Title: Själen! Var är den?
oozwiz - February 10, 2006 11:37 AM (GMT)
Jag har funderat lite över våran själ.Å nu undrar jag lite över erat sätt att se på saken.
När våran kropp dör så går våran själ vidare(mitt sätt att se).Men om inte hela kroppen dör utan det görs transplantationer, vad händer då?Blir det själsdelar kvar i tex hjärtat eller njuren då?
Skulle ju va trist om man jobbar ett helt liv för att bli hel, åzå när man dör så blir man isärplockad igen...
Thomas - February 10, 2006 11:47 AM (GMT)
| QUOTE |
| Skulle ju va trist om man jobbar ett helt liv för att bli hel, åzå när man dör så blir man isärplockad igen... |
Skriv på ett sånt där Nej Till Organdonation-kort då B)
Själsbananen
Din själ växer som en banan någonstans i världen. Omsluten av ett skyddande gyllene skal växer den i rik frodig grön skön natur.
Skulle du äta din egen själsbanan, inträder du i nirvana! Du är hel! Återförenad med din själ. Evig lycka och insikt.
Men den dagen någon annan äter din själsbanan, det är den dagen du dör.
oozwiz - February 10, 2006 12:05 PM (GMT)
den dagen nån annan äter min banan,är det då de får min njure?
För min egen del spelar det ingen roll eftersom de inte kan använda mig till donation.
yrre - February 10, 2006 03:29 PM (GMT)
Jehovas vittnen anser att själen finns i blodet, nu tänker ju jag inte helt som dem.
Själ kropp och enligt vissa anden.
Jag enligt min uppfattning anser att själen bör vara i sybios med anden om dessa nu är delade i tre. För mig är själ och ande samma sak.
Själen då ja var finns den? den finns åter igen bara vad jag anser, inhyst i min kropp. min kropp har den till låns sas. Men hallå var exakt??
Hela mig, genomsyrad men inte ägd, inte en "kroppsdel" men omsvärmad av min kropp.
Finns själen i mitt hjärta, mina ögon? Nej jag tror inte det men den genomsyrar den..Min själ speglas i den.
Nå mina tankar /Y
uthien - February 10, 2006 06:09 PM (GMT)
Ja jag vet inte!
Men jag har läst några intressanta böcker skrivna av människor som lever tack vare ett hjärtbyte, och hur de har förändrats i sin personlighet efter operationen.
Givetvis så blir man förändrad, det är ju helt klart en slags "nära döden upplevelse" på mer än ett plan ett få ett nytt hjärta!
Men kvinnan som plötsligt blev mycket intresserad av motorcyklar och öl?
Det var hon inte innan hon fick nytt hjärta. Eftersom hon bor i USA lyckades hon spåra donatorns familj som kunde berätta att sonen deras hade älskat motorcyklar och öl, det var faktiskt så han dog...
Tja inte vet jag, som sagt, hur allt hänger ihop med själen, kroppen osv. Kanske finns det ännu mer, energiavtryck, gamla känslor som ligger kvar och "skvalpar" , cellminnen och allt vad folk nu pratar om. Kanske inte ens har med själen att göra!
Området är tämligen outforskat, skulle jag vilja påstå.
yrre - February 10, 2006 08:12 PM (GMT)
Håller med dig, hur kan det komma sig att man vid ett hjärtbyte plödsligt tarvar öl? kanske minns kroppens organ vår närvaro, vem vet ;)
oozwiz - February 10, 2006 08:40 PM (GMT)
de e ju de jag menar..
vem vet vad man lämnar efter sig.
kraa - February 11, 2006 09:30 AM (GMT)
Frågan är intressant. Min tro är att själens existens inte är bunden till fysiska organ utan att vi lånar lite material från naturen för att få en fysisk kropp. Men att den dag vi lämnar tillbaka den så finns spåren av vårt liv kvar i "resterna". Ska försöka med en liknelse; jorden (dvs resterna av det som växt på en viss plats) har olika egenskaper beroende på vilken växtlighet som levt på platsen. Det skulle kunna vara en förklaring på varför även donerade kroppsdelar förmedlar olika egenskaper beroende på vilken själ som bebott den aktuella kroppen.
Eller som ett hus. När jag bott i ett hus så kommer spåren efter mina val att finnas kvar efter att jag lämnat det, tex val av inredning, trädgård osv. Dom som tar över huset efter mig kommer då att påverkas av mina val, åtminstone en tid. Men det är ju spåren av mig som blir kvar inte delar av mitt jag eller min själ.
Så för mig är det ointressant om någon vill nyttja mina kroppsdelar när jag inte behöver dom längre. Jag känner inget motstånd mot att donera, däremot är jag mer tveksam mot att ta emot donerade organ. Men det är ju lätt att vara kaksig när man inte står inför fullbordat faktum, så jag kanske skulle ta emot trots allt B)
Och inte vet man ju heller, men det känns bra för mig att tänka så.
melena - February 11, 2006 09:01 PM (GMT)
w00t
Själen är för mej som luft den finns-överallt men är inte nödvändigt kopplad till tingen eller platsen-organet... men den har sas en hemvist en relation som kan göra att själen besöker "ger kefterklang/eko" till dito.
Jag upplever tex att jag har varit på olika platser i olika "tidigare liv" o jag "besjälas av" o drivs till de platserna frågan är vem är jag då dvs min kropp här o nu eller min själ där o då ???
Kan va frustrerande/komisk när man möter männikor som man känner en sån tillhörighet med fast man inte "känner dom" o så frustration hur man kan gå vidare om motparten inte känner lika ... jag blir så nyfiken att jag gärna söker kontakt om jag snubblar över sådana aha männikor här o nu..
Se filmen om -Dahli Lama- hur Tibitanerna 3 år efter sin 13 Lama hittade en pojke på gränsen mot Kina o provade o han hittades som den reinkarnerade 14 Lama...
Fränt..........
Hälsar melena
Som är jätte skitz på detta med organdonation o ena sidan herregud det är bara kött o andra sidan skall vi leka reparatörer o det tredje ok utvecklingen har tagit oss hit....komplext kanske en resa på temat vid tillfälle ?!