Det är första gången jag tar upp det som hänt mig eftersom jag för första gången känner att jag kan prata om det med människor som lyssna och förstå istället för att tro att jag är knäpp.

Schamanism är för mig främmande men jag har läst igenom en del topics här och inser att nu kanske jag kan få några svar på saker som jag länge undrat över..


Det började när jag var 15 år och med några kompisar utövade "anden i glaset" för att det verkade häftigt helt enkelt. Eftersom vi inte hade en aning om vad vi sysslade med så hade vi inga som helst säkerhetsåtgärder och vi fick ofta som svar att det skulle hända hemska saker osv.. dom flesta trodde hela tiden att någon flyttade glaset medan jag kände att det var något annat. Jag blev inte rädd, det kändes mer som att jag accepterade att nånting flyttade glaset.
Senare fortsatte jag och några kompisar söka vidare i "magi" och jag fick tag i en bok av Denis lindbohm där han förklarade om andar och magi, vi gjorde några ritualer bland annat "spells" som skulle göra oss snygga så vi skulle få brudar (vi var alla 3 pojkar som tjejerna såg som "kompisar")
vi skapade även ett slags pentagram som skulle hjälpa oss få kontakt med andar. Ett annat moment var att vi gjorde en slags inre resa (lucid dream?) och jag kommer inte riktigt ihåg syftet men jag tog mig in i en skog och räddade en ren, som sen blev min vän.

Allt var nytt och spännande tills en kväll när jag skulle sova och jag vaknade helt plötsligt och såg en gestalt i kåpa i hörnet av mitt rum, jag kommer inte ihåg hur länge den var där, förmodligen för att jag gjort mitt bästa för att intala mig själv att allt som hände var inbillning. Efter det släppte jag allt som hade med magi att göra och hoppades att jag skulle slippa uppleva den gestalten igen...

En senare upplevelse var när jag hörde ett konstigt ljud som varade kanske en timma innan jag frågade mamma (som är intresserade av övernaturliga fenomen) om hon hört konstiga ljud, hon svarade att om man lyssnar riktigt noga så kan man ibland höra andar. jag tyckte det lät besynnerligt, men gick snart ner på mitt rum och lade mig på sängen för att vila. Jag tänkte på vad mamma sa och slappnade av i hela kroppen och lade mitt fokus vid öronen, plötsligt kände jag att någon stod över mig med sin mun mot mitt öra och jag hörde viskningar som inte bestod av ord! det går inte att beskriva vad jag hörde, men jag blev skiträdd och flög upp för trappen till vardagsrummet och kollade på tv (ja, det känns ironiskt men mitt rum var i källaren)..

för 3 år sedan hände en annan skrämmande grej, jag låg på min säng och fick plötsligt rysningar, min flickvän var i samma rum, och jag frågade henne om hon kände nåt, men inte. Plötsligt fick jag flera starka rysningar och jag började svettas och det kändes som att nånting lade sig över min kropp. Jag tänkte hela tiden att jag inbillade mig, men när stereon slogs på av sig själv vaknade jag och fattade att det inte var nån vanlig rysning, jag satte mig upp och tänkte att ingenting får komma in i mig och jag slog på något sätt upp en barriär och kämpade med all min viljestyrka att det skulle försvinna och så gjorde det det. Jag stängde av stereon och berättade för min flickvän vad jag känt men hon skakade på huvudet och tyckte det var konstigt at stereon slogs på. (hon är både skeptiker OCH korkad så jag lade ingen tyngd vid att få henne att förstå)
Det konstiga här var att volymen på stereon var betydligt högre än jag brukade lyssna på, och att jag hört att elektroniska vågor på något sätt ska motverka andliga energier?

Mamma berättade nyligen att hon härstammar från nåt slags zigenarfolk från norr(!?!???!?) men hon visste inte mer än så, och min pappa har varit i nära kontakt med sin döda farmor vid ett tillfälle..
Jag har flera släktingar som varit med om större och mindre upplevelser.

Betyder det att jag har nånting i blodet som gör att jag ibland får obeskrivliga känslor etc? Mitt dilemma nu är att jag känner att jag är mottaglig för makter jag inte kan se, och behöver ett slags skydd som jag kan använda när jag känner mig iaktagen. Jag vill känna mig säker när konstiga saker händer, och det göre det ibland, så jag funderar nu om jag ska söka mig till healing, eller som jag nyss läste här i forumet så kanske att jag startade någon slags öppenhet och att jag aldrig stängt den porten?

Jag är tacksam om någon har några tipps eller bara kan komma med proffesionella åsikter, eller om folk har upplevt liknande händelser, hur har ni då hanterat situationen?

Tack på förhand!

Låter lite som Black Sabbath-basisten Geezer Butlers upplevelser som beskrivs i låten "black sabbath".

Han var intresserad av mörk magi, målade hela lägenheten svart och fick besök av en mörk gestalt "a figure in black wich points at me". Efter den upplevelsen målade han hela plejset brandgult (1969) och vände korsen åt rätt håll. Om det hjälpte för att hålla honom borta vet jag ej.

Känns lite som en klassiker, unga hungriga grabbar som kör anden i glaset och får bekymmer. Hur gammal är du nu föresten? Kanske borde läsa på lite och göra en nystart med seriösa förtecken? Du verkar ju ha förmågan till andlig kontakt...

Hej!
Det är tämligen vanligt att det händer både det ena och det andra innan man lärt sig hantera det och acceptera att det kan hända saker. Många tror ju inte ens att sådant här kan hända alls. Då blir det ju extra svårt att hantera det... :blink:

Hur som helst, mitt råd till dig är att lära dig ännu mer, gå med i en grupp, gå en kurs i shamanism, medialitet, healing eller vad som låter mest roligt och intressant för dig. Om kursen är bra och har erfarna vägledare/kurslärare så får du lära dig både att öppna upp, stänga av och hålla ordning så att du inte behöver bli skrämd och oroad av en massa konstiga upplevelser.

Jag själv behövde både lite erfarenhet, bra vägledning och självdiscipin och fokus innan jag fick vettig styrsel på det hela.

Lycka till!
:D

Riffarn:

haha okej, då vet jag vad jag INTE ska göra :D blev nyfiken på låten därimot, måste kolla låttexten.. =P intressant det där med uppochnedvända kors! Det måste vara själva gesten i sig som lockar åt sig "mörka gestalter"? hela kristendomen har på något sätt stegat ner för förtroendetrappan efter davincikoden :blink:
Jo, du har nog rätt i det! Lite mer erfarenhet känns alltid underskattat.. :/ jag är 20 år nu och det känns som att det är dags att ta tag i det! Och den här gången ska jag se till att jag vet vad jag gör ;)


uthien:

Absolut! Jag ska se om det finns någon kurs och/eller grupp att gå med i här, det känns väldigt relevant just nu, alla tre förslagen, förmodligen blir det en kurs i shamanism!
Som jag läst i forumet verkar det vara en bra idé att ta kontakt med sitt kraftdjur, bättra på självdisciplinen och ta saker på större allvar! Finns det någon bok som kan rekomenderas ifall det är brist på kurser?



tack båda två för svaren! skönt att folk hjälper! :respect:

Sobek: Ang. böcker rekomenderar jag allt skrivet av Jörgen I Eriksson. Det är riktigt, riktigt bra böcker plus att de är billiga direkt från hans eget "tryckeri" och han skickar dom snabbt som bara den. Bara plus mao.

Du hittar honom och hans böcker på: www.norrshaman.net