Hej.
Jag vill försöka skriva om vad jag anser är rätt kost, för att mer tala om vad jag är FÖR istället för att skriva enbart om vad jag är EMOT.

1. Jag är FÖR att människor ska få välja själva efter personliga tyckanden, egna sjukdomar, egna påhittade regler, osv, så länge det är möjligt och försvarligt utifrån ett helhetsperspektiv.

2. Jag är FÖR uppfattningen att man inte ska leva efter någon form av princip som säger att man hela tiden ska sträva efter den största NYTTIGHETEN. Det finns andra värden i livet än att eftersträva en så sund kost som möjligt.

3. Jag är FÖR en uppfattning att människan BÖR äta enligt naturliga prindiper. Det betyder fyra saker:
A: Det viktigaste, att man äter i förhållande till den natur man befinner sig i, den årstid man upplever för tillfället.
B: Man äter en kost som människan är genetiskt betingad för, dvs paleolitisk kost, tex som den framställs av Fredrik Paulun.
C: Man äter så lite processat och så lite tillsatser som bara möjligt.
D. Man äter det som framställts på ett naturligt sätt, tex KRAV-märkt.

För att mildra dessa måsten så anser jag att man mycket väl kan tillämpa 1/7-principen. Det viktigaste är vad man äter till vardags och att det är sunt, vad man sedan äter på en helgdag är en annan sak. Det finns en god anledning av att avvika från det nyttiga då och då, bara för att bredda sina erfarenheter. (Om inte annat)

4. Jag är FÖR att man ska få lära sig vad en nyttig kost är för något. Skippa alla kostprofeter, socialstyrelsen och religiösa uppfattningar, utan klart och tydligt det som forskats fram utan moralism eller annat onödigt tyckande.

5. Jag är FÖR uppfattningen att livsstil är viktigare än kost. Det är alltså viktigare med lite stress, lite gifter, osv. Jag är FÖR fysisk aktivitet, för goda sociala kontakter, för att inte äta för mycket. Allt detta SPELAR MYCKET STÖRRE ROLL för hälsan än en optimal kost.

Kosten ligger helt enkelt väldigt långt tillbaka i listan för ett gott liv. Jag skulle försöka formulera listan så här:

1. Viktigast är dina gener.
2. Sedan kommer helt enkelt din tur. Vad det nu är.
3. Sedan kommer frånvaron av gifter.
4. Sedan kommer fysisk aktivitet, helst dagligen.
5. Sedan kommer frånvaron av stress.
6. Sedan kommer att du har en fungerande social situation. (Partner, arbete, släktingar, osv.
7. Sedan kommer att du äter lagom mycket.
8. Sedan kommer MÖJLIGEN kosten.



XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Personligen är jag inte tillräckligt påläst för att ge kostråd i sig. Men jag vet att många vänner jag har som är shamaner, är ytterst jaktintresserade. Jag bor i en miljö där jakt är väldigt vanligt. Och jag älskar segt kött, som smakar MYCKET i sig, som fått koka länge, länge, gärna under samtal kring en eld. Det är min optimala uppfattning om lycka! Har ni smakat buljongen av riktigt kött som kokat i timmar?!

Sådant kött behöver inga kryddor, utan kanske lite salt. Eller det möraste renstekssköttet grillat direkt över öppen glöd, bara tunna skivor där, och ät när de är varma. Eller en nyss uppdragen torsk som fått ligga i glöden insvept i folie. Visst gärna kryddor, men för sådan naturlig mat är de faktisk inte nödvändiga!
Då vill jag inte ha någon potatis eller andra kolhydrater, utan möjligen örter, svamp, lök och sådant till. Potatis, pasta, ris eller sådant är helt enkelt BLÄÄÄ till sådan mat.

Min personliga uppfattning om ett gott liv, kan exemplifieras av min granne. Han är snart 83 år gammal, frisk så han cyklar, går i skogen, helt klar i huvudet. Och jägare förstås. Bor nära alla sina släktingar i en miljö han levt i sedan barnsben. Han har överhuvudtaget många och bra sociala kontakter. Han unnar sig en whisky till helgen. (Han monterade ner sitt växthus för ett par veckor sedan)

Jag började själv att läsa om kostlära när jag var 20 år gammal, min mor var dietist på ett sjukhus (Sofiahemmet i Stockholm), så jag fick det så att säga med modersmjölken. Men det har hänt en otrolig massa på forskningens område på 30 år, och de senaste tjugo åren har jag inte följt med. Jag vet bara att både livsmedelsverket och socialstyrelsen har varit mer inriktade på att moralisera och på politik än egentlig kostupplysnng. (Den senaste debatten om måttlig alkoholkonsumtion för AMMANDE mödrar, är ett exempel på just detta).

Alltså gå tillbaka till forskningen, som har helt andra förutsättningar idag, än för 20 år sedan. Det är också där som mängden kunskap fördubblas var 4-e år ungefär.

Man kan alltså mycket väl försöka utreda vad en optimal kost är, och det är sedan upp till var och en att följa den eller inte. Men att betona den som en viktig del i en människas andliga utveckling är ytterst BESINNINGSLÖST i mina ögon.

Mikael P.

Hej igen.

Om man nu ska vara FÖR en viss kost, så kanske man kan ställa upp vissa regler? Om jag gör det, utan allt för stora pretentioner på att det ska bli perfekt, utan är det som jag själv håller för sant för mig, vilka regler blir det då?

1. Ät lagom mycket, undvik att äta för mycket eller för litet.
2. Ät så varierat som du bara kan göra.
3. Ät så att det inte finns risk för brister i kosten, på tex vitaminer eller mineraler.
4. Undvik för mycket salt, socker i maten, olika tillsatser, för hårt stekt eller bränd mat. Undvik processade fetter.
5. Ät mat som behandlats så lite, och så skonsamt som det är möjligt.
6. Ät mat som du tycker är god, laga maten så att den blir god.
7. Ät tillsammans med andra som är dina goda relationer.
8. Ät hellre fler små mål, än ett stort per dygn.
9. Låt maten ta sin tid, inget jäkt eller stress.

Jag tror helt och fullt att detta är mycket viktigare att följa, än en viss kost.
Jag tror att det ligger andlig betydelse i detta. Inte i bemärkelsen att detta är mer "heligt" än något annat, utan att detta ger dig ett mer balanserat liv, vilket i sig är en bra förutsättning för din personliga utveckling.


Men nu om man envisas, vilken kost är bäst? Ja, jag tror helt och fast på en paleolitisk kost.

Jag tror på den för att det låter vettigt att det som vi skapats en gång för att äta, genom hundratusentals år av genetisk betingning, ja det är faktiskt det som vi ska äta. Jag tror på att gudarna och makterna inte skulle skapa oss för en kost, som vore moraliskt fel att äta.

Hur vet vi hur människor åt för till exempel 100.000 år sedan? Vi kan se vad naturen innehöll genom moderna pollenanalyser och liknande. Vi kan studera fossilerat människobajs från boplatser. Vi kan studera rester och avskrädeshögar, vi kan studera intorkade människokroppars maginnehåll. Genom den tekniska utvecklingen kan vi mäta och analysera sådant som var omöjligt (eller bara för dyrt) för säg 30 år sedan.

Modern forskning stöder antagandena att paleolitisk kost är sund.

Etnologiska studier visar att tex vissa indianstammar far extremt illa av modern kost. De tål helt enkelt inte en kost baserad på för mycket stärkelserika vegetabilier, såsom ris, sädesslag, potatis, etc. De får otroligt lätt diabetes av detta. Vissa stammar har så hög förekomst som 40% av medlemmarna som får diabetes av normalkost. Innan har de haft en utpräglad köttdiet.

(Fosslierat människobajs från tiden före senaste istiden visar på att människor åt upp till 85% kött i sin diet. Det visar spår i grottor i Finland, tex.)

Paleolitisk kost består alltså av mycket kött och fisk och skaldjur, men av hög kvalite, dvs med låga fetthalter. Det består av grönsaker, rötter, örter, frukt, nötter, bär.

Den består inte av odlade stapelfödor eller det som skapas av detta, dvs ingen pasta, ris, andra sädesslag, potatis eller liknande. Inget bröd.

En paleolitisk kost är alltså den kost som man får av att samla, jaga och fiska.

Självklart har detta en koppling till shamanism, genom att det är den kost som man ätit i alla de samhällen där det varit shamanism. Och faktiskt är det den kost där shamanen varit den som hjälpt till att skapa goda förutsättningar för just jakten och fisket. Shamanen har varit den som hittat villebrådet eller funnit bortsprungna renar.

Det betyder att många shamaner förespråkar just en paleolitisk kost, tex Jörgen I Eriksson har givit uttryck för detta. (Men som jag förstår det så har han inte sagt att man MÅSTE ha en paleolitisk kost för att vara shaman. Däremot har han pekat på problemet med shamanism för människor som lever i en livsstil som är väldigt olika shamanens ursprungliga livsstil.)

De bästa böcker jag har hittat på svenska om paleolitisk kost är de som skrivits av Fredrik Paulun. Som exempel har jag läst och köpt Pauluns stenålderskost, Fitnessförlaget ISBN 91-85225-28-2. Det som är bra med den boken är att den är både lättläst och innehållsrik. Men framför allt, den backar upp alla sina påståenden med hänvisningar till olika forskningsrapporter. Författarens påståenden står alltså inte för sig själv, utan du kan som läsare hitta olika artiklar och forskningsrapporter och SJÄLV BEDÖMMA hans påståenden.

Mikael Perman.

Mycket bra skivet!
Kunde inte gjort det bättre själv

Gått över till denna kost och mår otroligt bra.
Har även blivit av med 15 kg på ett par månader.

Skippade en massa onödiga kolhydrater.

Japp, instämmer.

Jag har ju märkt att jag reagerar väldigt negativt för socker och sötningsmedel, med ångest några dar efteråt och humörsvängningar.
Dessutom känns min hjärna "lätt". Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det men den känslan är den jag får, att jag blir "lätt" av det. Lite yr kanske.

Men jädrans dåligt är det iallafall, och det som får mig att må bäst är att undvika så mycket snabba och raffinerade kolhydrater som möjligt.

Jag har tidigare ätit Lchf ('Low carb high fat' betyder det för den ännu oinvigde)
ett år kanske? Men sista tiden har jag börjat äta mer kolhydrater.

Jag har tänkt mycket över det här med kosten.
Det viktigaste för mig är att jag försöker komma så nära naturen som möjligt, så nära maten - Att jag gärna får odla potatisen själv, gräva upp den och skrubba den. Hellre en ekologisk potatis än en druvsockerbesprutad kassler full av fett.

Till och med saker och ting som socker, kakor, osv. Jag älskar att koka sylt av bär jag plockat själv - en efter en. Jag älskar att knåda degar och rulla kakor, läsa över brödet och sylten, den meditativa handlingen som utförs i köket - det är heligt för mig. Det är som på samma sätt med trolloljor och salvor jag rör.
Kanske är det liknande, det som människor upplever under jakt - Jag har aldrig jagat så det vet jag ingenting om.

Jag har börjat väga nackdelarna mot fördelarna, om njutningen i att äta en marmeladmacka överstiger hälsovinsten mot att låta bli så äter jag.

Jag är även utbildad kallskänka (egentligen kock, har jobbat även som det men saknar kursen i varmkök) och speciellt när jag jobbat i olika kök så har jag upptäckt skillnaden mellan mat och mat. Att kunna laga en soppa tex (oavsett om det är 50 eller 1 liter) och kunna känna - vilken god soppa, vilken fin grädde jag har i, vilka goda kryddor! Det är riktig mat med kärlek i, men att krydda en soppa med glutamatbuljong (jag arbetar som giftblanderska just nu)
fyller mig med skam snarare.

Jag får ut mycket njutning av mat, att laga den, servera den, välja den i affären eller odla den själv. Det viktigaste är sambanden vi känner mellan vår omgivning och maten vi äter. Att vi har kontroll, att vi inte är hjälplösa inför gifterna i maten och företagen som kommer med falsk information.
Vi försöker alla återta kontrollen över oss själva och vår vardag genom att ändra det vi äter..

Möjligen kan den första av dessa två artiklar tillföra något om man är specialintresserad av kost. Speciellt intressant tycker jag är forskningen om hur olika vi är, och att varifrån vi ursprungligen härstammar på jordklotet spelar roll för vilken diet vi mår bäst på. Det spelar alltså roll var vi bodde på "stenåldern" för hur "stenålderskosten" ser ut.

http://www.gronmedicin.se/2_artiklar.doc

Bra inlägg Mikael!

En välskriven och ofta konstruktivt kritisk (gentemot Paulun bl a) blogg om stenålderskost är denna:

http://johannaskost.blogspot.com/

Bläddra i arkivet och börja läsa från början.