Hej hej!

Jag är mycket intresserad av shamanism och har läst en del men det jag ännu inte har fått svar på är; Hur är det att resa? Är det som att vara i en dröm där man kan styra sig sälv, bestämma vart man ska gå etc, eller är det som att vara i den riktiga världen bara att man ser andar och andra landskap, djur och växter.
Väldigt nyfiken på era svar.
Tack på förhand.

Mvh leffe

Väldigt rak och intressant fråga om jag får säga det. :) Om än nästan omöjlig att besvara. Det är lite som att försöka beskriva för en döv och blind person hur det ser ut och låter när skogen dansar..

Har försökt ett par gånger nu att skriva nått vettigt till svar, men ändrat mig då det bara blev bladder av inlägget så jag får nog övergå till plan B.

Det finns igentligen endast ett sätt som du kan få klarhet i det här, och det är också det oslagbart bästa sättet. Och det är att du prövar på själv. :)

Jag tycker du har en doft av svaret i din egen fråga leffe; att det kan liknas med att "vara i en dröm där man kan styra sig sälv, bestämma vart man ska gå etc" men i.s.f. en dröm där du kan smaka och lukta, lyssna och t.o.m. göra illa dig. Och där du inte bara kan "fantisera bort" saker hur som helst.

Andevärlden är utanför oss, vi hör inte hemma där, men vi kan besöka den.

Resor till mellanvärlden (vår värld plus andeaspekten) är lite som du beskriver när du säger det är "som att vara i den riktiga världen bara att man ser andar och andra landskap, djur och växter," tycker jag.
Inte andra djur och växter kanske, men mer växternas och djurens andekropp. Ibland som en dubbelexponering, eller som en slags röntgenbild som rör sig in och ut ur synfältet.

Mvh,
Thomas