I kveld hadde jag en kompis på besøk och vi jobbade ihop. Jag gav honom bot och under det här botet kom en massa möll ut av hans mund. Jag sugde dom i mig och spottade dom i ljuset så dom skulle brinne och gå uppåt mot himmelen. Problemen blev när jag innsåg at en del utav dom var blivit kvar i mig. Jag fick ont i magen och njurorna. Jag ringde en mer erfarn sjaman och han gav några tips och som fungerade.

Det jag undrar nu är om det är bra sätt att skydda sig från at blive invaderad av dom hära äkkel väsnen och evt andra saker som kan dycka upp.

Varma hälsningar, Magus

Nu kanske jag får skäll för jag svarar dig fast jag inte är shaman :$ , men det du beskriver är så intressant, för liknande har hänt mig ett antal gånger.

Först och främst är det enda "total-skyddet" att aldrig göra nåt. Men det är ju inget alternativ om man vill verka och jobba.
Sen är ju det: att göra "fel" och att själv ibland få konsekvenser av sitt arbete i andedimensionen, en egen lärdom.
Värre än så är det ju egentligen inte, om man har egen hjälp, och det har du ju som du skriver.

Jag själv har mer och mer övergått till och aldrig göra nåt nytt för första gången, utan att låta kraftdjuret eller andra hjälp/läke-andar göra det kanske en, eller ett par gånger, och lära mig av dom.
Ofta är "patientens" eget kraftdjur och/eller egna hjälpandar beredda och hjälpa till också.
Tekniken med och suga ut sjukdomstillstånd är (vad jag upplever) olika beroende på sjukdom och beroende på hur länge "patienten" har känt av den och vart den sitter. (sjukdomen, inte patienten ;) )

Ibland är det små, små inandningar och utpust, fast många, många gånger, och ibland får man ta i för allt vad man orkar, det är olika. Men i dom senare fallen brukar jag sätta skydd för mitt diafragma och lägga själva "botten" för insugningen strax ovanför lungslutet eller i mitten på magsäcken.
(kan inte förklara det bättre, tyvärr. :/ )

Det går också att suga "genom filter", till exempel en växt eller en hjälpandes hår eller skydd. När jag gör det själv, så låter jag alltid kraftdjuret eller läke-anden kolla att allt är klart eller fråga om nåt mer ska göras.
Ibland har det då hänt, att jag själv har fått en "ordination" för att ta bort eventuella konsekvenser av mitt arbete, alltså inte patienten.

Det var bara min fundering på det du skrev, men det finns många shamaner som säkert kan svara annorlunda och mer shamansk. INTRESSANT ÄMNE!!!
:D

personligen så är det hemskt sällan som jag använder mig själv som redskap när jag "drar ut" nånting. men de gånger som det händer så frågar jag alltid min lärare vad jag ska göra för att skydda mig, och vad jag ska göra för att "tvätta" mig efteråt. och jag får alltid olika svar varje gång så det kan ju vara svårt att säga nåt generellt hur du ska skydda dig. IAF för mig:)

Det som är grejen är att det här hände så spontant att jag inte tänkte, jag bara agerade. Det var en sånn flyt i det som hände och där och då så kjendes det helt rätt. Dom möllen som for ur av pasientens mund kom ut själv egentligen, jag kjende bara ett behov att få dom inn i ljuset. I eftertid gjorde jag några øvningar, som fick vekk det hela. Bland annat att mina kraftdjur tog skiten ur mig igjen. Men det jag ser är att jag skal resa mer till mina kraftdjur i nära framtid för att fråga hur jag gör i sådanna situasjoner. Jag bör nog involvera mina kraftdjur mer i själva botet.

Jag kjenner att jag går den här vegen och den är full av utmaningar. Jag kann inte förvänta att göra rätt hela tiden, men att lära av mina misstag. Derefter måste jag korrigera mig själv så jag hela tiden förbättrar det jag håller på med. Jag føler at anderna har gätt mig en viktig läksa.

Där tror jag du har svaret.
Utan andehjälparna med på "resan" är det riskabelt

jag gör ingenting utan att först "fråga" vad jag ska göra. för vad vet jag om jag blir lurad till att känna om det är rätt eller inte. men det e ju jag det. :)

Ok, jag ser att jag inte förklarad noga kring hur hela helandet föregikk. Jag innledde selvfølgeligt med att fråga anderna i en trummresa hur jag borde göra. Sen öppnade jag ett heligt rum och inviterade kraftdjur, hjälpare och förfädrana. Därefter bad jag en tyst bön om at få vara ett redskap till helande och hjälp slik at pasienten kunde få bli hel igjen.

Därefter gick jag inn i det shamanistiska medvetendet och lot anderna värka gjennom mig. Men ändå kan det ju hända saker man inte helt har koll på.

Kanske gjorde du precis det som behövdes, och du fick ju hjälp med konsekvenserna, ingen skada skedd.

När jag själv råkat ut för händelser jag INTE vill uppleva igen under helandearbete, har jag påtalat det till mina andevägledare. Somligt har jag fått lära mig acceptera, annat har de visat mig hur jag kunnat göra istället. Generellt är det sällan faktiskt som jag MÅSTE suga ut skräp. Många gånger kan jag få hjälp med att få ut det på annat sätt. Med gott resultat.

Några få gånger har jag faktiskt blivit sopad åt sidan av andevärlden och de har gjort hela jobbet, det enda som behövdes var att jag och min patient tillät det fullt ut.

Någon gång har andevärlden varnat mig och sagt åt mig att hålla tassarna borta helt. Det är inte alltid uppsåtet till ett helandearbete är det rätta, trots att det är godhjärtat.

Det är så lite vi vet egentligen... :blink:

Lycka till med helandearbetet!