View Full Version: Koltrast som krafdjur

Trolltrumman > Kraftdjur, andar & hjälpare > Koltrast som krafdjur



Title: Koltrast som krafdjur


Shatazza - March 5, 2008 07:55 PM (GMT)
God afton

Jag undrar om någon kan berätta för mig om "Black bird" innefattar alla svarta fåglar, typ: Korp, Kråka och Koltrast?

Undrar också om "duva"?
Hur får man veta vad dessa fåglar "står för", hur deras besök i mitt liv ska tolkas?

Tacksam för svar// :/ Shatazza

Thomas - March 5, 2008 08:31 PM (GMT)
Man lär känna dom :D

Reser och träffar dom både i den här verkligheten och de andra.

Lycka till!

Mvh, T

lillakorpen - March 5, 2008 08:57 PM (GMT)
Hej

Black bird är namnet på en specifik fågel, i alla fall i England. Den är ganska liten och har en orange gul liten näbb.

:)

Shatazza - March 5, 2008 09:07 PM (GMT)
Ohhh, var kul!
Att det förmodligen är "Koltrasten", som du beskriver.

Vet du kanske vad den fågeln betyder.


Både Koltrasten och duvan har häckat på min balkong och i amplar utanför min ytterdörr. De är bara för underbara, men betyder de något, som jag borde veta?
Som "kraftdjur" har jag en uggla vid min sida, till och från...
Finns det någon lämplig littratur i ämnet?
:/

Hedning - March 5, 2008 11:24 PM (GMT)
Skrev en gång en liten dikt utifrån ett möte jag hade med en Koltrast. Månne den kanske ger dig lite att tänka på? :)

QUOTE
En gång jag önskade mig kunna höra
vad Koltrasten sjunga och dikta
fantasier jag hade om hans drillande hymner;
över ljusets rännilar längs löven, livet och sången om träden.

Men vad jag fann var ej kvitter, ej sång
utan en svart liten bråkstake som plira
bad mig sen fara och flyga,
lade en fjärt och flög sen bort
tillsammans med erfarenheter dyra.

Thomas - March 6, 2008 06:04 AM (GMT)
QUOTE
Finns det någon lämplig littratur i ämnet?

Jag skulle hellre rekomendera erfarenhet istället för litteratur.

Sitt och titta på dina koltrastar då de kommer, se hur de pratar med varann, se hur de interagerar, se hur de tjivas och se hur de slåss. Se hur de kvittrar och lyssna till sången, hörs det ord och fraser bland ljuden, kan du förstå vad dom vill säga?

Kan du hitta mönster i deras vingar och rörelser, kan du skilja dom åt? Kan du lära dig namnen, kan du höra vad dom kallar dig?

Sitt sen där i stillhet och bara SE, töm dig själv på allt som brukar surra omkring inuti dig. Bara var, bara gör... eller icke-gör som nån kanske skulle sagt det. Försök att så mycket som möjligt öppna dina sinnen för KOLTRAST - låt den komma in, kanske känner du fjäderpennor där dina fingrar en gång satt, kanske kliar det på näbben din till slut. Kanske ser du mer åt sidorna än rätt fram rätt var det är och du måste vrida på huvudet för att titta frammåt - gör det isf! Var en koltrast.

Dansa den!

Bjud in den i kroppen, det blir lättare att tala med den då. Jobba upp en exstas, en frenesi, en sha-mani! Skaka skallrorna om du har dom, eller dunka trumman om en sån.

Mvh, T

Shatazza - March 6, 2008 04:58 PM (GMT)
Tack snälla ni, för goda råd!

Jag hade en otroligt tam, friflygande kakadua, som jag blev tvungen att lämna bort pga överkänslighet.
Den bodde på balkongen hela sommrarna och hade massor med fågelvänner i snår och buskar.
När hon for, blev sorgen oerhört tung.

En dag stod den bara där i vardagsrummet, den lilla envisa, arga pippin med gul näbb.
Han förde ett herrans liv, stampade med foten i parketten och sa: Vart har du gjort väg med min kompis?
Jag sa, med gråt i rösten: Jeppe bor inte här längre. Hon har flyttat till en annan snäll tant, långt bort.
Han sneglade på mig, vände på klacken och spatserade ut på balkongen och flög iväg.
Några dagar senare kom han tillbaka med sin fru.
Han presenterade henna och de bosatte sig på min balkong, häckade i cykelkorgen där mina pelargoner alltid suttit.
Två kullar blev det. Samtiliga skitungar kom in i lägenheten och "grisade" ner hela huset.
Jo, jag talade med dem. Vi fikade ihop varje morgon och jag berättade mina planer för dagen, de berättade sina.

Det här var för 7 år sedan.
Jag flyttade till USA och där hände i stort sett samma sak. En otroligt vacker rosa duva bosatte sig i min ampel, utanför dörren. Jo, vi samtalade vi med.
Nu har jag en stor rådjursfamilj jag talar med, nästan var dag. Jag kan stå 2 meter från dem och små prata...*ler*
Ni måste tro att jag är galen...*fniss* Men det är faktiskt sant.
Jag har mycket lätt för att tala med djur.

Jag får inte alltid svar på varför, men jag har nöjt mig med att få vara deras vän. Känner mig oerhört previligerad! :rolleyes:

Rigmor - March 7, 2008 02:17 PM (GMT)
Härligt att läsa om dina samtal och sam-boende med djuren! Vad gäller din fråga om vad djuren "står för", så håller jag helt med Thomas, man måste lära känna dem. Det verkar inte finnas några färdiga mallar som man kan applicera på dem för att veta deras egenskaper eller speciella kraft. Ditt individuella kraftdjur måste du möta som en individ. Tror jag.

Möjligen är det annorlunda för sådana samhällen där hela stammen eller en familj har ett kraftdjur, då kan kanske kraftdjurets egenskaper förmedlas från generation till generation, och får då karaktären av att vara något generellt. Men sånt vet jag inte så mycket om.

Shatazza - March 7, 2008 04:00 PM (GMT)
:respect: Tack allesammans

Jag känner att jag går från självklarhet och förundran, bort från rädsla för det okända och oförstånd, till nyfikenhet och klarhet...

Det är inte lätt att veta hur man ska "ta till sig information" av djuren, när man inte vetat om att man kan.*ler*
För mig har haft samtal med djur alltid funnits, sedan barnsben, men jag har inte förrän nu "hajjat" att jag kan få hjälp av dem, vägledning, eller hur man nu säger.*ler*
Hoppas NI orkar förklara mina kanske "knäppa frågor" och att jag ska "bli varse" ,snart.
Underbart att känna att rädslan lättar för "det okända" och att nyfikenheten trätt in i stället.
Kanske jag i sinomtid får veta vad jag ska göra med "allt" som kommer till mig. Kraftdjur och drömmar etc...*ler*

Önskar Er en fantastisk helg med mycket värme//Linn




Hosted for free by InvisionFree