Mitt barnbarn William som är 3,5 år är ett ovanligt andligt barn som trotts att han saknar ett så som det ses "vanligt" språk,lyckas förmedla det mesta av sina upplevelser...Tänkte skriva ner två lite tänkvärda och kanske något förbryllande händelser här.
Den första är på min mammas begravning...William är ännu inte 2 år.Mitt under akten talar han högljut om,på sitt eget vis..att mamma förvandlats till en gris som flyger ut genom fönstret...Mycket förvånat utropar han...momma "grisljud" och pekar på fönstret.

Den andra är på hans lilleysters dop.William är nu 3år...mitt under dopakten när prästen är som alvarligast och nästan himlar med ögonen,rymmer William i väg och börjar krypa upp och ner i kyrkogången och låta som en mycket högljudd gris.

Man kan fråga sig vad han ser för kopplingar..haha.Jag kan då inte se dessa,är det nån annan som kan det?

Kul grej!
Helt säkert tror jag att barn ser saker som inte vi ser.
Min son brukar titt som tätt peka mot nåt hörn(ibland för han fingret som om nåt rörde på sig) å frågar:va heter HAN?

Lustigt... När jag träffade min brorson, 3år, i julas, pratade han också om att han hade sett grisar.
Hans pappa frågar: "Adam, vad var det vi såg när vi gick hit?"
Adam svarar: "griiisen!" Pappan: "Nej, men det var väl ingen gris?"
Adam: Jooo! Griiisen!

Adam såg även kattungar under matbordet när vi åt julmiddag.
Själv tänkte jag inte så mycket på det då, och försökte inte heller känna efter. Däremot börjar jag fundera över det nu när det plöstligt dyker upp fler grisar. :)

Tack så mycket för denna tråden hittills!

Just idag berättar jag inget om mina djur, men jag blir glad av att berätta generellt
om grisen som kraftdjur.

Man kan bli förundrad (ja, till och med mer än förundrad) om man upptäcker att man har funnit gris som eventuellt kraftdjur.

Men jag har upptäckt att gris är unikt magiskt. Alla djurarter är väl unikt magiska i det mentala och det spirituella, men gris har för en del oanade andliga egenskaper som kan till viss del finnas benämnda i shamansk litteratur - men det finns även sånt som jag inte sett nämnas.

Det kommer nog bli en tråd nångång om gris som spirituellt djur och som kraftdjur - det skulle vara intressant. Ja' e nyfiken på att se lite på de än djupare förståelserna om en del av dessa djur, och en del av kunskaperna om några av dem kan man lära sig på forum. Det e ju roligt.

;)
På tal om grisar...
I Smålandsskogarna tultar det runt flockar ( 60 djur vid granngårdens djupa skogar) av vildsvin... maffiga rackare o ganska aggresiva när ungarna krockar med folk o honan i närheten.
Galten e som en ålg utan ben upp till nätta 500 kg hua...

Min line här var asssosiering till tropianderna där man värderar tid som det mest värdefulla att ge någon i gåva !!! Tänka sej att skänka någon sin tid..
Tex man ängnar timmar åt att fläta mattor av växter så blir det fest alla gäster har med mattor i olika mängd dvs man ger personen sin "tid" matthögen läggs så i en ståtlig hög o får förmultna.... Inget prylsamhälle o statusfixering där en ödmjuk tidsgåva - läckert... :respect:

Samma ställe har status II i att låta sina grisar bli gammla dvs vi har så bra med mat att vi låter grisen leva, detta visar sej i betar som ibland har cirkelväxt = mkt gammal gris, dessa rundväxta betar nyttjas oxså som smycket " tidssmycken" :blink:

Tänk er en stubbe med årsringar ett torrträd vridet o polerat av vinden vist är den gränslösa tiden stort !? ;)

Kram / Melena