Hittade forumet och ska därför ställa en fråga till er som verkar veta. Om man använt sig av shamanism i 10 år och kallar sig shaman är det tillåtet att skada andra. Jag har fått berättat för mig om en shaman som hade problem med en kvinna han skröt över hur han gett henne huvudvärk så hon till slut tvingats tigga och be honom att ta bort den.

Är detta seriös shamansim ni som vet? :$

Hej sinja och välkommen hit! :)

Till frågan,
självklart är det inte seriöst, ansvarsfullt, acceptabelt eller på något sätt "ok" att tillfoga andra skada för sitt eget höga nöjes skull. Absolut inte!

Jag tar nu inte ställning till om personen verkligen tillfogade skada genom shamanska tekniker eller inte, vad jag vill poängtera är att det aldrig är ok att skada någon för sitt höga nöjes skull punkt! - vare sig man är kunnig inom martial arts, pistolskytte, shamanism, tandläkeri eller något annat som potentiellt kan tillfoga skada. Personen du pratar om uppvisar helt enkelt ett ovanligt dåligt omdöme och borde läggas över någons knä och få sig en undervisning i vad som är acceptabelt uppförande för en människa... om han sen praktiserar shamanism eller inte är egentligen oväsentligt.

Vilken spännande frågeställning. Men vad är egentligen tillåtet? I vilka lägen?
Har man till exempoel rätt att försvara sig? KANSKE denna människa (som fick huvudvärken) betett sig särledes illa mot denna man? KANSKE att denna person (huvudvärken igen) gjort, sagt, skrivit något som fick denne man att känna sig tvungen att ta till extra ordinära åtgärder för att skydda sig?
Det är otroligt lätt att döma andra när vi inte har alla fakta.
Dessutom slår det mig nu... att KANSKE (och denna möjlighet ser jag som väldigt trolig) var denna person (värken) manipulerad av en tredje individ, feg och uträknande? Någon som gärna vill få saker att hända men inte riktigt vågar stå för det?

Jag känner en kvinna som en gång diskutterade svart magi med mig. Hon ansåg att det inte var någon vidare svår uppgift att utöva detta. det svåra, tyckte hon, var att låstsas vara "god" mellan varven... Jag tror mig veta nu hur hon menade och personligen anser jag att hon behärksar den konsten till fullo.
Ondska kan ha många ansikten, godhet likaså.

Det finns en del "klassiska" citat inom kampkonsten och här kommer ett:

Heller undvika än stoppa
Hellre stoppa än skada
hellre skada än lemlästa
hellre lemlästa än döda.

Den kloke väljer den fredligaste vägen men ibland kan även denna väg vara fylld av saker som kanske kan uppfattas som orättfärdigt senare.

Och jag tycker inte heller att denne person är en shaman men så har jag ganska bestämda åsikter om vad en shaman är. Läs gärna mitt senaste inlägg i spontanshamanism som jag skrev igår.

<edit> lite stavfel... </edit>

Att shamaner kan och har skadat andra och varandra genom tiderna är ingen nyhet. Nåjderna slogs mot varandra i himmelen med sina kamprenar, sydamerikanska shamaner blåste in trollpilar i folk och så vidare. Ibland kunde shamanens lärdom till någon vara sjukdom.

Att det skulle vara mer eller mindre "seriöst" att kasta skit/trolldom på folk låter jag vara osagt, eftersom det, som Vindarnas Son nämde, kan vara en uppsjö av olika anledningar bakom beslutet. Kunnig var han väl i a f om han kunde sätta värk i skallen hennes på det viset.

Men jag är helt enig i att man inte ska fara och kasta skit på folk för sitt eget höga nöjes skull. Sånt tror jag man får betala tillbaka i slutändan. Tål att upprepas: "om han sen praktiserar shamanism eller inte är egentligen oväsentligt."

Vindarnas Son: De där verserna känner jag som gammal budoka gott :) Dem lärde vi och stred efter inom Bujinkan. Men jag vet inte om du glömt sista raden:

Hellre döda än dödas.


Mvh,
Thomas

haha, jag glömde den inte Thomas men, jag tyckte det skulle låta så rått. :)

Som sagt, intessant frågeställning. Men jag tror vi måste skilja mellan att skada andra shamaner och att skada "okunniga". Jag skulle aldrig attackera en shaman utan orsak, men om jag blev attackerad så har jag all rätt att försvara mig genom att skada honom/henne.

När det gäller icke-shamaner/magiker så är situationen en annan. Där verkar det lite omoget att attackera med metafysiskt våld (min favoritterm). Fast jag måste erkänna att jag har gjort det en gång. För många år sedan var min man otrogen med kvinna under lång tid och hon lämnade oss inte i fred. Då skickade jag sjukdom på henne. Tragiskt, pinsamt, men sant.

Numera är jag mer mogen, men jag skulle inte tveka att använda mig av de krafter jag har om det är nödvändigt. Är jag ond eller god? Eller snarare: finns det gott eller ont, eller bara både och?

Marie