Gick mej ut idag och plockade ris. :-) Härligt vackert med vit gnistrande snö, strålande sol, klarblå himmel och flingor av snö från.. ja var kom dom ifrån?(klarblå himmel??) Sakta dalade de ner från skyn som gnistrande pärlor.

När jag gick hemåt och kom in i skogen började det vräka ner snö och rätt vad det var så började träden knuffas och ta krokben på mej. Jag snubblade hit och dit och några grenar försökte ta min mössa..
Jag tittade på snön som föll och sa till mej själv att det var bäst att jag gick hem då knuffade ytterligare ett träd till mej och helt plötsligt fick jag känslan att nån sa: NEJ stanna! och snön slutade falla.
Jag stannade och lutade mej mot ett träd och stog där i en hel evighet kändes det som och skogen verkade nöjd. Precis som om träden ville att jag skulle stanna och se dem.
Då tänkte jag på det Thomas sa på kursen.. "När träden börjar dansa så låt dem dansa"
Konstigt.... eller egentligen inte.

Underbart Turquoise! :)

Ja häftigt rent ut sagt.

SEV :D

Härligt var det men samtidigt undrar jag vad var det jag skulle komma på?? Jag kommer inte riktigt på det. En teori är att leva HÄR och NU inte DÄR och DÅ

Du behöver inte komma på något, det finns inget att komma på. Träden fick dej att stanna upp och uppleva NU, det enda ögonblick vi någonsin har. Nu, nu, nu..... bara var i nu....

Härligt!

Thomas

Lät underbart ju :)

Å det är ju precis så det är. Nu är allt som finns.
Nu är Nu.
Då har varit och kommer aldrig igen.
Sen vet vi inget om, det kanske aldrig kommer.

Varför ägnar man så mycket tid till att vänta på sen och gråta över då?
Bortkastad tid.

Jag var ut och upplevde NU idag oxå.
Fast nu dansade träden inte för mej men jag fångade nuet och det kändes fint som Fasen.. :respect:

Hurra vad jag mår bra!

Härligt!
att försöka hitta igen nuet i varje stund det är en utmaning i sig.

När allt känns tufft kan man fråga sig själv -"har jag något problem JUST NU?"

Jag har ännu int eträffat någon som har ett problem just nu :-) vi oroar oss ofta för det som skall komma eller som du säger den tid som varit. Allt detta är bara en dröm, en illusion. Ingen har någonsin upplevt om en sekund, om fem minuter eller i morgon, vi har bara just nu.

Och att hitta igen detta nu utan ceremoni, utan dansande träd utan andehjälpare som viskar i vårt öra är ju själva grejen att hitta igen oss själva i detta nu utan behov av etiketter ellerr något annan.

När vi medvetet finner oss själv här och nu, betraktande, upplevande behöver vi inget annat.

Kom i håg vi är inte våra tankar, vi är inte våra känslor, vi upplever känsor av glädje, ilska, ångest etc men vi är inte, dvs vi identifierar oss int emed känslor och tankar.

Upplev här och nu.

Munay Sonco//Thomas

Jag var ut till skogen med de dansande träden idag igen.. Jag tänkte jag skulle kolla hur tätt träden egentligen stog där jag knuffats fram på stigen. De står lååångt från varandra. :?
Jag tog med mej en filt och gick ut och satte mej vid ett av träden. Så underbart härligt att sitta där och lyssna på skogen.

Tyvärr har det kommit ett litet orosmoment när man går ut i skogen här. Man har sett Björn både här och där och jag känner mej faktiskt lite otrygg även om jag försöker att inte låta det påverka mej.
Ibland när jag är ute så kan jag känna en så stark obehagskänsla att jag måste gå hem. :blink:
Jag ser inget men jag känner att jag behöver gå därifrån och jag är inte speciellt rädd av mej, tvärtom egentligen.
Fast jag brukar lyssna på min känsla för jag tror inte jag är mogen att stå öga mot öga med en stor Bamse ensam i skogen.