Hej. Jag har under en längre tid varit intresserad av Shamanism och läst en hel del på nätet om detta. Så i morse så tog jag på mig hörlurar och började att lyssna på Michael Harners trum cd. I början märkte jag inget speciellt men jag lade märke till att jag inte tänkte på något konkret utan att rytmen ifrån trumman var det enda som existerade! Jag vet inte hur länge jag hade lyssnat när något hände mina ögonlock började skaka lätt och svaga konturer syntes svagt.Det var precis som om jag var på väg att få se något men inte nådde ända fram. Nästan som en kamera med felställd skärpa! Rent emotionellt kändes det mycket starkt men sådant går ju tyvärr inte att beskriva med ord.I vilket fall känner jag att jag vill fortsätta med detta och tänker upprepa samma procedur imorgon. Jag förmodar att det tar en del tid i anspråk innan man når längre i detta.
Jag är mycket nyfiken så ni får gärna maila mig och berätta om ni varit med om liknande även om det kanske inte låter så imponerande.
mvh.Björn.E
Flipper@sofiehem.ac
Hej och välkommen till forumet Björn.E!
Det var definitivt en glimt av andevärlden du fick tror jag. Jobba vidare så kommer det mer och mer. Det är ju en teknik man måste lära sig detta - det är inte trumman som är magisk, utan shamanen som är kunnig, var det ngn som sa ;)
En par snabba tips/idéer till nästa gång - använd det du tycker verkar vettigt:
Du ser bäst i mörker.
Av någon anledning shamaniseras det bäst om natten i kolsvarta mörkret.
Gör en tydlig Start.
Stäng av mobilen, tv:n och radion. Lägg kanske ut ngt speciellt på golvet att ligga på. Stilla dig med en sång eller en par djup-andningar. Tänd ett ljus? Dick en kopp te? Meningen är att skapa ett "heligt rum" en speciell stund för detta arbete. Var inte rädd för att be om hjälp, gärna med hög röst, till alla håll och kanter, förfäder eller gudar du tror på. Det brukar fungera.
Formulera din Intention.
Detta är viktigt. Ha ett tydligt mål/intention med din resa. Formulera den kärnfullt/kort och konsist med ord (gärna högt för dig själv) så den sätter sig och återvänd till dem (nästan som ett mantra) om du märker du börjar "fara iväg" och tappa kontrollen på resan.
Låt träden dansa.
Jag vet inte VEM som sagt detta ursprungligen, men jag tycker det är så talande, och så bra råd, inför allt det här att jag alltid tjatar om det:
Den som förväntar får inget se, den som väntar får se - och när träden börjar dansa, låt dem dansa!
Det handlar om att ge sig hän, låta vad som sker ske och påminner om att tålamod är en viktig ingrediens i allt detta. Klura lite på det så får du se.
Gör en tydlig Avslutning.
Avsluta med att tacka för hjälpen till allt runtomkring dig.
"Sitt upp - skriv ned," brukar jag säga. Det kan vara en god hjälpreda till framtida äventyr om man har sina upplevelser nedskrivna.
Lycka till,
Thomas