Jag gillar att gå barfota överallt och hela tiden. Det har blivit en livsstil jag trivs riktigt bra med. Att gå barfota är inte bara skönt, bra för rygg och knän utan också KUL!

Vi barfotafolk känner marken under oss när vi går, skillnaden mellan våt jord och solvarm asfalt eggar oss. Grus eller hårda skarpa klippkanter intresserar oss! Undrar om kullerstenen där är varm eller kall!? En underbar närhet som skärper sinnena. I början är man nog lite nojig på glas och vassa stenar, och med all rätt – det gäller att vara försiktig - men till slut utvecklas en slags intuitiv känsla och fötterna börjar "se med egna ögon" - rätt var det är tar man ett långt steg, eller går en 45 graders sneddning och undrar: varför? Jo där låg det en glasbit och blänkte i solen, foten såg, kroppen följde efter.

Fördelarna är många - många fler än fördommarna tack och lov.

Barfotafolk är inte mer ohygieniska än vanliga männ-i-skor utan tvättar ofta sina fötter en par gånger om dagen (eller helt naturligt när vi går i daggvått gräs eller efter en överaskande, sval och för fötterna förfriskande regnskur) - hur ofta tvättar du dina skor? Barfötter svettas och luktar inte illa, det gör bara instängda tår. Skavsår slipper vi också.

Det är heller inte olagligt (som många försöker få oss att tro) utan man har full rätt att gå med bara tår var man vill; på restauranger, på bion, i McDonalds eller varför inte kyrkan t.ex.

Osunt är det heller inte - fötterna mår inte bra av att stängas in i varma strumpor och täta skor där fotsvamp och skavsår trivs. Fötterna luftas, musklerna blir starkare och det är ju ett sammelsurium av nyttiga akupunkturpunkter under fötterna, fråga vilken zonterapeut som helst!

---

Jag har gått barfota i många år och njuter fortfarande varje steg. Nåja, kanske inte fullt så kul i den norrländska -40C vintern med snö upp till midjan, så då är det sko och sockor på. För mig är skor för fötterna, vad handsken är för handen. Eller då jag i Indien klev ner i ca 2 kilo koskit en mörk natt, då var jag glad jag inte hade dyra skor på mig, hade jag haft skor på hade de nog varit förstörda – foten tvättade jag raskt ren i en vattenpöl.

Ett tag hade jag till och med så starka fötter att jag utan problem kunde knastra iväg över krossat glas - men efter en svacka filade jag bort elefanthuden och mina dunderfötter blev bäbisfötter igen och jag fick börja om från början.

Nu börjar det äntligen "gå till sig" som man säger och jag ser fram emot många barfotaår!

Mvh,
Thomas
barfotafilosof

www.barefooters.org

www.geocities.com/barfotsfrihet2001/

members.aol.com/bhthom/hikertxt.htm

Ja, jag kan bara hålla med dig... Så underbart att gå barfota. Folk skulle bara veta. :)
Och du, akta dig för kvinnor, de kan påverka ens hälsa.. i någon riktning.*s*

När det gäller mitt barfotande så var det faktiskt en tjej som ledde in mig på den vägen... och hon gick även barfota om vintrarna... så, naturligtvis gör jag det med (när jag inte har grabben min eller då jag vill verka "normal")...

men nu är det ju inga hinder i vägen för att gå barfota. Ut och upptäck nyanserna i livet. GÅ BARFOTA!

//Vindarnas son, barfota genom Sverige nu

Barfota i mitten av oktober - ingen omöjlighet med detta (oroväckande) klimat. Fast, en bra början till att tänja på gränserna för di små fossingarna.

Barfota är helt enkelt skönast.

Går barfota så ofta jag kan ända fram till första snön. Nu har jag dragit på mig skor då jag vet jag kommer vara ute längre tider då det börjat bli kallt och jag nyss hostat mig igenom sjukdom. Men ju mer jag går ju svårare blir det att ha skor.

Idag t. ex. har jag strumpor på mig för första gången sen i slutet på januari!

Inspirerande...
Har väldigt känsliga fötter, så går ogärna barfota, men nästa sommar ska jag nog släppa dem fria lite mer...små steg i taget. :)

För skojs skull, under ett morfinbaserat hostmedicinrus sent en natt, öppnade jag ett barfota-forum! w00t

Vare sig du är nyfiken på hur det är att gå barfota mer än hemma och på gräsmattan eller om du är en hard-core barfoting som kickar av dig skorna på vårfrudagen (inofficiell svensk barfotadag!) är du välkommen ombord!

http://87.freebb.com/barfota

Jag är 2 dagar in på barfotaåret och går så mycket jag kan barfota, till från jobb och på luncherna etc. På kvällarna är det fortfarande för kallt, och på vissa väger ligger fortfarande is/snö kvar så då blir det sko på. Men annars är jag skofri.

Mvh,
Thomas

Jag har påbörjat min barfotakampanj för året. Jag har ett par dojjor med tunn gummisula så man känner varenda småsten och vass kant.
Längtar tills jag kan gå barfota på sommarbetet och springa ikapp med hästarna!

Den förste maj ska jag troligtvis lägga undan skorna helt.

fötterna ser, och känner vad som är farligt och vad som är bra för dem. och skulel dom bli jätteskitiga finns alltid handfat o badkar o handdukar.



w00t sommaren är snart här!

Jag är en riktig ömfoting, rödhårig och tunnhudad och kan få blåsor under fotsulorna av vanliga skor... :blink:
Tunna sandaler är så nära barfota jag vågar komma. Det är så besvärligt med oläkta sår under fötterna.
Nåt tips??

Ps fotsvett vet jag inte ens vad det är, inte ens i jympadojor, kanske är jag gjord för att gå i skor???

Hihi, jag med!
Mina fossingar är otroligt ömtåliga! :) Man måste kanske träna upp fötterna... :D Sen fryser jag ofta om fötterna också, så det där med att gå barfota just nu, det kan vi glömma. :) Kanske i sommar när det är varmt, då kan jag lägga bort strumporna. :)

Men visst är det nyttigt att lufta fötterna, det håller jag helt med om!

Jag tycker det brukar funka att härda fötterna... gå lite försiktigt utan skor en liten stund några gånger i veckan... Kanske bara stå i grus... röra sig försiktigt... bygga upp huden... Och inte använda en massa uppmjukande krämer och skit!

Jag tänkte inte berätta det först... men nu när skobärarna har trätt fram, ska jag avslöja... : Jag har gått barfota för mycket! Man (läkare/sjukgymnaster) säger mig att jag har gått barfota för mycket och därmed fått besvär med fotvalvet och att jag trampat bort fettkudden under hälen... att mina ryggproblem blir bättre om jag har väl upopbyggda skor... och det stämde... ryggen blev bättre med skor på... Så kan det gå (när inte skorna är på).
Jag antar att på "barfotatiden", dog man i min ålder och slika problem uppstod alltså inte. ;)

Nej man dog nog inte ;) men man hade inte redan förstört fötterna genom att födas upp i skor tror jag. Läs om Wikler: http://www.abctidning.se/x0102h.html - eller läs hela boken här: http://www.unshod.org/pfbc/toysaw.htm

Om du trampat bort fettkudden under hälen måste du ha gått våldsamt fel! Kan bara tänka mig så ont det måste ha vart.. :blink:

Ömfoting är man så länge man inte tränat upp fötterna som sagt, Saras råd är bra, gå lite och ofta på omväxlande underlag.. krämerna kan man gott använda, fast endast på OVANSIDAN :) Fötterna är skapade för att gå på, inte för att ha skor på. Alltså trivs de bäst utan skor - sen att vi fått fötter och kroppsproblem pga skor, som endast kan lösas av att fortsätta har skor är en annan, sorglig, femma.

Bar fot,
Thomas

Jag har spenderat några år med att försöka bygga upp fettkudden igen, men det blev bara kuddar överallt annars på kroppen... inte under hälen :lol: :lol: :lol:

Har du provat Feldenkrais? Jag har hört att den metoden ska vara bra, tänkte själv prova den då jag har fått "diagnos": jag har gått på insidan av foten ett längre tag, utan att riktigt fatta det och det har lett till problem med knän och rygg. :/
Så mina hålfötter är inte så bra längre...och jag har fått inlägg i skorna men jag tror att jag måste fixa problemet och inte bara symptomen.


Feldenkrais ska lära en hur man rör sig och går "rätt", dvs som kroppen är gjord. Han hade säkert tyckt bra om att se folk gå utan skor! :D

En liten fundering med anledning av förlorade fettkuddar. Jag tänker mig att när man går i skor kan man stampa ner hälen ganska rejält utan att påfrestningen blir alltför stor. Att gå barfota kräver en annan teknik, man lär sig att läsa underlaget och lägger tyngden på hela fotsulan istället för på hälen.

Jag har vuxit upp barnfota och varje sommar fick jag lära fötterna hur man går på stubbåkrar utan att sticka hål på skinnet. Det gällde att smeka marken med foten istället för bestämda nertramp.

Inte vet jag.... jag fick bara en tanke :/

Jo jag håller med, de flesta skor böjer sig ju inte "tå-mot-häl" och är därför hårda, det gör att foten lyft på ett helt felaktigt sätt, och ofta kommer nedtrampet hårt.

En bar fot som går riktigt landar på fotens framsida och liksom "rullar ned" för balanseras upp av hälen.

tyckr den här diskussionen är härlig! Med tanke på att jag har min häst barfota så känner jag ävl igen barfotasnacket :D

Imorse gick jag första sträckan utomhus i år! Det var frost på marken och på hustaken, gick väl en 20 meter på vanlig asfalt emd ltiet vintergrus på och fötterna gjorde tokont. Men jag gav mig inte, jag hade satt upp målet att gå barfota till roundevouz-platsen där minklasskamrat brukar hämta upp mig emd bil 100-150 m hemmifrån. Och jag gjorde det.

Tittade över fötterna när jag kom fram, dom var "köld-röda" längsmed trampdyna, och häl. tårna var som iskalla plommon. Men jag gick barfota! :D
Ska göra om samma sak imorrn. och alla andra dagar jag åker till skolan.

Längtar efter at tspringa barfota på sommarbetet med hästarna, leka o psringa ikapp :D

Jo, jag tror verkligen att det kan bli jättefel när man går. Obalanser som fortplantar sig uppåt i kroppen. Och visst kan man lära sig gå fel i skor utan att det får så stora konsekvenser som om man alltid och enbart gått barfota.
Själv känner jag ibland lättare igen en person på hur de går än själva utseendet, hur de sätter ner foten och resten av kroppshållningen säger jättemycket. Många av oss har tappat kontakten med oss själva och med moder jord och trampar snett både här och där utan att märka det.

Mot kalla fötter kan ingefära hjälpa - riv en bit, lägg i en termos, häll på kokande vatten och skruva på locket genast. Låt dra 10 minuter. Låt ingefäran ligga kvar och drick upp innehållet i termosen under dagen, drick lite då och då. Riv ny ingefära nästa dag. Det här kan man göra varje dag i 6 veckor i stället för att fasta om man vill ha en reningskur. Och det kan fungera alldeles otroligt bra mot kalla fötter och händer.

Mina älskade promenadskor tog slut, jag saknar dem oerhört, det var så skönt att smyga fram i tillvaron! Utan dem känns det mest som om jag linkar fram... :/

wihii!

20 meter kom jag idag innan det började göra ont i fötterna av kylan, det var frost överallt idag också.

Ska testa det där emd ingerfäran, hade behövt en reningskur rent allmänt. Rensa ur gifterna och så....

Sant sant...
Jag har nog varit rysk militär i ett tidigare liv, tror jag ;) (ni vet rakbensklivande militärparader) men jag har slutat att gå så, efter en kroppskänendomskurs... nu vet jag vad balans är. Nej jag har ju gått mycket på det viset, barfota på asfalt och på betonggolv (under stress)... och det är väl inte det bästa underlaget/förutsätningarna för en sund gång, precis...

Tack Uthien för tipset med ingefära... periodvis har jag nämligen väldigt kalla (fuktiga) fötter.

Min erfarenhet (o andras) är att det är mycket viktigare för fötternas värme att hålla anklarna varma än att fötterna själva är påklädda. Med tillräckligt varma benvärmare runt anklarna (och gärna, om de är stora, skönt fallandes ner en bit över fötterna... :D) tycker jag man kan gå med bara fotsulor i bra kallt väder eller på kallt underlag utan att bli kall om fötterna.

Omvänt upplever jag oxo att man kan bli jättekall om tårna trots varma strumpor o skor på sig, om de är för korta, och lämnar de där viktiga anklarna bara.

Jag tycker det är en av de viktigaste saker jag nånsin kommit på om min kropp faktiskt, detta... ;) :) !!!

(Även handleder/händer funkar likadant - "pulsvärmare" ger varmare händer än korta vantar!)

Caija; prova ha nåt kring anklarna? (avklippta raggsockar kanske? (bra återanvändning om de går hål på o man inte vill eller kan laga dem.)) Berätta gärna om du upplever nån skillnad i så fall!

Det där med fettkudden förstår jag inte :blink:

Men med fotvalv ska det tydligen vara så att antingen har man normal-starka muskler som håller uppe valvet, eller så har man försvagade muskler och behöver skor med ngt uppbyggt under fotvalvet, för att må bra i ryggen. Men försvagade muskler får man antagligen just av att gå i moderna skor hela livet istället för barfota/mjuka mockasiner!

(Lite som de där som sätter massa guld-ringar kring halsen, tills musklerna är så försvagade att de utan ringarna inte skulle kunna hålla uppe huvet?)

Man kan öva de musklerna genom att göra "tåhävningar", stå och gå på tå, och troligen bara av att gå barfota. (Ja iaf om man går någorlunda "rätt" då..)

Så sorgligt tycker jag om vård-personal direkt bara rekommenderar special-skor istället för att ens verka överväga muskel-stärkande övningar! :(

Kanske kan man också "lära sig" att gå "fel" av att gå i skor (särskilt växa upp i skor), för att sedan skada sig av att gå mycket "fel" barfota?

Inte tror jag de dog av fötter på barfota-tiden inte! Människor som lever så idag, i "primitiva" ursprungskulturer, som bara gått barfota hela livet, har tydligen oerhört starka och friska fötter, enligt de som åkt och tittat efter. Dessutom ska de pga ett barfotaliv på naturligt ojämnt underlag tydligen ha fantastisk balans också; 80-åringar kan stå på ett ben hur länge som helst o sånt. (Finns ett kapitel om fötter i ngn av Burenhults böcker)

Ja, jag har tryckt ner insidan av foten och försökt komma ner. Vet inte varför...men det har förstört en hel del iallafall. Och så går jag med fötterna för mycket utåt.

Men jag ska försöka undersöka Feldenkrais-metoden och se om de kan hjälpa mig med övningar för att rätta till det.
Då kanske jag slipper inläggen så småningom. :) Jag tror nästan alltid att det naturliga är bäst. ;)

Nej nej nej w00t :lol:
Det var inte SÅ jag menade *fnittrar hysteriskt* (=lättroad person)

Jag menade att i min ålder (45) dog man eller hade redan dött, på den tiden, eftersom medellivslängden var kortare! :D

Inte jag heller egentligen

Folk i min omgivning ser mig som galen när jag går omkring barfota.....
Kan tro att folk glodde när ajg var p åköpcentrat i helgen.... :P

SKa testa med benvärmare/ankelvärmare av något slag! Olagade yllesockor? Inte i det här hushållet :D Jag lagar allt in absurdum! :blink:
Hade ett par strumpbyxor flör ett par år sedan, tror jag lagade dem uppimot 30 gånger innan jag fick ge upp dem.

Det påminner mig om ett knep min mormor hade. Hon var tvätterska, och tvätten skedde ofta i isvak i den kalla torneälven. Hon lindade några varv yllegarn runt handlederna, detta påstods hålla händerna varma och reumatismen borta. Om det hjälper vet jag inte, men det kostar inte mycket att prova.

Caija, jo du, de STIRRAR eller hur ;) kul att se folks verklighetsbubblor spricka..

Som då jag, mitt i en smällkall vinterkväll, knallade in på Coop med tjockjackan uppdragen under hakan, halsduken mumifierade skallen, vantarna och mössan toh hand om resterande hud medan fossingarna, såklart, var barfota :D tjo vad de glodde!!

Jag efterlämnade, som bonus, skitsnygga barfotavtryck på det grå golvet. De lyste som regnbågar.

Mvh,
Thomas

Barfotatrycken är det absolut bästa med att gå barfota..... speciellt ute när folk inser att ma ngår barfota :D

Har tofflor på mig idag, hade bråttom ner till mötesplatsen för o åka till skolan.

Känner hur min hållning vart dökass hela dagen och att jag har ont i knä och höfter samt korsryggen, vilket jag itne haft när jag gått barfota.

Jag älskar strumpor, har flera tåstrumpor och dom är suveräna när jag går inne om vintern (spec i sambons föräldrars hus där det rä svinkallt på golvet oavsett årstid)

En grym grej nar man av oika anleningar inte vill ga barfota (t ex i stader eller dar det ligger krossat glas pa merken) ar flipflops. Det narmaste barfota man kan komma :D. En varning bor dock utfardas om att fotterna efter ett tag blir valdigt osugna pa att klammas in i ett par skor igen..

Ja, jag föredrar nog sandaler eller tofflor framför barfota. :)

:)

Nja nääej... det där tror jag snarare är en oerhört vanlig missuppfattning... :(

Dels var det tydligen så att man arkeologerna tidigare inte kunde åldersbestämma individer utifrån upphittade skelett så mycket mer noga än "vuxen" om individen var över en viss ålder - dvs om folk hade dött vid 40 eller 80 i forntiden har arkeologer inte haft en aning om, bara gissat - och eftersom det ingår i vår kulturella mytologi av idag att livet ska ha varit eländigt innan jordbruket så har man såklart utgått från den lägre åldern och basunerat ut det lämpliga budskapet som sanning. :(

Dels ska antropologiska studier av idag ursprungligt levande folkgrupper tydligen snarare visa att de individer som inte dör som barn eller av dramatiska olyckor kan bli lika gamla som i vår kultur; de ska ha mött individer på både 80 och 100 - och friska dessutom, mycket friskare än våra gamlingar.

Skillnader mellan en ursprunglig "stenålders"-kultur och vår kan säkert innebära både att många dör som barn och att många kanske dör av olyckor. Tex om jakten kanske verkligen innebär ett reellt risktagande även för jägaren, och inte bara bytet (vargar dör tex oxo inte helt sällan av att de blir sparkad av älgen de jagar - sånt händer ju sällan den moderne köttbonden (än mindre ica-konsumenten ;))) Och jag tror att statistiken är att både hos urfolk och hos de flesta djur, så dör betydligt fler barn/ungar innan de nått vuxen ålder än i vår kultur, där det tvärtom är ytterst ovanligt.

I så fall så blir i och för sig rent matematiskt "medellivslängden" kanske 40 eller nåt, men det betyder inte alls att de allra flesta dör just vid 40 - än mindre började bli "gamla" och skröpliga då. Tvärtom kanske det var och är så att de som inte dör tidigt, av nåt drastiskt, istället både bli urgamla och håller sig kärnfriska hela vägen - precis tvärtom som i vår kultur där nästan alla blir gamla och nästan alla blir skruttiga och skröpliga och nedbrutna på slutet.

Så nej, med bakgrund av det, så tror jag snarare att hade man lyckats nå 45 så skulle man med största sannolikhet säkert bli urgammal också också. (Med friska funktionella fötter ;))

Åh! igår så gick jag mycket barfota!
vi var hemma hos en väninna och lagade mat och åt och hade trevligt, på väg ner till bilen så mötte vi två män i 40-årsåldern som kom bärandes på varsin pizzakartong, den enas blick söktes direkt till mina fötter och följande blev ordväxlingen:

"Är itne det där förbannat kallt?"

"Nejdå, inte så farligt." och på en ren ingivelse så lade ajg till "Man är väl viking!" med världens leende.

"haha, det har du rätt i!" bägge männen skrattade hjärligt och jag kände at tjag glatt två främlingar och bringat ltiet tokerier till deras vardag. :D