Hej svejs :D !

Kan väl vara dags för mig också och göra en ”liten” presentation av MIG och berätta om varför jag är här!

Jag är bl a utbildat som Reikimaster, zonterapeut och massör. Har hållt kurser i meditation och självkännedom. Jag har "pratat" med både djur och människor via telepati. Har sett flera utav mina tidigare liv, såväl som andras, samt även in i mitt nuvarande framtida liv. Jag kan se gästande andliga själar och förmedla budskap från dom. Jag har sett ljusvarelser hjälpa mig när jag har gett healing till andra människor.

Och mitt mål just nu är att finna min egen lilla oas någonstans i ett naturskönt område i södra delen av landet. Köpa mig ett hus med möjligheter till att utöva dom gåvor som jag har fått, till att hjälpa både människor och djur, samt hjälpa och utveckla mig själv fortsatt. Bor för tillfället i Malmö sedan ett par år tillbaka och känner att det är fel plats för mig. Vill vara nära naturen och ha djur omkring mig. Är glad att jag ändå har en underbar rottweiler lady på 9 år hos mig. Hon är en mycket klok dam och vi njuter tillvaron tillsammans.

Jag har varit med om många, för mig, fantastiska händelser. Har nog alltid varit uppkopplat till den andliga världen ända sedan barnsben, men har inte riktigt förstått verkligheten bakom den förrän dom senaste femton åren.
Det började med att en röst återkom ständigt och jämt med uppmaningen: -Rensa dig själv och din omgivning, så skall ting uppenbaras för dig! Och det gjorde jag, både bokstavligen och symboliskt, den gången.
Sedan började saker hända i rask följd. Plötsligt började djuren prata med mig och jag med dom. Hästar, hundar, kattor, möss, mullvadar, spindlar osv ja you name it.
Jag kunde se själar från andevärlden och en helt ny värld uppenbarade sig för mig. Skulle kunna skriva böcker om allt jag har varit med om.

Hade hästar den gången och bodde på en liten gård uppe på Linderödsåsen, tillsammans med mina två yngste söner och ett antal djur.
Varje höst och vinter invaderades jag av möss under diskbänken och det var en otrolig obehaglig känsla. Avskydde att tömma musfällan. En dag blev det för mycket för mig, när en mus fortfarande levde men satt fast i fällan. Kände panik, men blev tvungen till att döda den eftersom den med stor säkerhet hade brutit ryggen redan. Efter den händelsen som tog hårt på mig, började jag prata till alla mössen på gården. Jag sa till dom att jag ville att dom skulle respektera att boningshuset var mitt privata och att jag under inga omständigheter ville ha deras besök där. Resultatet blev ju enbart att dom blev dödade i musfällan och det ville jag inte. Ville att vi skulle kunna leva i respekt och frid med varandra, sa jag till dom. Och vidare att dom kunde hålla till i stallet och lovade att se till att där skulle finnas mat till dom vad dom behövde.
Tro mig, efter den dagen och stunden hade jag aldrig problem längre utav mössen. Inte en enda gång under dom åren jag bodde där, kom där in en enda mus i huset.

Hade likaså problem med mullvadshögar på gräsmattan varje vår och sommar. Då började jag anropa ledaren för mullvadarna och sa: -Kan du inte vara så snäll och ta din familj och vänner och flytta ut på markerna utanför min gräsmatta? Då fick jag svaret: -Jo men det är så svårt att komma under vägen, för den är så hård! Då svarade jag: -Ja men så gå igenom hästhagen och vidare ut på den sidan. Fick ett okej från mullvaden och efter det hade jag inga problem längre. Året därpå, var där plötsligt ett par nya högar på gräsmattan. Och jag kallade på nytt på mullvads ledaren och frågade varför dom hade kommit tillbaka. Då svarade mullvaden: -Nej, det har vi inte, utan det är en nykomling som har förirrat sig in där, men jag ska genast säga till honom om att komma hit! Och jag tackade i vanlig ordning för den hjälpen. Och sagt och gjort, efter den dagen blev inga fler mullvadshögar gjorda på min gräsmatta och det höll i sig så länge jag bodde där.

Jag har så många liknande händelser som har förgyllt livet för mig. För mig, helt otroliga saker som har gett mig en djup ödmjukhet inför livets fascinerande ögonblick. Det sägs att man blir vad man stoppar i sig, i både fysiskt och psykiskt mening och det är så sant. Vi har alla ett ansvar både för oss själv och för vår omgivning. Och den gåvan som livet på jorden är, för att vi ska lära oss och växa i kunskap och andlighet, är ju precis vad vi väljer att göra med den.

Till trots för alla fantastiska underbara händelser som jag har fått vara med om, föll jag för ett par år sedan i en djup svacka och mer eller mindre stängde av mig för dom gåvorna som jag hade fått. Jag inriktade mig på helt andra mål, med en nästan panisk nitiskhet. Följden blev att jag kom längre och längre bort ifrån allt det som tidigare hade fyllt mitt liv med en sådan spänning och fröjd. Jag började få både fysiska och psykiska besvär och tyckte att livet inte längre var så njutbart som det varit tidigare.

Till sist gick där upp ett ljus för mig vad orsaken var. Kan tänka mig att mina andliga guider och hjälpare var rätt så trötta på mig vid det laget. Dom hade länge och väl försökt få ordning på mig, men förgäves. Hur som helst fick jag till slut ändå ett nyvaknande, tack och lov och på den vägen är det nu. Mina gåvor har börjat komma tillbaka så smått. Jag har lärt mig en läxa och har mognat betydligt och fått mer balans och harmoni i min tidigare oroliga själ. Och det känns helt underbart och fantastiskt! Håller återigen på att ”rensa mig själv och min omgivning” och gläder mig till vad framtiden har i beredskap för mig!

Därför, när jag såg den här sajten, blev jag glad. Detta är precis vad jag behöver. Ett forum med likatänkande människor. Och Shamanism är något som jag är mycket intresserad av att lära mig mer om. För mig betyder Shaman att vara en andlig läkare och som kan hjälpa människor på olika sätt och det är något som jag strävar efter och gärna vill utveckla vidare.

Har varit med på min första trumresa som Thomas ledde och det var en fantastisk upplevelse där jag bl a fick ett tydligt svar på en fråga som länge har gnagt i mig. Så på den vägen är det nu och jag ser fram emot med spänning vad som komma skall.

Hälsningar
Lillemor

Hej Lillemor och välkommen till Trolltrumman!

Hoppas du kommer att uppleva många mer fantastiska ting, ett steg i taget som det heter. :)

Vilka fantastiska gåvor du besitter! Ljus och Kärlek till dig på din väg!

Kul presentation! Jag tycker om berättelser om att kommunicera med djur.

Är du bra på att prata med kålmask och sniglar också? Vill desperat gärna ha ett tips inför nästa säsong...

Välkommen hit!

Mvh,
Thomas

Intressant presentation! Välkommen hit!

/Mithera

Tack så hjärtligt för välkomnandet :)

Kanske det blev lite mycket läsning från mig, men ni vet att vad hjärtat är fullt av osv. Och jag bär med mig många upplevelser från mitt liv.

Där det med att kunna prata med djur är kanske ett kapitel för sig. Och ändå tror jag på att det är något som alla kan göra, mer eller mindre. Ibland lyckas man över förväntningar och ibland inte. När det började hända mig, hade jag inte en tanke på att jag kunde kommunicera med djur. Jag hade visserligen testat telepati på människor tidigare, men att direkt kommunicera med dom hade jag inga förväntningar på och ännu mindre med djur.

Men den dagen det hände MEDVETET, var när jag bodde på åsen och höll på med Islandshästar. Hade några hingstar som gick ca 400 m från gården, nere vid skogen. Jag höll på och hacka ogräs i trädgården när jag plötsligt får förnimmelsen av att någon iakttar mig. Okej, tänkte jag, kanske någon som går förbi på vägen. Jag tittade mig omkring, men nej då, där fanns ingen alls, så jag hacka vidare. Då får jag plötsligt, helt tydligt höra en röst i mitt huvud som sa: "Jag är så törstig"! Rösten var så tydlig, så jag ställde mig käpprak upp för att kolla runt omkring mig, men där var ingen. Jag skakade på huvudet och tänkte att jag fått solsting på hjärnan (det var en mycket varm och solig förmiddag) och fortsatte åter igen att hacka ogräs.

Då kom det för andra gången: "Jag är törstig"! Jag trodde jag fått fnatt och blev nästan lite arg. Vad sjutton var det här för trams. Och så spana jag in omgivningen och tittade även ner där hingstarna gick. Såg då den röda hingsten Stjörnufakur stå bredvid badkaret och stirra på mig. Fick en konstig känsla av att orden kom ifrån han, men i samma stund den tanken kom, började jag nästan att skratta. Löjligt, tänkte jag! Jag hade ju varit nere sent på kvällen och fyllt badkaret helt fullt med frisk vatten och visste med säkerhet att dom inte hade hunnit dricka upp det.

Så jag skakar på huvudet och flinar lite åt mig själv, böjer mig åter över hackan och börjar jobba, när rösten kommer för tredje gången och nu lite skarpare: "Jag är törstig"! Nä nu jäklar tänkte jag, nu ska jag gå ner och kolla läget, för det här är ju inte klokt.

När jag kommer ner, är badkaret tomt och helt torrt! Jag blir helt paff och häpen. Men när jag undersöker saken närmare, finner jag en liten sten som har kilats fast mellan proppen och avloppet och vattnet har sakteligen runnit ut under natten. Stjörnufakur står och iakttar mig hela tiden medan jag kollade badkaret och det kändes som jag fick till mig: "Det var då på tiden" ifrån honom. Jag fick snabbt fyllt karet och dom drack girigt av vattnet och kände åter en känsla av tacksamhet från dom.

Men händelsen gjorde att jag plötsligt hade blivit medveten om nya intressanta ting. Så jag började medvetet sända tankar och bilder till djuren och döm om min förvåning när jag fick svar tillbaka. Det var som en ny jätterolig värld som öppnades för mig. T ex kunde jag stå och longera hästarna utan ett ord. (Hästen springer runt i en cirkel i en lång lina) Jag skickade mina tankar till dom via telepati, gav kommandon: skritt, trav, galopp, tölt, sakta av, stanna, backa osv. Och folk som tittade blev ofta jätte förvånade över det dom såg, för dom kunde ju inte höra att jag pratade till hästen och ändå gjorde den en massa saker.

Men hur som helst, så var den här berättelsen en av dom allra första gångerna jag fick en ömsesidig dialog med djur. Jag skulle säkert kunna utveckla det ännu mera, men har nöjt mig (än så länge) med den lilla nivån som jag har befunnit mig på och jag har haft väldans roligt måste jag säga. Har väldigt många händelser som jag har haft förmånen att få uppleva med både djur och människor.

Kålmask och sniglar har jag dock aldrig testat på uthien *L* men jag är övertygad om att visst kan man "prata" även med dom, helt klart. Men det gäller ju att övertyga dom också :D att man kan ge dom ett bra alternativ för att flytta osv ;)

Du får testa..........kanske du kan övertyga dom om att det är grönare och skönare i grannens trädgård :D

Ha de bäst allihopa!
Hälsningar
Lillemor

Trevligt att ha dig här lillemor!

Du heter samma som min gamla goa fritidsledare... :)

w00t
Fantastiskt fin gåva du har, och va kul att du hioittat tillbaka till den frid o glädje som den skänker dej ! :respect:

Kram från melena

Det värmer att läsa det du skriver =)