, då behöver man i alla fall inte undra över om man håller på att bli tokig på riktigt eller oroa sig för att man fått hjärntumör...

Och vet man vad som kan hjälpa, grundning osv, så är ju det till stor hjälp.

Man kan behöva hjälp ändå, även om man vet vad som händer. Om det är väldigt jobbigt kan man behöva stöd från någon som vet vad som pågår och vad man kan göra. Det är inte nödvändigtvis så att ensam är stark, även om det bara är du själv som kan sortera igenom känslorna osv. Och någon som håller om en då och då är ju inte så tokigt!

Through pleasure and pain,
darkness and vain
you are the same
there is no need to change
you are taken care of
if you give yourself
to the expression
of who you really are
everything will unfold
naturally
effortlessly

and you move where your being wants to move
where the real you wants to move
cause you are conscioussness
and surrender is the way
to let god flow and work
through you

u let go of all your needs and wants and that leaves space for newness to flow
through you

and there is nothing you have to do in order to be who you really are

Hej
Har inte läst hela tråden ännu men ville bara berätta något. Jag har en väninna som råkade ut för detta. I efterhand sa hon till mig att hon gick igenom på 4 år vad man skall gå igenom på 40 år. Det säger en del om kraften i det hela. Hon råkade ut för vad psykologin kallar en psykos. Hon dog tillockmed och var skendöd. Hon arbetar inom kristendomen och har hittat sitt kall i tillvaron efter många års sökande. Hon tillhör svenska kyrkan. Alltså vår vanliga som separerat från staten. Hon säger också att hon mött ytterst få inom Svenska kyrkan alls förstår vad hon gått igenom och uppnått. Det fanns liksom ingen att be om hjälp när det skedde så det blev en väldigt tuff upplevelse. Hon är ganska förtegen om det hela så jag väljer att inte säga mer än det här. Jag är glad att hon överlevde det.
/P

hejsan
jag ger mig in här jag har fått kundalini initeringar jag är helt klar
jag hade problem med ett chakra magen jag är för känslig men jag fick komma te problemet när jag började med kundalinin och sen träffade jag en vän som hjälpte mig med den blockeringen.

men jag personligen kommer aldrig att ge en kundalini initering för de är starka saker och det är inget man leker med
man ska vara stark när man tar emot den eller öppnar kraften

men det är även för mycket skrämsel så man skapar rädsla blockeringar det gjorde jag jag har orm fobi w00t och gissa när jag fick höra att det är kundalini ormen som vaknar w00t
men så gick jag på en behandling hos en shaman och han sa men se det som två dna celler som slingrar sig upp ;) då vart jag lungn och blockeringen löste sig

hmm det jag vill säga var int rädd för kraften men ha respekt stor respekt :respect:

1. Snälla, använd punkter och Svenska när ni skriver, så att också vi kan förstå era tankar (för det vill vi!)
2. Jag menar fortfarande att shamanismen och allt dess innehåll är det starkaste. Det är där du kan finna hjälp, eftersom det är där du kan komma i kontakt med altet, världen, andarna, vad du än vill kalla det.

Thank you DeepExFoliator! :respect:

Tack, tack och TACK! Har haft problem med de 3198742109732109837209 rösterna som säger vad jag borde göra, äta, säga, andas, röra etc. etc. Glömde att det fanns innåt också hehe.

För mig vaknade kundalinin 2003 med en konstig synkronisitet, varefter jag blev fylld med energi och kunskap. Tyvärr så var jag ung och visste inget om vad som hände, men jag kände mig mycket bra hela tiden och behövde bara 4-timmar sömn / dygn.... trodde jag... Efter några månader så började det gå mera och mera mot en sorts psykos och min kropp började gå sönder från för lite vila och mat. Jag gick helt på övervarv och min kropp klarade bara inte av det mera. Fastän jag var i ett superklart tillstånd så skulle kroppen ha behövt ömhet osv. Tillslut gick det så att personerna runt mig (pappa, mamma, brorsan osv.) blev galna när de såg hur ur balans jag var med kroppen, och satte mig in på mental sjukhus, var de med våld gav mig mediciner som gjorde hela situationen bara värre. Jag var ju naturligtvis redan själv rädd över alla de övernaturliga manifestationerna, eller kanske inte rädd, men åtminstone sprängdes jag sönder när jag såg hur Snygg, Kärleksfull och Kraftig Gud är... Försökte förklara åt de som var mig nära men de tittade på mig som jag var galen, utan att ens höra på ett ända ord som jag sade, och med denna attityd så låste de då in mig. Doktorn(som såg ut att vara besatt av en grym magknip) sade att antingen tar jag medicinerna frivilligt eller så tvingar de dem i mig, via skjärten. rrrrrrrright... Jag sade till honom före det att mediciner gör mitt tillstånd bara värre och att jag behöver bara sova och vila... Så efter medicineringen så blev jag splittrad så att min kropp drog så låga varv som möjligt med huvudet, och den spirituella delen av mig drog så höga varv som möjligt. Har nu i 3 års tid försökt bota denna dualism med att dra de båda två emot varandra. Känns som mitt huvud gick sönder med den hela saken som hände, och att det faktiskt var 'deras' mening med det hela. Med hela detta så har mina hjärnhalvor varit i strid med varandra (som om de inte var från förr också hehe). Känns som att trampa med en cykel som växlar växel varje 3 1/2 trampning...

Chakran är reflektioner från ryggrads-kotorna, börjande från svart gående upp till vitt och UV, gamma osv. När man aktiverar kundalinin (som är kroppens naturliga sätt att hela och aktivera sig själv) så tänds en otroligt stark kraft som börjar långsamt gå uppåt med ryggraden. Detta är orsaken varför "surrender" är så viktigt. Kraften är som ett tåg som långsamt går framåt, om man går emot den så blir det bara spänt för en själv. När kraften kom upp för ryggen ledde jag den till den fysiska platsen med kronan varefter alla nerv-synapser i hela kroppen började avfyras. De avfyrades och jag själv var i enhet. Med avfyringarna så visade kroppen vilka muskler var för spända, och de började spänna sig sakta i detta tillstånd. Genast när jag tänkte att nu räcker det så slutade kundalinin verka och gick ner längs ryggraden. Den lämnade ändå en konstant energi-impuls som gick upp med ryggraden till kronat. Jag kände mig helt helad, energisk, och såg till och med 10 gånger bättre ut en normalt. Min hy var som ny och tankarna var klara och friska. Allting upplevdes som det var, utan dualism. Hjärnhalvorna var förankrade i balans med varandra, och hela Jaget var förankrat runt hela ryggraden. Började tänka att det här var det vad Människan var ursprungligen designad till, och att alla borde vara i detta tillstånd. Det fanns inget spirituellt 'mumbojumbo' med denna sak, utan det var något som var helt fysiskt och 1:1 med kroppen själv. Kändes som det var lika naturligt som det är för en fågel att flyga. Tyvärr har något hänt här på planeten som rubbat hela balansen. Gjorde sedan ett misstag efter jobbdagen på kvällen, att jag ejakulerade och med detta så for trycket bort från de lägre kotorna, och jag såg från nära håll hur jag föll ner från stället, varav mina hjärnhalvor började snurra mot varandra och kaotiskt. "Välkommen tillbaka till sinnesjukheten" urgh..

Kundalinin är alltså jordens egen energi, som förankrar en själv till ens kropp.