Hade en otroligt intressant lördagskväll.
Vi satt framför tv och kollade, jag gick ut med hunden och när jag kom tillbaka så ropade gubben på mej och frågade om jag vart uppe på Luddes rum och nej, det hade jag ju inte varit.
Vem va det då som pratade i babyvakten frågade han?
Öh ingen aning..
Nåja den mörka rösten fortsatte att "prata" än fast man inte förstod vad som sades.
Arg blev ju jag och rusade upp för säkert tredje gången, denna gång utrustad med salvia som jag brände rensade och försökte skyffla ut otyget ur sovrummet.

Det hjälpte inte, gubben hörde min röst och vad jag sa. Direkt när jag gått ut därifrån började den andra rösten igen.
Så jag skickade gubben som man i huset att säga till på skarpen (vilket han gjorde!!) men det hjälpte inte heller.
Då bad jag Amk att komma och hjälpte till, hon är bra på sånna saker.

Det hjorde hon men inte ville han fara inte utan han tyckte jag va en bra plats att vara på och den upplevelsen va jag gärna förutan, absolut helläskigt.

Summa sumarien så gick han till slut dit man ska när man dör.

Sicket spökigt hus man bor i undrar just varför vissa hus bär på så mycket hemligheter och andra inte.

Y / numera andeutdrivandemedveten. ;)

Ja men vad bra att det löste sig.

Vi har haft en del påhälsning hjär, men inte just på det där viset.
Har funderat på rensning, men ha låtit dem hållas - no harm done yet.
Men jag skulle inte vilja ha dom babblandes vid/med en baby!