Vid en trumresa med en svensk Shaman för några år sedan, så berättade shamanen (utan att någon frågat. Och, på den tiden undrade jag inte ens om just detta) med allvarlig röst att man inte får "läsa personer" om personen inte frågat om att bli "läst".

En vän frågar mig följande:

Finns det tillfällen då en person kan göra undantag på den regeln?

Finns det tillfällen då en medial eller shamansk person får använda mediala förmågor att läsa av en annan person även fast den andra personen inte uttyckt sitt medgivande till att bli "läst".

Om en person känner sig allvarligt hotad av en annan person, baserat på energikänningar och inte verbala hotelser - får den första personen då "läsa av" den andra personen i syfte att se om det finns en verklig fysisk fara för den första personen? (utan uttryckt medgivande från den andra personen)

Jag är vilsen i frågan. Har sett att det brukar rekommenderas att fråga kraftdjur eller andehjälpare, men jag är nybörjare och det går flera år mellan kontakterna med andehjälpare, och svaret skulle nog vara bra att ses efter nu.

Mvh,

inspirerad resande

Först, välkommen hit

Jag kan bara svara för mig själv.
När jag träffar nya personer kan jag känna energier, en del får mig att vilja krama personen, och en del får mig så illamående att jag inte ens vill ta i hand när vi hälsar
Om jag känner fara för mitt eget liv p.g.a denna person så reser jag till min guide, han har oftast bra lösningar på mitt "problem".
Men det är jag det.
Om du vill känna av en person med andra metoder som du är väl bevandrad i, så tycker nog jag att du kan göra det utan att fråga,det blir ju lite konstigt om du måste fråga personen om lov att känna om han är så elak som du tror :D
Jag har fått lära mig att om man känner att en person mår dåligt, så måste man fråga om man får hjälpa denna personen och inte bara rusa på i all välmening
Talismanen
:respect: :respect: :respect: :respect:

Välkommen hit :) hoppas dina resor blir inspirerande, för dig själv och för oss medinspirerade!

Shamanska etikfrågor ja.. göra eller inte göra, samvete, tabun, regler som "ska följas" - finns det sådana bland nu-shamaner tro? Jag rootar för den anarkistiska approachen i.s.f.

Personligen är jag en sån som tror att så länge slutet är gott är allting gott. Om man måste ta till manipulation, tjuvknepknep, eller kanske t.o.m skada ngn för att få igenom förändring, helande och bot så visst.. Funkar det? - Använd det!

Men jag vet också att man inte ska ge sig på att bota eller hjälpa folk med större saker utan att de bett om det/är med på noterna. För att förändring skakar om, och kräver förståelse i processen och tar på krafterna. Vill man inte bli omskakad, eller är beredd på en "bumpy ride" så kan det vara svårt att ta vara på det som hänt, och man hamnar snart i gamla ovanor eller beteenden igen.

Det är därför alltid en god idé att försäkra sig om att den man hjälper har ett bra kontaktnät av vänner och nära kära som kan hjälpa till och stötta i "efterbehandlingen" och att man som botare är beredd att jobba vidare och leda personen igenom tills det är klart. Men nu kanske jag kom lite bort från ämnet, så...

När det gäller att läsa av och sånt, är jag osäker på vad som egentligen menas med det, men det är väl ingen skada skedd om man håller informationen för sig själv, och agerar (helande) utifrån den?
Det händer ju att man ser/läser/förstår sig på en person och ser allsköns saker och ting som kanske behöver ändras eller fixas på - saker som kan göra personen mer kraft-full, full av kraft. Men som talismanen säger så tycker jag också man skall fråga snällt och försiktigt om det ska till hjälp - eller vara så subtil och "lätt" i sitt arbete med personen att det inte blir fråga om ett intrång.

*tuggar vidare på julskinkan*

Mvh,
Thomas

Nej, givetvis får man inte läsa personer som inte bett om det. Tänk dig själv om någon plötsligt kom fram till dig och avslöjade något som du aldrig sagt till någon levande person och gav dig råd för hur du skulle göra med det. Skulle du bli glad och tacksam? Betvivlar det, jag tror de flesta av oss skulle känna oss påhoppade, nakna, otrygga och utsatta. Och bli arga eller sluta oss som musslor.

Dessutom har jag mött flera människor som aningslöst bett en "seende" att t.ex. berätta om tidigare liv, och fått information som de inte kunnat hantera utan det blev flera års ångest och mardrömsbeteende. Hjälp? Skulle inte tro det.

Det som sägs ibland att man inte får upp mer än vad man tål, eller att om något händer så är det "meningen", det tror jag inte ett dugg på. Har sett motsatsen flera gånger bland känsliga människor i min omgivning, det är ingen hjälp att bli psykotisk, det tar bara en jädrans massa tid att laga revorna igen.

Men det händer ju att jag själv ser saker som jag inte har med att göra, helt spontant, utan att jag bett om det eller "kikat". Det händer definitivt inte ofta, men det händer. Då håller jag käften, noga och envist. Jag har aldrig något att göra med en annan människas val, och jag kan definitivt inte avgöra vad som är bäst för någon annan människa. Jag går inte i deras mockasiner!

Förresten, så har jag bett mina kraftdjur att flagga varning för mig om jag möter någon som är på väg att göra mig något ont, på det viset behöver jag inte "läsa" folk, det kan kraftdjuren göra mycket bra åt mig!

De svaren var imponerande. Jag är av tacksamhet.

Vi pratade om hennes fråga. Vid senare tid så berättade hon att situationen har ändrat sig nu. Hon läste dem, såg nått överraskande otäckt -> hon valde då att ändra vissa saker i hennes egna energier (eller sätt att sända energier), och blev ointressant för dem och deras "fraktal" som de ville ha med henne i.

Hennes karma ser ut att vara god. Men hon arbetar ibland med att samtala med olika maktpersoner (inom privata organisationer) och talar ibland om när hon ser maktmissbruk - och tydligen kan man, en på miljarden, möta de som få vill möta.
Men det ändrade sig till det bättre.
Där slutar beskrivningen av den berättelsen. Och efter något man tror sig endast se i skräckfilmer så blev det bra efter ett tag.

Nu ska jag hela lite inom mig som började må dåligt efter att ha kännt av en ovanlig fruktan efter att ha sett denna händelsen som personen befann sig i.

Ska, efter att jag evaporerat det obehagliga in i solen där det med lätthet transformeras till energi sedan soljus, fylla platserna inom med lite helande energi, kärlek... eller både och :)

Ses om ett par dagar eller veckor :)

Antagligen missförstod jag din fråga.

Visst kan man "en på miljarden" möta en person som är psykopaternas psykopat. Och känna hur det liksom vibrerar runt en sådan person.

Då kan det vara bra att kunna göra sig "osynlig"!

Sådana personer är oftast helt ointresserade av något annat än vad som ger dem mer makt eller kraft i någon form. Och de kan vara helt utan empati, känslor är bara och enbart skickligt skådespel.

Och jag har ingen lust att bli uppäten. Då är det bra att bli "mycket liten" och slinka iväg helt utom räckhåll. Det är inte min uppgift att få en dylik människa på fall, så mycket vet jag.

Hej!
Jag vill bara säga att jag gjort fel såå många gånger..Haha enligt era ord.... o fått näsbränna av det..visst!
Jag får automatisk information.. utan att resa med trumma eller så.. information jag fått...Det har inte varit något jag snokat.. eller läst medvetet för att vara nyfiken..
Jag får bara till mig vad människor har för problem...Vad roten till det är och lösningen för just den människan...
I min (okunskap) har jag skrämmt många.. precis som de övriga sagt..
De vill inte att någon ska veta det de inte vet om de själva...De blir förbannade..säger att de inte bett om min hjälp..Och de tycker jag är obehaglig som ser så mycket...

Samtidigt har jag flera gånger ifrågasatt varför jag får denna information om människor utan att bett om det..om jag inte ska dela med mig om det..
Har sett det som att det inte hör till mig...Och eftersom jag fått till med det så har jag sett det som min uppgigt att delge vad jag får till mig..just för den människans skull..
för vad skulle jag ha för nytta av den informationen..?
Har ju varit saker som varit jobbiga att höra(se) som jag inte velat se ibland..Ändå får jag det till mig...

Jag har även den inställningen att man lär av allt, även och nästan mest av de som man tycker är otrevliga eller skrämmande.. Ser allt o alla är gåvor..Kanske de inte ser mig och det jag ser som en gåva först..Men senare med perspektiv..
Att alltid tassa på tå..i rädsla att såra eller skrämma, är inte alltid den ljusaste vägen...
Jag uppskattar nog själv att människor är raka med mig..Varnar mig.. eller på annat sätt ger mig råd.. även om det skrämmer i början..Och visst kan jag blir förbannad till en början.. men samtidigt tar jag till mig och rannsakar mig själv då jag lugnat mig..och då lär jag mig massor..
Människor är våra speglar...Andra delar av oss själva..
Så varför ska man inte vara rak.. med det man får till sig om andra..
Jag vill själv att människor är raka mot mig.. även om det skrämmer..

Ibland har det ändå visat sig att det jag framfört som skrämmt och gjort människor arga.. senare efter en tid givit dessa människor mycket..Och i efterhand har de tackat..sagt att de blev rädda.. och inte förstod..Men att de vid något tillfälle ändå har hänt saker efteråt då de varit tacksamma för det jag sagt..

Så jag vet inte...
Jag läser ju inte av för att jag är nyfiken..Utan jag får informationen ibland ..
och jag tror det är meningen då att jag ska veta det..annars hade det inte kommit till mig heller...

Ja svårt att avgöra..
om man ska delge eller ej det man får till sig..
Men är det inte så..att har man gåvan så ska man dela med sig.. för det finns mening med allt

Ja svårt detta...

Men som sagt aldrig skulle jag snoka för egen nyfikenhets skull...
aldrig...!
Det är en annan sak..att ta fram information om andra på så vis...

Ja så okunskap hos mig eller inte..?!?! Jag vet inte.....Ska jag bara behålla det för mig själv? Tror inte på det heller..
Men visst får man lära sig hur man framför saker...

/Deva

Enligt min åsikt är det inte bra att ge andra av det man ser om de inte bett om hjälp. Det är t.o.m så jag anser att det kan vara en form av övergrepp. Bara för att jag själv tycker att all kunskap är bra kunskap och att man växer av det som är svårt så innebär inte det att andra är i det stadiet att de kan tillgodogöra sig den kunskapen. Vem är jag att avgöra vad och när saker är rätt för andra?

Sen tror jag att det är viktigt att lära sig "stänga av" och inte vara en vidöppen kanal hela tiden. Kunskapen (seendet) finns där konstant och att "vila mottagaren" då och då tror jag är viktigt.

Detta är i alla fall mina erfarenheter på området.

Allt gott!
Ingreid

En liten fundering.... vad går gränsen för att inte säga något till någon?

Om jag med mina "fysiska" ögon ser någon som begår orätt eller handlar fel mot sig själv eller andra. Eller gör något den gärna inte talar med någon om är det då fel av mig att trösta, hindra eller på annat sätt konfrontera den personen?

Till exempel... tonåringar som gör sig illa, skär sig, missbrukar etc de känns som om de har en dubbel natur om att vilja bli/inte bli påkommana. 1. de vill inte för att de skäms, 2 , de vill för de klarar inte av att sluta själv och gör det för att få uppmärksamhet.
Vilket kan vara samma reaktioner som uppstår då man berättar något som man sett med de "andliga" ögonen. Plus att de med stor sannolikhet att det säkert är mer skrämmande med andliga ögon berättelser då det inte är något vi pratar om till vardags, och enligt många inte heller finns

Ser en skala framför mig där det fysiska ögonen står på ena sidan och de andliga på den andra, med psykologi, emotionella ögon etc finns emellan
Finns det en gräns eller är det olika saker? påstår inget utan är bara fundersamt nyfiken :) Tex, finns det ett eller fler samband? Tänker framförallt på att vi i den fysiska världen bryr oss mindre o mindre om varandra då vi ser varandra mindre och mindre.... Vad tror ni?
//Jane

Allt handlar nog om fall till fall...
Ibland får man höra saker man inte är mogen för..Men oj vad det sätter fart på ens utveckling...
Tror man känner starkt om det är meningen att man ska säga något eller ej..
Kan vara guider som verkligen ligger på.. inte ger sig..
som verkligen vill att man ska framföra det..
Och i andra fall så bara vet man.. men säger det inte direkt..
för då jag får till mig saker så får jag stark vägledning i hur det ska läggas fram eller hur jag bäst hjälper personen att hjälpa sig själv..För det är ju det som det handlar om egentligen...
Att stärka personen inte att stjälpa...
Har ju frågasatt det själv och ångrat det jag sagt.. men i efterhand har det visat sig att min intuition har varit den bästa och det var vad personen behövde höra för att gå vidare...
Jag har själv fått varningar också av mediala utan att ha bett om det.. som skrämmt.. men ack så viktigt det var att jag fick dem..
Får man informationen av en människa man älskar och vet älskar en så tar man tacksamt emot..
Jag har nog rätt bra tillit där...
och ligger personens guid eller själ på.. så är det mening med det också..Då kommer det från en stark källa av kärlek..

Hej!
Det här är en intressant diskussion. Tillika en av mina "hjärtefrågor". :D

Har väldigt mkt att säga här - men jag vill ändå börja med själva grundfrågan.

Får man läsa av någon utan tillstånd?

Eller en ännu vanligare fråga som ofta kommer upp: Får jag hela någon utan tillstånd?

Jag vill säga att jag är helt inne på Uthiens och Ingreids linje här.

Mitt svar är ALLTID - NEJ!

Det finns undantag, men jag tror det är viktigt att man först markerar sin grundinställning här - innan man går in på dem.

Thomas (tror jag) talar om att man kan hela "lite" utan lov - men inte mycket då? Och hur avgör man skillnaden? Väldigt lite healing kan ge stora effekter och tvärtom. Det är nästan omöjligt att avgöra det i förhand (min erfarehet).

Sen talas det om att det kanske inte hjälper om personen inte vill. Det stämmer bra - men jag tycker inte det bör vara dessa saker som avgör vad man ska/bör ha för inställning här!

Jag är inte mkt för regler, moral osv. Men just här tror jag att man kan tjäna på att för sig själv klargöra vad man vill ha för inställning till andra människor! Har man en klar och tydlig sådan inställning blir det lättare att svara på såna här frågor (utan att be om hjälp).
Förstår ni vad jag menar?

Jag har en sådan grundläggande värdering/inställning, som jag alltid lutar mig mot i såna här frågor), på så sätt blir jag sällan förvirrad (utom ibland vad gäller vissa undantag).

Jag hade den här med mig redan innan jag började med shamanism, eftersom jag annammat den i genom Eldens Lära.

Den kan uttryckas mycket enkelt med ett enda ord - nämligen <<<<RESPEKT>>>>>

Men för att vara lite tydligare så handlar det om att RESPEKTERA ALLA MÄNNISKORS RÄTT ATT BESTÄMMA ÖVER SINA EGNA LIV!

Att födas som människa innebär att man föds med rätten att själv bestämma sitt Öde.

Av det här följer att man bör (enligt mig) alltid respektera andra människors önskningar och val - oavsett hur de ser ut!

Det är också så att respekterar man inte det här - så kan man skada mer än vad man gör nytta - eftersom man då ofta tar ifrån människan hennes MÖJLIGHET att utvecklas (man kan t o m skada själen).

Förstår ni vad som menas med det här? Att man faktiskt kan skada mer än man gör nytta när man fråntar en människa möjligheten att själv utvecklas? (Det är lite knepigt men har med karmatiska saker att göra.)

Jag vill faktiskt även gå så långt som Ingreid och säga att det här är rena övergrepp - t o m en form av "andlig våldtäckt". Både att hela och läsa av utan tillstånd!

Så svaret är alltid, i grunden, NEJ - p g a Respekten (inget annat).

Sen finns vissa undantag, men jag hinner inte med dem nu.

Mvh Mandra

Hej!
Jag hinner lite kort gå in på det här som är undantag från den här regeln om absolut respekt.

Den enklaste är om någon är medvetslös - i det fallet kan man ge healing utan tillstånd (eftersom personen inte kan svara, själv brukar jag då istället fråga själen). Men så fort personen vaknar måste man fråga.
Kan inte se något skäl till att "läsa av" en medvetslös människa (men det kanske kan finnas något).

Sen finns det ju vissa saker som går att jämställa med "medvetslöshet" - dvs att personen är oförmögen att svara. Hit hör t ex små barn, vissa psykiska förvirringstillstånd (men här får man se upp) och kanske allvarligare utvecklingsstörning (men inte lättare).

Vad gäller barn så brukar jag jobba med dessa ungefärliga gränser (men de kanske kan diskuteras).

Under 6-7 år, så frågar jag inte (utom själen), utan går på föräldrarnas önskan (om inte barnets själ direkt skulle motsätta sig det, då "lyder" jag den).
Mellan 7-15 avgör jag ifrån fall till fall. Det är bäst om man kan fråga så tidigt som möjligt.
Över 15 kräver jag alltid ungdomens eget medgivande.

Sen finns också vissa undantag när det gäller "faror" (anser jag). Återkommer till det.

Mandra

:respect:
Oj det här är intressant... eftersom jag blev så upprymnd av budbärarrollen efter Katrineholm. Jag har tillämpat taktiken lägg ut en krok eller snarare gör en hint, sträck ut en hand resultatet är......häpnadsväckande...

Exempel.
Relationsmarknadsföring kund-vara-tjänst föreläsning av en äldre herre.
Av någon anledning fick ja mkt vibbar på denna man på temat just andlighet fast temat på kursen var business-köp o sälj typ.

Vid 4kurstillfället av nån anledning tar karl i en bisats o liksom hintar om att hans fru påstår sej se färger. Det var med respekt o exemplifierade att olika människor ser/värderar olika saker o först när man respekterar andras värdegrunder kan man gå vidare i relationen/ affären i detta fall.

Häpen antog jag utmaningen vid fikat o la ut en hint på temat andlighet/ liv o död..
Gissa om... han titta rakt in i själen o berättade om sin nära döden upplevelse på en avdelning på solna sjukhus o hur fantastiskt skönt det var...Ja hade aldrig kommit dit om jag inte fick en hint om att han var öppen för att diskutera/ acceptera fenomenet.

Skulle han inte ha gjort det hade det bara varit att parkera frågan.
:lol: