Hm , " jag " B) undrar om det finns någon som känner till någon väl beprövad naturmedicin mot pms ?
Underförstått är att jag själv inte är påverkad fysiskt av detta syndrom , men ack väl påverkad på ett annat sätt !


Mvh Skogshuggarn

Det som verkligen har funkat mot mina PMS-besvär har varit att ta bort allt socker och sötningsmedel och äta lågkolhydratkost med animaliska fetter. Jag är inte ute efter att propagera, men detta har verkligen fungerat för mig. :)

Tack för ditt svar lindskog . Det krävs en rejäl portion själv diciplin för att klara av det du gör för att lindra din pms :respect: ! Att rekomendera detta till min kvinna skulle förmodligen eskalera besvären , hon är som många andra en chokladoman , och skulle man ta ifrån henne chokladen skulle jag ligga pyrt till i sängkammarn .

Men jag tror på din idee och tillvägagångssätt ,, den är sund !



Skogshuggarn

Att inte äta salt mat strax före mensen, är bra för att minska svullnadstendensen i kroppen.


Men... med risk för att åka på "däng"... ;)
Jag brukar säga till mina systrar, att när mensen kommer visar man sitt sanna jag... Därför att då mår man så trött/ont, att man inte orkar "skärpa" sig och uppföra sig efter sina önskade normer.

Varför jag säger så, är för att min helt amatörmässiga tolkning av världen, säger mig att jag märkt, att de som är harmoniska inte har så stora problem med pms. Kanske jag har helt fel, men även jag själv hade mycket större problem på den tiden som jag inte var harmonisk...
För att göra en parallell har jag märkt och också hört "proffs" uttala sig om, att klimakteriebesvär, är nästan obefintliga hos kvinnor som ser till att må bra och bejaka sig själv och sina önskningar.

Om jag skulle ha något uns rätt, skulle man kunna tänka, att det närmast är det totala måendet, som ska påverkas och inte just pms-besvären...

Och om Lindskog mår totalt bättre av sin kosthållning, så kanske just det totala välbefinnandet påverkar det hela?



CHOKLAD :rolleyes: innehåller ämnen som ökar välbefinnandet, så låt din kvinna äta sin choklad ;) Främst mörk, ska det ju vara för att man behöver ju inte den sortens fett och sockret som ljus choklad innehåller... utan kakaobönan

står det på http://litenapa.lineh.se/bra/naringslara.html


Läs också här:
http://www.claudeschokladprovning.com/years.asp

Be henne prova Munkpeppar (Vitex Agnus Castus). Den finns att köpa som extrakt på flaska på internet (kolla med mig om du inte hittar den) eller gå till apoteket och be dem beställa hem den, jag har sett den i tablettform där men jag kommer inte ihåg vad de kallade preparatet för. Men fråga efter Agnus Castus eller Vitex Agnus Castus så kan de slå upp det.

Den är bra för PMS speciellt med humörsvängningar och/eller ömma bröst. Man ska ta den kontinuerligt hela tiden men man kan öka dosen just veckan innan mens.

Den är hormonreglerande på ett bra sätt, och troligen är det bara en skröna att munkar åt den för att bli av med sexlusten, eftersom man idag vet att det kan vara tvärtom för både kvinnor och män med just den örten. Den är helt enkelt balanserande.

Motion är bra också, minst en halvtimmes rask promenad varje dag i förebyggande syfte.

Och mörk choklad i måttliga mängder är rena rama medicinen! :D

Beröring är också ett tips, smek din kvinna över hela kroppen, är hon vrång så kan det hjälpa, speciellt om det INTE är inledning till sex utan just bara beröring och smek. Ge det som en kärleksgåva!

Berøring og omtanke er viktig ja, å vise at du bryr deg om henne kan være rene medisinen i seg selv. Hadde en periode der jeg hadde store problemer med PMS, det vil si smerter. Dette kom etter et mislykket prøverørsforsøk med resultat at ene eggstokken min vokste fast i livmorveggen. Det jeg prøvde, og hadde godt resultat med, var et kosttilskudd som inneholdt kinesisk kvann. Vet ikke om det har samme virkning å gå og plukke kvann for så å bruke det i te eller liknende, for her jeg bor finnes den ikke i vill tilstand. Men undersøk.. Min erfaring er at dette kosttilskuddet også virker lett muskelavslappende, og det kan også hjelpe hvis man er for stresset til å få sove. Det hjalp både på humørsvingningene og smertene. Nå bruker jeg imidlertid ikke dette mer, da jeg har lært meg at når det er vondt så flytter jeg bare smertene til et sted utenfor meg selv. Og når det ikke går, vel, da er det tid for å oppsøke hjelp.

Massasje og varme omslag kan hjelpe mot smerter i forbindelse med PMS, også healing. (Det er da masse varme i healing ikke sant?) Konsentrer deg da om nedre del av magen og korsryggen, samt litt ut til sidene for korsryggen.

Mot humørsvingninger er det en ting som hjelper, og det er å få lov til å rase ut, uten beskyldninger, og uten dårlig samvittighet. Frustrasjoner som ligger der fra før kan ofte komme til overflaten i tiden før mens. Selv bruker jeg også å tromme mye i den perioden i syklusen, av en eller annen grunn føler jeg da behov for å hente kraft for min egen del, samt at jeg føler meg mer stengt enn ellers. Likevel, tilbakemeldingene jeg får fra andre er at jeg er langt fra stengt, men jeg tar inn på andre måter enn ellers.

Følelser er en naturlig del av det å være menneske, og du skriver dette innlegget her for å hjelpe din kvinne. For meg er det et klart bevis for din kjærlighet, den du har i ditt hjerte for dette spesielle mennesket i ditt liv. Vis henne det, vis henne hvor glad du er i henne ved hjelp av ord og handling, og du gjør, ikke bare den perioden, men også livet ellers, bedre å leve både for deg og henne. Hvem har sagt at en bukett markblomster ikke er medisin??? Og nå har jeg helt sikkert beveget meg langt off topic her, men det får så være...

Klem og gode tanker over grensen :)

Ja, kinakvanne eller Dong Quai (Angelica sinensis) kan också fungera mot PMS speciellt om man också har sötsug. Den finns också på flaska från Örtspecialisten på internet, men jag har ännu inte sett den på apoteket.

Ofta kan man få prova sig fram. Prova en ört ett tag (i det här fallet två-tre månader) och om man inte är nöjd så kan man prova nästa. Det finns några stycken att välja på.

Hej.

Tack för alla tips och engagerande svar .
Jag kan gå med på att min kvinna har rätt att få ha sina kännslomässiga utbrott utan att bli skuldbelagd . Har kommit på under åren att det icke är lönt att väga in sina egna värdiringar i för stora kluster , det kan skapa för stora motsättningar kring problem som egentligen inte är några problem , kanske därför dessa "problem " ALLTID löser sig själv när hormonstormen lagt sig . Markblomster tricket skulle kunna vanetolkas till ::vad har du nu gjort för dumt :D ! Så den buketten får hon under näsan när jag vill andra saker B) .

Nävars,,skämt åt sido sa frukthandlar`n !

Vi skall göra ett test med de nämda naturprepparat som omnäms i de bra svar ni gett .


Mvh Skogshuggarn

Att ha PMS då och då kan vara bra för relationen.

Det fins en djupare mening i PMS-"besvär" och det är att kvinnans kraft och visdom är föränderlig och cyklisk. Nästa gång din kvinna har PMS, fråga dig själv vad du kan lära av situationen.

[edit] Jag lever själv med en kvinna, och nej det är inte roligt när hon har PMS, men det är lärorikt.

Hm ! Det är möjligt att det finns ett högre syfte i den hormonella process som är skapad ”eller uppkommit ” för att öka på chanserna till befruktning . Vi ser det dock som ett besvär och inte som ett tillfälle att ta lärdom av . Däremot finns det för oss båda en stor lättnad när det hela är över ! Där av viljan till att testa naturpreparat.


Jo ! det finns en sak som jag tagit lärdom av under pms ,,och det är att inte ta några viktiga beslut , om möjligt spar vi på det tills allt har lugnat ned sig .

S

Ja då verkar det ju som om du har lärt dig någonting då. Fast jag undrar hur det går till när ni fattar beslut, om det är så svårt att göra det när hon har PMS?
Kanske något att tänka på och lära sig av, det också.

Något visare än tidigare vill jag tillägga att jag menade att skriva om den feminina principen i mitt tidigare inllägg. Jag menade att den feminina principen verkar ha en visdom som ändrar karaktär på ett cykliskt sätt. Eftersom det inte bara är kvinnor som är feminina, så var det ju fel av mig att skriva som om det bara gällde kvinnor.

Nej då , Rigmor det är inte svårt att ta beslut under pms . Jag försöka endast få dom gjorda så bra som möjligt .
De beslut som tages i ett pms fritt tillstånd är som oftast hollbara ,, det finns också en verklig övertygelse i dess riktighet , den övertygelsen och riktigheten i beslut tagna , står sig bra även under tiden för pms .

Däremot har jag i förhollanden som är passé sett dess motsats i beslut tagna under pms . Där kan kvinnan efter genomgången pms klandra sig själv över den desillusionerade tillvaron i tid där pms beslut voro tagna . Att andvända klarsyn som honnörsort under pms vore enligt min mening opassande och står i bjär kontrast till den verklighet dessa oangelägenheter inrymmer .

Jag holler däremot med dig delvis i din tes om " feminina principen ",, (att den ändrar karaktär på ett cykliskt sätt ! )Den senare delen av vad du påstår tycker jag mig ha en mindre del av .

Jag skulle vilja förstå ?? vad i dina iaktagelser kring pms du själv tycker är lärorikt .

Skogshuggarn

Det finns mycket i livet som påverkar oss.
Vad som slår mig när jag läser tråden, är att PMS liksom har en särställning i vårt samhälle och att man då liksom har RÄTT att bete sig...? Eller? Medan vi "kräver" av andra att de ska uppföra sig hyfsat, kunna samarbeta etc. oavsett hälsostatus.

En del går omkring med kronisk värk, andra har insulinkurvor att ta hänsyn till...
Vi har dyslektiker, bokstavsdiagnosticerade m.m. som förväntas klara samhällets normer, varje dag.


Varför ska inte en kvinna som har PMS klara av att vara hyffsat trevlig och samarbetsvillig med sin familj?
Nej jag köper inte att man inte kan skärpa till sig ett snäpp och överse med sin PMS.
Som Viljesterk skrev - hon har övat på att lägga smärtan utanför sig själv.
Man kan öva sig på allt - inklusive att möta sin omgivining med respekt även om man är i menstruell cykel.


Kanske jag missupfattat något, så här i arla morgonstund?
Kanske jag har PMS? Då kan ni överse med vad jag skrivit w00t

;)

Varför i hela friden ska någon "överse med" vad du skriver om du har PMS?! Dina åsikter är väl fortfarande dina oavsett? Eller förlorar du totalt kontakten med ditt medvetande och börjar tala i tungor när du har PMS?

Vanföreställningar är hela felet med den här diskussionen. Jag har inte uppfattat att kvinnor är "ursäktade" sitt beteende om de mår dåligt när de har PMS. Tvärtom bli vi ofta skuldbelagda därför. Dessutom används fördomarna kring PMS för att avvisa kvinnors ilska. Jag vet inte hur många gånger jag hört en man säga "vad är det med dig, har du PMS eller?" som *sin* ursäkt för att slippa bry sig.

Skogshuggarn: När jag själv har PMS kan jag lära mig saker om mig själv, utifrån de dystra tankar och grubblerier som drabbar mig. När min fru har PMS, kan ibland hennes känslor få ett tydligare uttryck. Men det betyder inte att de är falksa, det är känslor hon alltid har, bara att de kanske kommer till ett annat uttryck. Och då lär jag mig ofta något om henne.

Men många kvinnorhar inte så mycket PMS-symtom. Och många människor (män och kvinnor) är otrevliga utan att ha PMS. Så jag begriper inte varför man ska hitta ett botemedel mot PMS. Är det inte bättre att hitta ett botemedel mot otrevliga människor?

För att förtydliga mig: Jag håller med dig Fylgja, om att man bör kunna förvänta sig att alla människor uppför sig vänligt och samarbetsvilligt. Det var därför som jag skrev (lite överdrivet) att man kanske borde finna ett botemedel mot otrevlighet istället. Och vi borde fråga oss själva vad vi kan göra för att vara bättre medmänniskor, oavsett kön och dag i månaden.

Vad jag menade var att det verkar finnas en förvrängd bild av PMS, att kvinnor skulle bli som förbytta och helt omöjliga att ha att göra med när vi har PMS. Att det vi säger och gör då inte räknas, eller inte är att lita på. Det är en mycket märklig uppfattning! Jag gillar inte att jag blir svullen och deppig vissa dagar. Men jag vet också att jag inte plötsligt byter personlighet. Jag gillar och ogillar samma saker då som alltid annars, jag byter inte åsikt i några frågor eller hatar människor som jag annars älskar. Kanske blir jag mer känslig, och reagerar starkare än annars, men det är bara en gradskillnad.

Den här diskussionstråden går ut på att ta reda på vad man kan göra åt något som bara är ett konstruerat problem, och det är så bakvänt!

Håller med dig precis! :)

Jag vill inte säga emot dig direkt, för jag förstår vad du menar och håller med ändå MEN... jag själv har upplevt många gånger att jag reagerat rätt så olikt mot vad jag "brukar" och blir arg och ledsen och ibland har jag varit på gränsen till att faktiskt slå till folk, och det tycker jag inte är OK.
För mig är just PMS det, jag upplever det som att jag tappar kontrollen över mina känslor och mina reaktioner. Och att jag faktiskt blivit arg över saker jag inte skulle eller brukar bli arg över.
Det är först efteråt som jag inser att jag reagerat som jag gjort eftersom jag haft PMS...

Men det klart, i mitt fall så har det blivit mycket mycket bättre sen jag började med lågkolhydratkost. :)
Så nuförtiden så blir jag aldrig så okontrollerad eller känslosam som jag brukade bli förut.

Jag ville bara påpeka att vissa kvinnor faktiskt har stora problem med PMS, åtminstone tyckte jag att det var ett problem då jag hade det... :)

Hej.

" Min " personliga avsikt med den här tråden är att försöka att finna eventuellt positiva erfarenheter från användandet av naturmedicin kopplat till pms . Att sedan andra åsikter om pms ventileras i denna tråd har jag inte ett dugg emot , jag ser snarare ett värde i det !

Kanske vi lär oss något av denna diskussition ! ?

Skogshuggarn

Jo, ibland händer det ju så här med trådar Skogshuggarn, men jag tycker ändå diskussionen har med ditt problem att göra, även om det är på ett annat sätt, än du själv tänkte från början ;) Och lär oss, gör vi säkerligen.

Jag har själv haft mycket stora menstruella besvär, både av arten förlamande trötthet och värk, samt humörsvängningar, så det är inte av okunskap eller oerfarenhet jag skriver som jag gör. Jag har dessutom vuxit upp med 2 systrar och haft en massa kvinnliga vänner...
...och jag vet att det GÅR att påverka sin situation, genom att t.ex. som du ändra kosten (kolhydrater kan ju påverka humöret) eller som jag, som jobbat mer psykologiskt och påverkat min inställning till livet i sin helhet. Med en större harmoni eller överhuvudtaget harmoni, reagerar man annorlunda. Humörsvängninagna blir då inte så stora och påverkar inte andra personer. Det är dit jag vill komma.

OK, jag kände bara att jag ville påpeka att vissa hade rätt stora problem,
när ni skrev att det var ett konstruerat problem så lät det som att det inte existerade på riktigt. ;)
Men allt är lugnt! :D

Jag tycker nog att det kan vara helt OK att vilja ha hjälp mot något man vantrivs med. Kanske blir frågan lite laddad av att det är ett så typiskt kvinnligt problem. Eftersom jag nyligen fött barn har jag fått en egen inblick i det kvinnligaste av kvinnligt - barnalstring och allt vad det innebär av hormonsvängningar, humörsvängningar, smärta, samhällets attityder osv osv osv.... :blink:

En sak till exempel jag reagerade på var att plötsligt tog många sig rätten att klappa mig på magen, det skulle de aldrig gjort om jag inte varit gravid, det hade uppfattats som oerhört närgånget och påfluget och integritetskränkande. Men med ett barn i magen var jag och min kropp plötsligt allas angelägenhet! Jag tyckte inte om det. :angry:

Inte heller tycker jag om att min ilska avfärdas som PMS - oavsett om jag har PMS eller inte. Andra tar sig rätten att påstå saker om mig - enbart för att jag är kvinna. :angry: :angry:

Det finns statistik på att självmorsfrekvensen hos kvinnor stiger markant veckan innan mens. Det kan således vara ett livshotande tillstånd. Det blir inte bättre av att det skuldbeläggs, som något som är naturligt och ska klaras av. Mår man dåligt ska man kunna få hjälp om man vill ha det, sedan kan ju hjälpen se väldigt olika ut. Allt från kost, örter, psykoterapi, dans, kvinnogrupper eller vad som nu fungerar bäst för var och en. Att gå på djupet i sin kvinnliga natur kan ju vara en hjälp till exempel för somliga. Att inte jämföra sig med mannens stabilare (=mindre variationsrika) natur, trots att det ofta är normen i dag i vårt samhälle.

Ibland tycker jag att pratet om att det finns en mening med att må dåligt blir absurt. (Inte så att jag menar att det är det i just den här tråden. :) ) Mycket dåligt mående är helt enkelt inte konstruktivt. Ibland försöker vi göra det konstruktivt, eller hitta en mening med det, för att vi inte känner till något bot eller lindring och det helt enkelt skulle kännas outhärdligt annars. Bättre att det finns en mening med mitt lidande om jag nu ändå måste lida. Det kan ju behövas som en överlevnadsstrategi, så det är inget fel med det. Men ibland tror jag att vi lider i onödan just för att vi tror att det finns en mening med det. Och det är ju så onödigt och livsbegränsande om det nu skulle finnas bot. Man kan ju ha roligt istället för att ha ont eller vara deprimerad eller folkilsk eller vad som nu uppfattas som lidande.

Sedan finns det ju å andra sidan just med PMS en konflikträdsla i bland, kanske är det så att gammalt kommer upp till ytan när hormonerna gör psykets skiljeväggar tunnare och mer genomsläppliga, och det kan ju bli mycket obehagligt för en konflikträdd omgivning. Det finns nog ingen ensidig sanning här.

Jag kan tycka att det är lite underligt att man inte så ofta ifrågasätter t.ex. lindring mot migrän, men kan ifrågasätta lindring mot PMS - ska man behöva lida lite extra bara för att man (!) är kvinna?

Hej alla!
Jag vet att många kvinnor upplever PMS som väldigt jobbigt. För mig var det mycket jobbigare när jag var yngre, och jag kunde även ha självmordstankar som Uthien nämnde. Visst ska man kunna få lindring, jag tar tex alltid en värktablett när jag har huvudvärk.
När jag beskrev PMS som ett konstruerat problem så menade jag detta med humörsvägningar, och hur vi ser på vårt beteende.

Men när jag skriver att detta är ett konstruerat problem, så menar jag att man fokuserar *på fel sak*. Alla människor har bra och dåliga dagar. Det är större risk att jag beter mig dumt och sårar någon om jag inte har sovit på en vecka (vanligt problem!), om min partner och jag har gjort slut, om jag försöker sluta röka, eller om någon jag älskar har gått bort. Det finns så många fullt begripliga orsaker till varför man inte är en så trevlig människa som man skulle vilja vara. Och i efterhand kan man titta tillbaka på sig själv och tänka, "vad dumt att jag lät mitt dåliga humör gå ut över min dotter/mamma/arbetskamrat, när det egentligen var något helt orelaterat som rubbade min balans". En del människor går omkring och klandrar sig själva mest hela tiden. Andra upptäcker aldrig att de låter sitt dåliga humör gå ut över andra. I alla dessa fall behöver vi försöka vara lite mer uppmärksamma på våra reaktioner och fråga oss varför vi gör som vi gör.

Att jag inte längre funderar på självmord en gång i månaden kan tillskrivas att jag har blivit äldre och klokare. MEN, jag känner mig *inte* mindre nedtyngd nu när jag har PMS än jag gjorde tidigare. OCH, och detta är viktigt, det är inte heller så att jag tänker "Äh jag behöver inte ha självmordstankar för det är bara PMS". Istället är det helt "enkelt" så att jag känner mig själv bättre, så att när jag reagerar negativt så tänker jag "hm jag undrar vad det är jag reagerar på nu", och försöker lära mig något av det. Men deppig och fet känner jag mig hur som.

Jag menar inte att det är lätt eller att det bara är att "rycka upp sig". Jag tycker att man ska göra vad man kan för att må bättre både fysiskt och psykiskt. Vi behöver hitta harmonin i livet, på alla nivåer. Att äta mindre kolhydrater, äta vissa örter, gå en shamankurs, att säga upp sig, att gifta sig. Allt detta kan bringa balans. Jag tycker bara att vi fokuserar på fel sak när vi söker "bota" PMS om syftet är att göra oss till trevligare människor.

Ibland tänker jag att fokuset ang PMS enbart anses som negativt. Vi blir känsligare, mer lyhörda, och definitivt mer andligt medveten, mera kraftfulla.'

Jag önskar att jag finge gå ut i skogen och vara ifred några dagar per månad, vara med mig själv.
Dels skulle alla andra slippa mej men framförallt, så mycket andligt jag skulle få gjort!!

Mitt råd mot pms är följande.
kartlägg när dina pms perioder kommer så att du vet.
Medela familjen så att DOM vet.
Förklara för dina barn varför mamma blir snäsig
Håll dig för dig själv så mycket du kan.
Låt pms veckan bli Pappas vecka, själv ska du vårda din kvinnlighet.
Skapa en mammavecka så att pappa också får va ifred.

Medicinera om du måste.
Dumt? kanske men för mig funkar det.