Det kanske är en underlig fråga men just nu känner jag mej ensamast i världen och var ska man fråga om inte här?

Jag träffade en man som ledde mej in på den shamanska vägen och det har varit en guppig väg så här långt. Han har varit min "lärare" eller vad det kallas.
Nu har han försvunnit ur mitt liv och det utan någon förklaring. Det går ej att få tag i honom, han svarar inte i telefon han svarar inte på mail. Han försvann bara.

Hur gör jag nu??? Ska jag bara avbryta mitt sökande? Jag vet inte vad jag ska göra. Vilken ände att börja i.
Jag har inte råd att gå en grundkurs.

Hej
Låter både obehagligt och lite märkligt att han försvann sådär. Hoppas du får veta vad som är orsaken.

Vet inte var i landet du är men det borde finnas någon trumgrupp eller trolltrummanmedlem i närheten av dig. Så jag tycker inte att du skall avbryta ditt sökande. Nu har du ju en chans att jämföra med andras upplevelser och kunskaper och få lite perspektiv på vad du gjort hittills och upplevt och vad som är nästa steg. Om du trumrest redan så kan du fortsätta med det. Finns ju både band och billiga trummor och mycket böcker att läsa och många att fråga här på forumet. De flesta lärare och hjälpare jag kommit i kontakt med har fokuserat på att lära mig balansera mig själv och mitt liv som första steg i sökandet. Alltså helt basala saker som kroppsproblem och relations och identitetsproblem och sånt som vi alla behöver ta en titt på. Praktiska saker helt enkelt. Healing. Psykologi, självkännedom mm.

Hoppas allt löser sig.

//P

Bra råd från Pathfinder.

Andarna är väl våra bästa lärare.

Sök upp dom.

Mvh,
Thomas

Hej.
Jag har haft lärare korta perioder i mitt liv. Lärare har dykt upp, och sedan försvunnit. Det har inte hindrat mig, även om jag då och då har önskat att jag hade haft en mer kontinuerlig lärare. De lärare jag haft kan jag ibland nå igen, men den klart viktigaste läraren är som bortblåst från denna jords yta.

Det är många gånger så som vi vandrar genom livet. Vi som någonstans har valt att vandra, både fysiskt och andligen. Det ligger en sorg i detta, självklart. Det ligger också ett stort underverk och en utsatthet och klarhet, som jag inte skulle vilja missa.

Mikael P.

Hej och kämpa på!

Det är tufft men också väldigt bra att vara ensam i sitt sökande emellanåt. Det din "lärare" har lärt dig har du redan vetat, han har egentligen bara påmint dig, väckt dig ur sömnen. Kunskapen har du inom dig.

Så det bästa är att lära känna sig själv mer och mer, sina rädslor, egot, längtan, kroppen och sinnet. Sedan att bli "lämnad" på det sättet du blivit kan vara på grund av din väns rädslor eller ignorance eller så. (och är förstås smärtsamt) .. är han en verkligen god lärare som sett till ditt bästa, och sett att du behöver detta nu, då finns han ändå med dig på något plan.

fortsätt du... hoppas få höra av dig hur det går.

Jag tycker det kan vara värt att se på läraren och situationen ur ett vanligt i-den-här-verkligheten-perspektiv och avmystifiera det hela för en stund. Då skulle man kunna tolka beteendet som vanskligt eller omoget eller bara konstigt i största allmänhet. (Eller så har det hänt något som stått utanför lärarens kontroll osv)

Även om det är en lärare i shamanism så är det även en människa vars handlingar får konsekvenser precis som alla andras. Det hajar väl vem som helst att det blir förvirrande för de man haft kontakt med om man bara försvinner sådär.

Förhåller man sig till detta delvis eller helt utifrån ett ickeordinärt perspektiv kan det kanske vara lätt att romantisera det hela alá Castaneda (inget fel, bara svårt att förhålla sig till i längden) och dessutom ursäkta läraren och förbarma denne från för dig nödvändiga förklaringar eller ifrån ansvar, vilket man aldrig hade gjort om det var en vän eller släkting som bara hade försvunnit.

Att först välja om du just nu vill förhålla dig till den här personen utifrån vanlig verklighet eller inte kan kanske ge ett visst stöd åt fortsatt handlande. Som sagt: Bara för att någon undervisar i shamansism betyder det inte att de inte kan ställas till svars i egenskap av vanliga människor.

Förhoppningsvis får du kontakt med honom tillsammans med ett gäng vettiga förklaringar, för i mina ögon är det oftast eleven som eventuellt ska lämna läraren och inte tvärtom.

Jobbigt i detta läge kan vara att man lätt förlägger sin utgångspunkt i lärarens vara eller ickevara och inte vet hur man ska fortsätta att förhålla sig. Har du fått lära dig hur du får kontakt med lärare i andevärlden så vänd dig till den/dem och/eller be någon annan kunnig om stöd och hjälp. Du kanske även känner fler som också är/har varit elever till den här personen som du kan orda med?


Avbryt inte ditt sökande. Ge inte bort din kraft.
Hoppas du får klarhet snart!

Alla lyckoönskningar.

Tack alla.

Jag har inte kommit så långt egentligen vi hade bara talat om vad som ska göras och en första uppgift jag fått var att läsa vissa böcker och att leta efter "min" sten.
Jag håller även på att lära mej lite om växter.
Vi skulle ses för att göra en trumresa och han skulle lära mej att få kontakt med mina hjälpare/mitt kraftdjur. Jag har alltså ännu inte kommit i kontakt med dem. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja.
Jag försöker att meditera och lyssna på min insikt, men det är svårt att få till det.
Min vän talade om för mej att han vet att jag har starka krafter att ta fram och att jag behöver bara lära mej hur.
Han kallar mej ljusbärare.
Klart att det att han försvunnit gjort allt svårare men jag har fått veta var han är men inte fått kontakt. Han har svårt med sej själv.

En annan vän sa också till mej att jag har starka krafter men att jag tydligen inte visste vad jag skulle göra än.

Jag har en gång gjort en "resa" då jag helt plötsligt i en meditation befann mej på en annan plats. Det var en häftig upplevelse och jag kände mej väldigt tillfreds i den situationen. Jag kunde själv styra när jag ville återvända. Jag har inte lyckats med det sen.

Det jobbiga är ju att bli lämnad.

Jag får försöka klara det ändå.

Jag är lite fatalistiskt dragen av mig och brukar alltid tänka att sakers skeende har en mening, även om man inte kan se den i första taget. Jag tror att det finns en mening i att han lämnat dig... du kanske SKA söka vägen själv, eller kanske han (som har svårt med sig själv) inte är lämplig som lärare för sig, just nu... Jag bara spånar.

Ofta blir det klart för mig, när jag hindras att göra saker, på det sätt som jag tänkt, att jag behöver smälta något eller göra något färdigt på ett annat plan... först.

Lycka till med att finna din väg.
Hälsar en Långsam vandrare ;)

Turquoise: det låter som att du aldrig gjort en trumresa eller missuppfattar jag dig nu? Då tycker jag du ska börja i den ändan. Gör en trumresa och möt dina kraftdjur.

Tips från en nybörjare till en annan. ;)

Och gå kurser och gå på träffar! Träffa folk. :D
Även om någon säger att dom sysslar med shamanism är det inte säkert att just den personen passar för dig. :)

Så ser jag på saken i allafall...

Hej Turquoise.
Jag kan förstå att du är besviken.
Men det är en viktig sak du måste lära dej - du kan/får inte vara helt beroende av din lärare i ditt sökande.
Du skall fortsätta på egen hand, och om det är nödvändigt för dej att ha en stödperson/lärare som du alltid kan nå, så kommer du att få en. Tro mej.
Vi är inte ensamna, fastän det känns så.

All good things.
smedpeter