hejsan, jag tror halft på reinkarnation och jag skulle vilja få lite hjälp att sammanfoga dem två sakerna till en.
jag tror att våran tanke o kontrollen över oss siter i själen, men med hjälp av vår hjärna o sinnen så kan vi gå och så vidare...
och jusst därför skulle de kunna va så att saker som vi har haft i våra tidigare liv kan vi inte komma i håg eftersom den erfarenheten kan inte vår hjärna ta upp.
men jag tror på nått som ungefär att när man dör, så blir man en ande, och uttav de om man vill ha mer erfarenhet så kan man på nått sätt reinkarnera sig på något sätt, och kanske så att karman bästemer om man får ett liv med mycke visdom som man "blir".
snälla, kan ni hjälpa mig i denna tanke.
jag har alldrig rest så jag fått erfarenhet.

Jag vet inte om det har med shamanism att göra direkt... Jag är också nybörjare och har inte fattat allt är riktigt. ;) Vet inte om man nånsin gör det, ibland känns det verkligen som att ju mer jag lär mig desto mindre förstår jag! *fniss*

Iallafall, om reinkarnation: Jag vet inte om jag tror eller inte på det. Jag har upplevt vissa saker och fått visioner om tidigare liv, som jag tolkade det iallafall. Det var väldigt starkt och intensivt och intressant men jag vet inte om det kan spela nån roll för detta livet nu. Kanske. Eller inte.
Det gav mig en del att fundera på iallafall...

I hela mitt liv har jag trott att, efter man har dött så får man bestämma något man vill lära sig i sitt nästa liv, men när man får det nya livet så ska man inte veta om vad man ska lära sig, om ni förstår vad jag menar. ;)
Man är alltså medveten innan man föds, när man är i en annan dimension.

Om jag har fått detta från nån bok eller varifrån jag har fått det minns jag inte. Men jag har alltid haft det i huvudet, så länge jag kan minnas, sen jag var liten alltså.

Mina spridda tankar om reinkarnation...

Jag har också tänkt som dig lindskog. Att när man dör får på något sätt influera vad som komma skall. Jag tänker mig en stor dator med knappar överallt, och så blir det som att man får komma med en sak, en fråga, som påverkar ens nästa liv. Det betyder också att man kan envisa på i samma bana, om man tyckte att man hade en behagligt liv ändå. Det här är inget som jag egentligen tror på, men det är ändå en tanke som jag har ofta. Som att jag dör, får chansen att bli ett med kosmos om jag levt rätt liv, men misslyckas, och väljer ändå att leva samma liv en gång till, som om jag ska vakna upp ur drömmen om jag väljer att fortsätta drömma. Det skulle förklara alla Deja Vu känslor som aldrig verkar ta slut...


Zen buddhister tror att karma är det enda som återföds, och det låter väl vettigt. Karma är orsak-verkan principen. Och den verkar relativt universell. Andar och andra energivarelser står nog under den principen också. Det som hänt tidigare påverkar det man gör nu, och det som händer sen har blivit påverkat av det man gör nu. Så alla är ihopkopplad genom tid. Dom som levde innan mig påverkar mig än idag, och efter jag dött kommer jag påverka andra som lever då. Det tar liksom aldrig slut.

Det hör nog ihop med hela konceptet av tid.
Tid som jag ser det, är monodimensionell.
Det jag gör idag gjorde jag igår imorgon,
och det jag gör idag gjorde jag imorgon igår.
Det ena hör ihop med det andra,
allt hör ihop med allt.

Sen är det lite skillnad på återfödelse och reinkarnation.
Reinkarnation betyder att själen färdas från en materiell kropp till en annan.
Men återfödelse kan ju ske i ett och samma liv.
Så i princip är det en slags återfödelse att bli en ande,
eller att färdas utanför sin materiella kropp,
eller att genomgå en fyrtioårskris :)

edit:
Spiritman, din dialekt här på internet...
Det låter som att du är norrlänning :)
Eller har jag fel?

Vore kul med en liten karta över var vi alla kommer.
Det finns väl någon sån tjänst på google om jag inte missminner mig.

Det finns mycket att fundera över i detta ämne.
För min egen del så känns framtiden mycket närmare en vad som har skett i bakåttiden . Som många andra har gjort,så har även jag gjort,dvs nosat på nästa läge i form av " nära döden upplevelse ". Men om jag nu lägger funderingarna i ett mellanläge från normalstatus till nära döden upplevels så befinner jag mej där kontakt finns med något som ger svar på min ständiga fråga under skarpt läge ( då situationen är sådan att livet står på spel ) Är det dags nu , att lämna detta liv ?
Jag har hitintills fått besked om att jag skall stanna kvar , och att det inte är dags .
Svaret uppstår i mej själv , men jag är helt säker på att det inte är jag själv som svarar !!! . Så långt har jag kommit i min kontakt med vad som kan finns i min " framtid " ,, man skulle kunna kalla det för en halv reinkarnation ,,åtminstone en kvarts .

Jag kan för egen del bara ha förväntningar om hur hur nästa "läge" skall bli.
Jag kommer från en "tid" som påverkar mej att tänka om mitt liv jusst nu,,, den här gången skall jag ha det bra !

Enligt tibetanska mystiker kan endast stora lamor välja hur de kommer att reinkarnera sig och var. Dalai lama till exempel har sagt att at han inte tänker återfödas på kinesiskt territorium, utan utanför Kina. Men med de andra kan gå lite hur som helst. Det finns mycket som kan påverka det, sättet att dö, förberedelserna till det, att kunna orientera sig rätt på andra sidan utan att gå vilse, osv. Det finns en skrift som kallas ”Den tibetanska dödsboken” som försöker förbereda detta. Det är mycket som kan gå fel. Det finns en tibetansk anekdot om hur nyckfull återfödelse kan

En äldre lama har lagt sig till att vila i sin vandring vid utkanten av en by, där en ung flicka arbetade på fältet. Plötsligt reser sig den äldre laman och kastar sig över flickan och försöker våldta henne. Nu var flickan ung och stark och laman trött av vandring så hon slet sig loss och sprang hem till sin mor och berättade vad som har hänt.
Modern sa att laman är en mycket lärd man och han har säkert haft mycket goda orsaker till sitt handlande. Hon sa till sin dotter att gå tillbaka till laman och göra som han vill. Flickan gick tillbaka till laman och bad om ursäkt och sa att hon är beredd att göra laman till viljes.
Men då sa laman:
– Mitt barn, jag är en gammal man, jag är inte ute efter att förlusta mig med dig, jag är inte intresserad av den sortens nöjen. Och det är för sent i vilket fall som helst. När jag låg här såg jag en vis lamas ande komma och leta efter en kropp att återfödas i. Så jag tänkte att jag kunde hjälpa honom med det. Men när du var borta så hade den där åsneston blivit betäckt av åsnan där och nu kommer tyvärr laman att återfödas som åsna...
;)

Reinkarnation. Ok. Mina two cents.
Enligt Veda - varifrån tanken härstammar - så är själen uppdelad i 2 delar - Jiva och Atman.
Atman återföds inte. Atman är nämligen en del av Brahman, vilket innebär att den delen kan inte förändras, inte dö, inte återuppstå. Atman är oföränderlig, evig. Atman är Spirit. Och hälften av vår själ. Atman är alltid helt förbunden med Det Eviga och Känner Sanningen.
Den andra halvan - Jiva- reinkarneras.
Jiva förändras, lär sig, utvecklas. Jiva är bäraren av egot, erfarenheter och minnen, bl.a.
Jiva återföds för att fortsätta sina erfarenheter o minnen. Jiva strävar efter att bli Ett med Atman. Egot kämpar emot.
När Jiva blir Ett med Atman dör nämligen Egot, därför kämpar det emot.
Det är som det ska vara. Utan Egot skulle vi inte överleva som barn. Egot är alltså nödvändigt för vår livsform.

Karma är lagen om orsak o verkan. Jag skrev om det för ett tag sedan - ska se om det funkar att bara klistra in det här... Jodå, funkar :) Så här skrev jag;

Karma är ett ord som ofta missförstås. Många tror att det är någon form av straffsystem, vilket är mycket långt ifrån sanningen.
Idén att vi skulle bli straffade för vad vi gör, av någon gudomlig kraft, är i mina ögon inte bara felaktig utan helt absurd. Vi ÄR gudomliga, vi ÄR kärlek. Varför skulle Kärleken (den gudomliga kraften) straffa sig själv?
Karma är sanskrit och betyder handling. Det handlar om lagen om orsak och verkan. Vad du sår får du skörda.
Karma översätts ibland med ordet Öde.
Karma har ingenting med fatalism att göra. Karma betyder handling, att skapa. Öde handlar om något skapat utanför dig själv, något du inte kan påverka.
Deepak Chopra beskriver det mycket vackert i sin bok Vägen till Kärlek;
”Varje handling är skapande – från naturens handlingar, t.ex. regnandet eller jordens rotation kring sin axel, till människornas mycket personliga sätt att handskas med sina komplexa liv – allt faller under rubriken karma.”
Det finns ingen dålig karma, inte heller någon god karma – det där hör till missförståndet där man tror på ett belönings- och straffsystem. Karma verkar på ett mycket djupare plan än så.
I de vediska skrifterna är ”outgrundligt” det adjektiv som oftast kopplas till karma.
Karma är det hjul som hela tiden för oss framåt. Karma tvingar oss att utvecklas, att lära, att växa. Varje liten handling vi gör skapar ringar på vattnet – karma.
’What goes around comes around’ är inget annat än karmalagen i korthet.

Avslutar detta med ett citat från den persiske poeten Rumi:
"Out beyond ideas of right doing and wrong doing there is a field. I'll meet you there."

Jag tror inte att individuella själar kan reinkarneras (utom Dalai Lama då ;) ). Min egen teori om varför många människor ändå har haft upplevelser av att minnas tidigare liv, är att dessa minnen (tidigare händelser) på något sätt finns lagrade i "världssjälen" eller det kosmiska medvetandet, och att människor har förmågan att öppna sig för dessa tidigare händelser och uppleva dem som om det var egna minnen.

Äsch, det är bara mina tankar.