Efter min möjligtvis något koleriska utgjutelse över new age och runor i en annan tråd vill jag förtydliga mig lite.

Det känns beklämmande när runorna, som för mig är heliga, dras in i new age-rörelsens kommersiella träsk. De blir då helt ryckta ur sitt sammanhang och förringas till att bli ännu en underhållningsfaktor bland allt annat. Jag är övertygad om att många som säger sig spå i runor saknar grundläggande kunskap om dem och ännu mer saknar kunskap om den nordiska traditionen. För att förstå runorna helt måste man även ha en förståelse för den nordiska kosmologin. Runorna är djupt förankrade i denna kosmologi och världsbild, tillsammans med sånt som Yggdrasil, världsskapelsen, Urds väv, gudar, gudinnor, alver, dvärgar och jättar.

En bekant hade på en mässa stött på en kvinna som spådde i runor. Men när hon gjorde det hade hon hela tiden en bok bredvid sig i vilken hon kollade runornas betydelse. Det är ju skrämmande. Sitta och ta betalt för spådomar när man inte ens lärt sig runornas betydelser, har folk ingen känsla för moral? Ska man spå i runor så måste ju grundkravet vara att den som spår behärskar runraden utantill och att han eller hon kan gå igenom alla runorna och deras betydelse och läsa upp dem från början till slut. Tills man åtminstone behärskar detta bör man tiga.

Jag kan förstå de traditionella indianer som med oblida ögon ser på de vita övre medelklassamerikaner som utger sig för att lära ut indiansk andlighet och som tar rejält betalt för det. Heliga ting från en andlig tradition ryckta ur sitt sammanhang och utplacerade på kommersialismens altare. Jag ser det på samma sätt när folk tar delar ur min andliga tradition och förytligar och banaliserar dem.

Runorna är heliga. De är som kristalliseringar av olika delar i Urds väv, de har funnits sedan urtiden och om vi kan lära känna dem kan vi också djupare lära känna världen. I myten får vi veta att Oden under sin nio dygn långa invigning hängande i världsträdet upptog runorna ur djupet av skapelsen. Det var alltså inte han som skapade dem, han fick mottaga dem. Som det står i Havamal (översättningarna av eddadikterna är Åke Ohlmarks):

Jag vet att jag hängde
i vindsvalt träd
nio nätter i sträck,
blodspjutsstungen,
blotad åt Odin,
själv given till mig själv;
i asken
som ingen vet
av vad rötter den rinner.

Ej bröd man mig gav,
Ej brygddryckshorn;
Nedåt jag spanade spänt,
runor jag upptog
med ropande röst,
föll från fornträdet ner.

Ett par verser senare fortsätter dikten:

Runor du finne,
rätt tydda stavar,
mycket stora stavar,
mycket stinna stavar,
som den Främste bland thuler färgat
och de höga makter huggit
och de rådandes Hropt ristat:
Odin för asar, för alver Dåin,
Dvalin för dvärgars släkte,
Allsvinn för jättar;
jag själv ock ristat en rad.

Vet du hur man ristar?
Vet du hur man rätt råkar?
Vet du hur man färgar?
Vet du hur man frestar?
Vet du hur man bedjer?
Vet du hur man blotar?
Vet du hur man sänder?
Vet du hur man skrapar?

Se där några frågor som man kan fundera över innan man börjar använda runorna. Från en annan eddadikt som talar mycket om runor, Sången om Sigdrifa, citerar jag följande intressanta och gåtfulla passager som berättar om var man kan finna runorna:

På skölden de ristats
för skinande guden,
på Arvaks öra
och Allsvinns hov,
på rullande hjul
under Hrungners vagn,
på Sleipners tänder
och slädens hakar.

På björnens ram
och Brages tunga,
ulvens klor
och örnens näbb,
på blodiga vingar
och brofästen,
i jordmoders handlov,
i hjälparens fotspår.

På glas och guld,
på ting med god lycka,
i vin och öl
och på vilosätet,
på Gungners udd
och på Granes bog,
på nornans nagel
och nattugglans näbb.

Av skavdes de alla
som in de ristats
och mängdes med maktvigt mjöd
och sändes på vida vägar:
endels till asar,
till alver andra
några till visa vaner
och några till människor mängd.

Det här är inget banalt, det här är något man måste närma sig med största allvar. Runa betyder hemlighet och vi måste visa ödmjukhet om vi ska kunna få ta del av deras hemligheter. Varje rad här är fullkomligt laddade med betydelse, bara detta, vad säger inte det: på nornans nagel och nattugglans näbb.

Partiet i Sigdrifa om runor avslutas med dessa rader:

Fägnas, om frankt du dem fattat,
tills mätt är makternas mått.

Dvs man har stor nytta av dem under förutsättning av att man har begripit dem. Vi vet också från traditionen att man kan åstadkomma skada om man använder runorna på ett felaktigt sätt.

Att lära sig runorna är i grund och botten en livslång uppgift. Jag har levt med dem i större delen av mitt liv och det är snart tjugo år sedan jag skrev boken Runa men jag lär mig fortfarande. Och gläds åt det jag lär mig.

Tack Bodvar! Jag tror nog jag fick svar på min fråga här!

Mycket väl skrivna ord Bodvar. Håller med dig fullständigt kring detta.

Tack för dina kloka björn ord ...
Skulle gärna vilja veta några bra tips för att närma sig runorna, har läst det mesta av herr Erikssons böcker och han hänvisar en del till dig och sen har en fågel viskat i mitt öra att du är en fena på sejd....

Så min fråga är då jag är nybörjare på både områdena, hur närmar jag mig runorna? och vet du någon som utför Sejd idag i Sverige både för att lära sig men även som utövande orakel?

Tack på förhand

Eftersom du har läst Erikssons böcker kring runor så vet du att han skriver om olika tekniker att närma sig runorna.
Ett bra sätt att närma sig runorna är att resa till dom. Där kan du få vidare information kring saker och ting. Under mina resor till runorna och andelärare har jag lärt mig att kunskap om runorna finner man i naturen. Gör utesittingar, trumma, meditera över runorna, dansa runorna, sjung runorna. Använd extasen som arbetsmetod. Att enbart läsa om runorna leder bara till värdelös intellektuell kunskap. B)

Tack för dina tips :) gillar att höra saker från fler håll även om det ibland blir samma, männsikor, andar och böcker säger det på olika sätt och ibland på de sättet som jag förstår!!!!! O allt intellektuellt kunskap e inte helt bortkastat eller?? :D

Svaret på första frågan är: Med respekt. Närma dig dem därför att du vill lära känna dem, och dig själv, och världen. Gör det inte för att det verkar vara en kul grej, eller för att använda dem på new age-mässor. Lär dig se sammanhanget i runraden och dess relation till vår värld.

För den som närmar sig runorna med respekt så kommer runorna att svara och ge kunskap, men för den som närmar sig runorna utan denna respekt blir runorna en snårskog och en träskmark där man går vilse i sina egna fantasier och fastnar i sina egna illusioner.

Jag är med i en grupp som utövar sejd med viss regelnundenhet. Och efter att under flera år hållit mig utanför rampljuset finns det risk att jag till våren kommer att dyka upp med kurser inom den nordiska shamanismen.

Allt gott!
Bodvar

Tack dina råd kommer att komma till anvädning
har skickat ett lite PM med lite andra frågor oxå.

Jag håller på å försöka lära mig runorna nu för det känns som att de kallar på mig.
Men jag förstår inte riktigt varför man ska ta dem i den ordningen som e uppställd överallt istället för att följa vårat alfabet?!?Det känns som att det skulle va enklare att hålla reda på allting så.
Sen så undrar jag om det räcker med att lära sig själva stavningen först å sen gå vidare med betydelsen?Eller e de å krångla till de hela.Jag känner det som att det viktigaste först e att kunna stava.
Sen så fattar jag ingenting om det kosmiska som tex bodvar har skrivit om.De verkar vara en riktig djungel det här.Borde ha börjat med de här när jag började bli intresserad för ca 20 år sen.Så kanske jag hade fattat lite iaf.

Du ska hålla dig till den ordning de har för att det är ordningen de kommer i :) och för att vårt alfabet inte är runraden. Enkelt.

Jag började med att lära mig runraden - vilken ordning de kommer i och i följd med det namnet på varje runa. Sen grundbetydelsen, banka in den så du kan den bakifrån framifrån in och ut. Sen kan du jobba dig vidare in i de djupare betydelserna, "resten" som är allt annat i kosmologin.

w00t Jo du, men om 20 år så kan du en hel del, så jobba vidare!

Mvh,

även om new age lockar till sig människor som är ute efter snabba pengar och som förvanskar saker och ting . .. . men också människor som (jag) som inte nöjer sig med deras förklaring utan letar djupare efter äkta varan. ..

Oozwiz!

Thomas har sagt det men ska du lära dig runorna så är det den traditionella ordningen som gäller. Det är inte så svårt att lära sig. Och även om det kräver en del arbete, vem har sagt att vägen till kunskap och insikt ska vara lätt?

Vad är det du inte "fattar om det kosmiska"?

Vad jag menar är att om man ska arbeta med runorna ska man också ha en förankring i den nordiska traditionen och kosmologin. Annars skulle jag vilja säga kan man lika gärna läsa Cassandra Easons bok Runes for today's woman eller någon annan tramsig och ytlig new age-bok om runorna.

Runorna är en del av en hel kosmologi och världsbild och att rycka dem ur denna är att rycka dem ur deras riktiga sammanhang och de kommer att sakna allt värde.

Börja gärna med att läsa en bra bok om nordisk religion, exemplevis Folke Ström: Nordisk hedendom.

Bodvar

Jag frågar inte dessa frågor för att jag vill glida igenom på en smörresa utan för att jag har inte världens bästa läshuvud.Å jag närmar mig mig runorna med full respekt å vill absolut inte ta dem till nån new age grej eller spela allan med.Utan jag gör detta för att det känns viktigt för mig.Å krävs det att jag ska behöva lära mig hela vår religionshistoria så gör jag det. :respect:

Jag känner som dej oozwiz, det känns viktigt på ett sätt jag inte kan förklara.

Och om det betyder att jag måste plöja religions- och forntid- och nordisk mytologihistoria, "so be it". :D

Har bara en undran vad ristades dom på i allra första början ?

Är också fascinerad över att de har en symbolbetydelse utöver bokstaven.
Är väldigt likt det gamla grekiska alfabetet, där de har samma dubbla betydelse.

Ingela

Med tanke på hur de urnordiska runorna ser ut, med enkla raka streck, har man gissat att runorna från början ristades i trä. I boken Germania, skriven 100 år e Kr, beskrivs hur germanerna "sönderdelade en kvist som skurits av från ett fruktbärande träd i små stavar, vilka delades in i särskilda tecken och ströddes ut över ett vitt skynke". I en annan text från 500-talet berättas det i en brevkorrespondens att runorna ristades på trästickor av ask. En arabiskförfattare skriver sedan på 900-talet om ruserna (dvs nordborna) som hade en skrift som karvades i trä. (informationen är från boken "Runor Historia, tydning, tolkning" av Magnar Enoksen.

Tack för ditt svar Sara!!

Så det är trä som gäller för de gamla runorna (24)?


Ingela

aight! Främst trä iaf... grundat på vad de har hittat hittills. Det är ju mycket möjligt att det finns fornlämningar som ännu inte har hittats och där det finns bevis på något annat...

Så här går den sista delen:

På björnens ramar
och på Brages tunga,
på ulvens klor
och på örnens näbb,
på blodiga vingar
och på brons landfäste,
på förlossande love
och i lisans spår.

På glas och på guld
och på godlyckesmycken,
i vin och i vört
och på välbehaglig sittplats,
på Gungners udd
och på Granes bröst,
på nornans nagel
och på näbben av ugglan.

Jag har en sång som jag ska sjunga på en vikingatida teater. Man använder ifrån Eddan "På björnens ramar, ulvens klor, blodiga vingar örnens näbb, vin och i vört, Gungners udd, Brages tunga ugglans näbb, nornans nagel och granes bröst". Är det någon som vet betydelsen av dessa uttryck, jag menar inte att björnens ramar betyder framtassarna på björnen, utan varför använde man uttrycken och vilken innebörd har de. Skulle vara jätteglad om någon kunde hjälpa mig, vill få sången så levande som möjligt. :)