Jag har en faschination och en undran över om någon här har insett någon specifik innebörd eller mening med mardömmar?
Drömmar, som jag ser det, är nästan alltid där för att väcka vår medvetenhet till ett problem vi har ignorerat eller inte sett lösningen på. Mardrömmar är något extra - som när du ignorerat de små budbärarna så kommer ett stort troll och slår dig i huvudet tills du uppmärksammar vad som sägs dig..

En undran jag har är om någon har upplevt en serie mardrömmar i samband med shamanskt arbete? Anledningen till min fråga är att i samband med en "större sak" så upplevde jag upprepade mardrömmar under samma natt. Arbetet var inte av ond natur eller genomfört på ett som jag tror "dåligt sätt", inte mindre var mardrömmarna där. Jag upplever normalt sällan några mardrömmar, och skulle de uppstå så kan man ganska lätt inse varför. Men i detta fallet har jag svårt att se sambandet, även efter att jag tolkat drömmarna. Någon fundering?

Drömforskningen visar bl.a. att mardrömmar ökar i samband med stress i olika former, dock har det mig veterligen aldrig gjorts någon studie i hur shamanism påverkar din drömstatus. Så feedback inom liknande upplevelser skulle vara intressant. :)

Hejsan Hedning.

Först och främst, jag har inga liknande upplevelser MEN jag har en del intressanta drömrelaterade saker att ta upp. Kanske kan det vara till någon hjälp? :)

För att klargöra det ännu mer. Jag drömmer aldrig mardrömmar!
Jag skrev i tråden Intressant drömminne om två "händelser" som förändrat mitt drömmande och jag ska ta några exempel på vad som skett.

I början av livet hade jag dock mardrömmar. Minns när jag som litet barn vaknade vettskrämd av mina drömsyner. Framförallt drömde jag en sak, och det var att farsan var blodig. Mycket hemskt. det intressanta var dock att "blodet" inte var som blod... utan snarare som sylt...(?) Nåja... Jag tyckte att det var blod men visste (någonstans..) att det inte var det. Men kontentan var att det var hemskt. Dock sa jag aldrig vad jag drömt till mina föräldrar...

Tiden gick och jag antar att mitt drömmande förändrades sakteliga och jag har inga speciella minnen av mardrömmar men, efter de två exemplen i den andra tråden så kan jag se en markant skillnad i mitt förhållningssätt.
Jag blir inte rädd när jag drömmer. Och för mig är det ett kännetecken på en mardröm. Rädslan finns inte där. Och ändå har jag drömt saker som kan betecknas som jävligt hemska.
Ett exempel på det är när jag drömde att min son drunknade vid en kraftstation. Jag vet att jag drömmer och blir inte rädd. Visst, det var hemskt att se honom dö men det var en dröm och jag visste det, precis då. Eller snarare hela tiden. Men nu, när jag skriver kom jag att tänka på en sak, nämligen detta: Vetskapen om att det är en dröm dyker upp när det blir något "speciellt".

En gång drömde jag att jag var jagad. (ett vanligt drömtema enligt forskningen). Jag sprang i skogen och kom fram till ett hus. I det huset bodde en familj, "kända" från orten. De som jagade mig kom närmare och jag värderade mina möjligheter och fortsatte springa MEN, jag blev sedd och jakten tog ny fart... *pust*

Någon vecka senare drömde jag samma sak. Jagad i skogen, kom till huset. Värderade situationen men, nu visste jag att om jag springer där jag sprang senast så kommert de att se mig. *revolution* så, jag tog en annan väg och klarade mig.

Ett annat tydligt exempel är mina utforskningar av en stad. Jag har gjort en karta av den (IRL), känner till infrastrukturen, hållplatser för tåg, buss, t-bana (ungefärlig terminologi), stora höga byggnader, broar, affärer.
Första gången jag var i den staden var jag livrädd men, jag visste att jag drömde. Så, jag fortsatte att drömma för jag anser att drömmar är som resor... Man kan vara rädd ibland men det är oftast inte farligt.

Jag skulle aldrig ge mig in på det vanskliga uppdraget att tolka en dröm eftersom de för mig är just det de är, DÅ! :)

Så, svaret på din fråga är nej. Jag har aldrig upplevt det, mardrömmar är ett minne blott. Drömmar är drömmar är resor. Och alltså möjligheten att skapa något riktigt kreativt. Och eftersom jag inte tolkar mina trumresor (utan "reser" dem och lever därefter) gör jag samma sak med drömmarna.

Men, jag delar även upp drömmarna i två olika kategorier. Men, jag tror du förstår vilka drömmar jag pratar om...

Kanske blev detta en aning rörigt? Jag skyller på att sonen tjatar på mig. :B

Drömlycka åt dig och alla andra.

//Vindarnas son

Vi tolkar nog drömmarnas orsaker på olika sätt, men jag lär mig av dig. :)

För min del så är drömmarna en öppning in i det omedvetna och inbjuder till tolkning, även om det inte är allt för lätt att tolka alla gånger..

Jag är också lyckligt lottad då jag mycket sällan upplever några mardrömmar, och skulle de uppstå är de oftast frammanade av en orsak. Just därav att jag ställde mig så frågande till denna drömupplevelse, speciellt i samband med arbetet.
Boktipsen du påpekade tackar jag för! Drömmarna och drömtolkningar är för mig något oerhört viktigt då jag tror är de finns till som en dörr till det som normalt är dolt för oss. Mmm, kanske öppnas en glugg dit och drömmarna är likt resorna..? Nå, jag har förmodligen inte nog med kunskap än för att uttala mig. Kanske är det något som framstår klarare framöver.

Alldeles säkert "tolkar" vi dem olika. :)

När det gäller böckerna så i den ena är det bar en sida (som påverkade just mitt drömmande så markant) men, det är en bra sida. (boken "Urban Shaman" av Serge Kahili King) Tar upp en episod som var "revolutionerande", åtminstone för mig. Men, boken är bra rent allmänt också så den är väl värd att läsa.

Jag skiljer också på drömmar. Det finns drömmar (resor) och det finns drömmar. De vanliga drömmarna kan man kanske tolka men, vems symboler ska man använda? Det är svårt det där.

//Vindarnas son

Intressant att ni pratar om mardrömmar för jag hade just en hemsk en igår natt.
Vaknade och grät och tyckte mig befinna mig i helvetet. Jag drömde om hur min styvpappa alltid skrek åt mig när jag var barn, rakt i ansiktet, varje dag. Detta hände alltså på riktigt och i drömmen återupplevde jag detta. När jag vaknade mindes jag genast de gånger jag gjort samma sak med mitt barn, skrikit åt honom tills han började gråta. Nu gör jag inte detta längre, och upphörde med det för länge sedan, men minnet gjorde fruktansvärt ont, därav gråten och visionen om helvetet.
Jag tolkade denna dröm och efterföljande insikter som en helningsprocess, detta var något som jag inte hade bearbetat och därför måste påkalla min uppmärksamhet.
Jag förlöste karma kan man säga. Såhär i efterhand är jag glad att jag drömde detta så att denna helning kunde ske, men det var inte roligt att gå igenom.

Några reflektioner.

Mardrömmar är i stor utsträckning resultatet av oberabetat emotionellt och/eller traumatiskt material i vårt psyke. De kan sägas vara en väg till helande, en uppmaning från vårt undermedvetna (eller kanske från vårt högre jag) att ta itu med gammal skit.

För mig själv upphörde i princip mardömmandet i mitten av tjugoårsåldern. Vet inte varför men det sammanföll med att jag rökte en speciell tobaksblandning och började ägna mig åt utesittningar.

Sen finns det en annan typ av mardömmar som kan representera attacker mot oss, av andeväsen eller trollkarlar. Några sådana drömmar har jag dock haft. Men de har oftast slutat med att jag oskadliggjort attacken genom en motattack. Det pågår ibland strider i drömmen mellan "mörker" och "ljus". Sweet Medicine-traditionen talar om Night Warriors som under nätterna, i sina drömkroppar, strider mot sina fiender.

I den mån jag numera får något som börjar likna en mardröm så löser jag det alltid genom att jag har lätt att bli medveten i drömmen och på så sätt ta kontroll över situationen. När jag vet att jag drömmer kan jag ju lätt hoppa nerför höga stup eller förvandla något hotande till något ofarligt. Det är numera sällsynt att jag upplever en hel natt utan att vara medveten om att jag drömmer. I vissa lägen lyckas jag även gå med fullt medvetande från vakenhet in i drömmen.

Det kan vara av vikt att lära sig bli medveten i drömmen. Det gör att vi bättre kan använda drömmen som ett redskap för kunskapsinhämtande. Om nu man inte använder den vakna drömmen till erotiskt drömmande, vilket i och för sig kan vara kul men inte lika lärorikt.

Lite mer apropå det Hedning skrev i första inlägget.

Jo, i samband med shamanskt arbete har jag upplevt mardömmar. För ett antal år sedan var vi några stycken nere i mörkaste Småland för ett veckolångt shamanskt arbete.

Första eller andra kvällen när jag låg i mitt tält och var på väg att somna hörde jag en kattuggla, ett ljud som jag egentligen tycker om. Men denna gång kändes det hotande och det var som om en obehaglig och skrämmande kraft svepte fram över ängen där vi tältade.

Sen kom en dröm där jag var tillsammans med flera av de andra deltagarna och där vi blev attackerade. Medveten om vad som hände flydde jag inte utan gick till motattack och lyckades dräpa den främste av de som attackerade. Jag vaknade till efteråt med en viss obehagskänsla men när jag återvände till drömmen så kändes det lungnt.

Så, återigen, det verkar som om vi faktiskt kan bli attackerade under sömnen av illvilliga väsen. Speciellt vid magiskt eller shamanskt arbete så ökar så att säga vår lyskraft i de andra världarna och alla möjliga väsen, både "goda" och "onda", dras till oss. Och de "onda" vill naturligtvis inte att vi ska utvecklas och få mer kraft, därför går de till angrepp. Ett medvetet drömmande är bästa sättet av klara dessa attacker.

PS. Det är nästan att man saknar de där riktigt häftiga mardömmarna man hade som ung då man kunde vakna fullkomligt vettskrämd. Som en schysst skräckfilm.

Intressant att det tas upp, funderingen om attacker under drömmar. Jag har själv känt intuitivt att så var fallet under "mardrömsnatten" som jag talade om tidigare.

Ens egen perception ökar iom det shamanska arbetet, det har jag märkt vid ett flertal gånger och precis som du säger så bör ju på ett liknande sett också varseblivningen från andra varelser om inte öka så i varje fall så "ser" de oss enklare och vad vi har för oss.

Det öppnar upp till en rad andra tolkningar vad som igentligen hände under den där natten. hmm

intressant tråd, måste få inflika att när jag drömmer att jag blir jagad så har mina förföljare alltid bajonettförsedda gevär.

å skjuter mej gör de icke utan de ska tvunget sticka ihjäl mej med bajonetterna.

en gång gav jag mej frivilligt då jag inte orkade springa, gick mot en brittisk soldat med bajonettförsett gevär å sa att jag gav mej, han skriker då åt mej å pekar på magen på mej med sitt gevär

vad har jag då på magen ? jo ett fint litet dynamitbälte, soldaten skriker å står på åt mej sedan anfaller ha och så kommer hans vänner. "shit" så var drömmen igång igen.

man får tydligen inte ge sej i sådana drömmar :angry:

dags att sluta titta på discovery channel B)