En del Shamaner använder ju droger för att göra resor, andra använder trumma eller dylikt.

Hur är det med alkohol, har det en positiv eller negativ effekt för den ovane respektive erfarne trumresenären?

Skulle kunna tänka mig att det är lättare att tysta den inre dialogen med lite alkohol i kroppen/knoppen och därmed lättare komma iväg, men klarar man då av att hantera upplevelsen?

SolVindOchVatten

Det brukar sägas att det första som påverkas av alkohol är omdömet.
Jag har visserligen inte kollat med andevärlden, men det känns verkligen både respektlöst och korkat att resa alkoholpåverkad. Ungefär som att köra bil på fyllan.

För egen del händer det ibland att jag är full av tankar och har svårt att fokusera när jag ska göra en resa. Jag tar det som ett tecken på att jag är för stressad och behöver ta hand om mig själv först innan jag ger mig iväg till andevärlden. Där ser jag inte alkohol som en lösning på problemet, inte ens för tillfället.

Bara en gång har jag varit i sammanhang där någon druckit en starköl för att "komma i form" för att resa. Jag uppfattar just den personen i fråga som ganska utspejsad och jag skulle aldrig någonsin be denna person göra ett helandearbete på mig.

Jag skulle definitivt inte vilja bli opererad av en kirurg på lyran, då vill jag att en person som är säker på handen, har omdöme och förmåga till snabba beslut har hand om kniven! :?

Visst tycker jag att det kan vara trevligt att koppla av med lite alkohol i goda vänners lag - när jag rest färdigt för dagen.

Hej.

Alkohol är för mig väldigt jordande.
Om jag tex. efter en resa dricker säg en öl eller två
så blir det platt fall ner på marken igen.

Sen är det ju som Uthien säger det första som försvinner är omdömmet.
"Där spriten går in går vettet ut" heter det ju..

Mvh Sebastian

Låter vettigt. Lullig i skallen kan man välja att vara andra gånger.

MEN, då uppstår frågan: Varför är det inte okej med alkohol men nog med spikklubba eller motsvarande.

Som novis får jag inte det att gå ihop.

Som novis tycker jag inte man ska ägna sig åt "fylleshamanism" heller, men är man mer erfaren och har några år på nacken verkar det inte vara några problem bland dom av oss som gjort det.

Det finns ju en del shamanska kulturer där man dricker och shamaniserar också, och det går bra. En nepalesisk shaman t.ex. läser mantra över sin sprit och kan dricka ibland 4-5 liter om dagen, utan problem. Spriten blir helig, den blir inte den vettutsläckande, omdömmesdödande giftblandning den är i vanliga fall. Ungefär som användandet av enteogenerna (som vi förresten inte disskuterar på forumet) som fel använda blir droger som dödar, men rätt använda är heliga sakrament och starka plantlärare.

Det handlar som allt annat om att veta vad man gör tror jag. Att det skulle vara "både respektlöst och korkat att resa alkoholpåverkad. Ungefär som att köra bil på fyllan," håller jag inte med om helt eftersom den som fylleshamanisrar (ja nu har man väl myntat det uttrycket också) förhoppningsvet vad h*n gör och vet var gränserna går, dels för sig själv, och dels för vad som är möjligt under den sorts arbete och vad man är kapabel till.

Några klarar det, andra inte, det gäller väl att hitta vad man trivs med.


Över lag tycker jag man ska ha många år på nacken inom shamaniserandet innan man stoppar i sig ngt över huvud taget och arbetar.

Mvh,
Thomas

jag har en vän som var med indianer i sydamerika för ganska så länge sedan och han fick "den drog som alla vet vad det är". men shamanen själv tog ingenting. min vän frågade dagen efter en helvetesresa varför shamanen själv inte tog nåt,han fick då svaret; jag behöver det inte... jag tycker det svaret är bra nog.

:D

Hej.
Samiska nåijder och visa i gamla bondesverige brukade ofta roa sig med att dricka brännvin före de fungerade som shamaner eller trollade. Å andra sidan kunde nåiderna dricka lut före sina resor också. Det var mer ett tecken på att de kunde övervinna det ena eller andra.

Men som alltid är det ju inte bra att vara allför kategorisk. Är du en person som dagligen dricker alkohol, kan det vara nödvändigt med alkohol som "uppsnabbning".

Dessutom kan alkohol fungera olika på olika personer, och olika vid olika tillfällen.
Annars håller jag med om att alkohol är jordande, speciellt med jordnötter och en dålig DVD.

Mikael P

Inga generella regler alltså. Men antagligen bäst att låta bli om man är ovan "resenär".

Tack för era åsikter.

¤~H₂O

För min del är alkohol ett absolut tabu, det är ett lösningsmedel jag aktar mig för att ens inandas ångorna av och än mindre önskar jag hälla det i strupen, lika ogärna som aceton och bensin. Som drivmedel till bilar tycks det ju funka bra däremot. Fyllesvin är pack, dem ber jag fara och flyga. Det är min uppriktiga åsikt om saken.

Den dagen spritdrinkare dricker lut skall jag överväga att ändra min åsikt.

Helt enig herr Flugsvamp, men saken här var väl att shamanisera med alkohol, och inte fyllesvin :)

Mvh,
Thomas

Hej solochvind.

Jo det finns generella regler, du har nog missförstått det skrivna, eller så har vi inte uttryckt det tillräckligt tydligt. Så här är regeln klarare uttryckt.

Du ska INTE använda alkohol, och ABSOLUT INTE supa till, då du utövar shamanism.

Om du gör det i din ensamhet, så är det uteslutande ditt eget ansvar.

Om du gör det i samband med andra och än värre vid botande av andra, så är du en ansvarslös typ.

Undantagen som räknas upp har inget med ditt fria val att göra,
undantagen är starkt KOPPLADE till att du kan transformera alkoholens inverkan till något helt annat. Vilket i sanning inte alls är lätt.

I den stridskonstskola som jag följde, var det så att kunna transformera alkoholens inverkan var 6-e Dan, alltså den sjätte nivån av svart bälte. (om jag minns rätt).

SOm jämförelse så skulle man kunna känna och undvika en svärdsattack bakifrån som 5-e Dan, och det sätter väl ribban för hur svårt det anses att hantera alkohol?!

Mikael P

Alkohol och andra rusmedel (som vi inte sikuterar här) är inget att rekommendera, men i slutändan har ju var och en sitt eget ansvar för vad man gör....

Det finns ju en tråd om hurvida antidepressiva medel påverkar ens resor... Läs den! Själv vill jag itne ta mina antidepressiva (har massvis utskrivet) eftersom de alldlees för tydligt påverkar mitt känsloliv. Och många rusmedel påverkar ens känslor och upplevelser. Mitt känsloliv är en del av det som gör mig till den jag är....

Alla sätt att rusa sig själv, för att lättare kunna glida bort är och förblir genvägar som senare kommer bli senvägar....

Jag kan berätta o men gång, jag hade hinkat i mig mängder av rödvin... vi var två pers som delade på en helt ny bag in box, den var slut när kvällen var till ända.
Jag började uppleva det bekanta surrandet i min kropp när ajg är på väg att lämna kroppen (hänt tidigare vid en kampsportsfight där ajg vägrade släppa taget medan min uke=motståndare höll ett strypgrepp kring min hals, men det är en annan historia)
MEN jag fullföljde aldrig lämnandet av kroppen eftersom jag fick en känsla av att "men hur i helvete kommer jag tillbaka?" Jag tror att om ajg lämnat kroppen där, hade ajg haft ett sjuhelsikke att komma tillbaka in, om jag ens ahde gjort det.... Spydde som en katt och satt i ett badkar i några timmar med kallvatten rinnandes över kroppen bara för att inte däcka.... att somna var tine ett alternativ, att lämna kroppen var derakt inget alternativ....

Så senvägar, det går kanske snabbt ut, men sedan får amn problem med att komma in igen... Så rusmedel och shamanism? nej, inte förrän man behärskar en svärdsattack rakt bakifrån en lördagseftermiddag efter lunch....

Numera tycks min kropp börja anta en väldigt antagonistisk syn på alkohol och lämnar mig sällan oberörd av ens en liten cider....

Ja viktigt att understryka detta. Jobba aldrig med andra på det här sättet, om ni nu ens måste arbeta så här till å börja med.

Är det månne Bujinkan du sysslat med Mikael?

Mvh,
Thomas

caia förstår hur du resonerar och håller med till fullo!

Själv kan jag "vräka" i mig resten av den mjöd eller öl som jag offrat, men nästan aldrig om jag vet att jag ska jobba med något utan då "stilla reflekterar" jag mest.

Tvekar heller inte i min övertygelse om att "annat" kan vara ett bra hjälpmedel om man behärskar det även om det inte är något för mej.

Hej Thomas.
Svar ja, började vid 18 års ålder och höll på aktivt tills jag var 35.
Mitt resande satte stopp för allt vad aktivt tränande hette.
Sedan dess har det blivit spridda tillfällen.

Mikael P.

Mycket klokt...
Ville bara tillägga att jag, liksom andra här har svarat, själv upplever alkohol som mycket jordande. Jag skulle lika gärna kunna använda en spikpistol och häfta fast mig vid golvet. Däremot har jag träffat en kvinna som hade vissa blockeringar som hon kunde ta sig igenom när hon var påverkad av alkohol. Alkohol i en ritual fungerar heller inte bindande, men då handlar det om helgad alkohol i små mängder.

Personligen tror jag att det är vettigare att lära sig att tysta surret i huvudet genom meditation, istället för att smita mellan springorna med hjälp av alkohol. Det skulle dessutom ganska säkert kunne ge förödande konsekvenser.

Kul Mikael, jag med :)

Vi kanske har setts på ngt av de få Sthlms-läger jag åkte ned på ngn gång i tiden. Först tränade vi under Munthe, sen Johnny Lindroth och Mats Brinkman. men mest i dojon (läs: gymnastiksalen) i Sundsvall.

Var aktiv från början på 90 till 2001 nångång, då flytt och knäskada satte P för träningen. Sen har påföljande depp och fetma hindrat mig från att komma igång igen. Nu jobbar jag ju på det sistnämda med goda resultat så jag hoppas kunna ta upp det igen vad det lider.

Nåja, nu ska vi int tala mer om det här. Back to the booze!

Gambatte kudasai,
Thomas

Jag reste en gång på det här med att dopa sig när man ska resa. Jag var ganska ledsen, eftersom jag inte fixar att berusa mig, och tänkte att nu är det väl bara att lägga ner verksamheten då alla runt mig dillade om spikklubbor och annat. Så, jag gick direkt till källan och frågade
-behöver jag dop för att lära känna väsen och det inre i en växt, eller för att nå dit jag behöver.
Så fick jag ett roligt svar(tycker jag)
-Kan man inte ta sig dit utan, ska man inte ta sig dit med!

Om det tänker jag så här, att om man vet var man ska, så kan man kanske ta en snabbare väg dit ( med droger) . Vet man inte alls så kan det vara farligt.
Fast det ska understrykas att jag har ett distanserat förhållande till både alkohol och annat. Så jag kanske hörde vad jag ville, men jag kan tycka att det låter logiskt.

"Kan man inte ta sig dit utan, ska man inte ta sig dit med" VAR ett mycket bra råd tycker jag och det är därför jag gärna understryker igen att det inte är ngt för nybörjaren.

Precis som Perman skriver så krävs det träning, träning och åter träning innan man ens borde fundera på att närma sig alkohol (eller det där andra som vi altså INTE snackar om på detta forum, inte pga av att vi som driver det tar bestämt avstånd för det, utan för att de som äger forumet kör med hårda regler och censur) och shamaniserande.

Mvh,
Thomas

"Kan man inte ta sig dit utan, ska man inte ta sig dit med", tycker jag också låter vettigt.

Jag tycker det är en bra regel att köra "ren", för att ha koll på vad som sker - om man inte är mycket erfaren - precis som Caija bekrev i sitt inlägg; Det kan vissa gånger vara nog svårt att hitta tillbaka UTAN alkohol - hur blir det då MED?


Jag har upplevt att jag, under perioder med mycket andligt arbete, tål alkohol sämre än vanligt... Jag menar alltså att jag då, blir synbart/kännbart påverkad av knappt 2 glas vin, vilket jag annars inte blir...

Uj, ni är ju riktiga hardcoreninjor :D Jag lyckades bara avklara tre år med ninjutsun 1991-1993 om jag minns rätt. Det var väldigt mycket supande på den klubben dock, jungfrugatan med Johnny Lindroth och dem. Mitt värsta minne var när vi efter en träning satt oss på en kinarestaurang och det beställdes in drinkar och alla skulle dricka och jag var inte ens 18 och plötsligt var jag tvungen att kräkas och jag satt instängd och blarf kom allt upp på bordet istället. Det var förstås inte så uppskattat, så jag åkte hem och satt på bussen och det satt ett par säkert trevliga fröknar på sätet framför och blarf så kräktes jag även i deras hår.

Alkoholen är väl den enda drogen där man kan komma undan med ett sådant vedervärdigt betéende? Jag har skämts i femton år över denna episod.

Alkohol är ett ämne, ett lösningsmedel, och detta ämne skapar en förändring i hela kroppen, det sprider sig i hela kroppen och påverkar varje enskild cell på flera olika sätt. Hjärnbalken som består av till 99% fettvävnader som kommer i kontakt med ett lösningsmedel reagerar som fett i allmänhet gör när det kommer i kontakt med ett lösningsmedel, det smälter. Ta en klick smör och häll på etanol och se vad som händer. Etanol påverkan hjärnan på ett bizarrt och otrevligt sätt, det fräter liksom lut.

Andra droger, exempelvis theobromin som vi finner i choklad, har en stimulerande verkan som påverkar receptorerna i nervcellerna. Detta är en alkaloid vilket är den vanligaste kemiska formen hos de växter som används shamanskt, som exempelvis choklad. Kakao kallas av indianerna för Gudarnas mat, och ansågs till en början vara så helig att bara kungen fick äta av bönorna.

Det som skiljer choklad från alkoholen är att chokladen påverkar inte omdömet och kakaon har en växtande som kan närvara och undervisa. Att låta sig undervisas av växtandar shamanskt är inte detsamma som att berusa sig och bli redlös och omdömeslös. Det handlar inte om att "komma någon vart" man inte skulle kunna komma annars, utan om att lära sig något. Alkoholen lär man sig ingenting av, den är död, tom, och innehållslös.

Så det är DÄRFÖR jag tycker så mycket om choklad! w00t

:blink: :$ :lol:

Det finns också andra "saker" än alkohol som reagerar med hjärnans fettceller, fast inte likadant, eller rättare sagt som lagras i hjärnans fettceller och därför inte går ur kroppen...

Choklad är finfina grejer det :D

Dessa ämnen tillhör inte alkaloiderna, det är en grupp ämnen som binds upp av och lagras i fett. När de lagrats i hjärnans fettvävnader ligger de skyddat där och gör ingen skada. De kan dock frigöras vid konsumtion av alkohol då fettvävnaderna smälter.

Somliga av dessa ämnen är bl.a. vitamin A, D, E och K. Dessa är fettlösliga och lagras i fettvävnaderna.

Tror det var något som Tomas sa som fick mig att göra den tolkning jag gjorde.

Frågan gällde ju bara resor, inte helande av andra.

Ärligt så lockar det mig inte att försöka resa på alkohol. Tycker det är tillräckligt obehagligt att inte ha full kontroll när jag skulle behöva det i normalt liv. (Minns förresten inte när jag skulle ha varit full senast. Det måste väl betyda att konsumtionen är behärskad eller kanske det är tvärtom :lol: )

Frågan var närmast av hypotetisk art (och när jag nu läst era åsikter så har tröskeln blivit ännu högre).

Och med tanke på alkoholens upplösande effekt på hjärnen borde man väl skippa nubben efter slitsamma dagar på jobbet :(

Får väl försöka med choklad istället, kanske det hjälper :rolleyes: åtminstone riskfriare. Oberoende av målsättningen med intagandet.

¤~H₂O

Amanita,
Alkoholens effekt på hjärnan är inte i första hand att lösa upp fettvävnaden, möjligen skulle detta kunna ske vid extremt hög alkoholkonsumtion. Alkoholens effekt är i första hand på nervcellernas funktion och frisättandet av signalsubstanser, ungefär som det du skriver om theobromin. Men det är förstås rätt att olika droger har olika effekt även om man kan generalisera och säga att alla påverkar signalsubstanserna.

Jag funderar på om det är bättre ju mera av ursprungsväxten som finns kvar i det man konsumerar, och mindre bra om drogen är renad och koncentrerad. Skulle det i så fall vara bättre att resa på öl eller vin istället för Dry Martini? ;)

Jag menar att alkoholen påverkar hela kroppen på många olika sätt, och det påverkar förstås även nervcellerna. Engelska forskare sammanställde en lista över de farligaste drogerna i samhället på beställning av brittiska politiker och av de tjugo som hamnade på listan hamnade alkoholen på femte plats (kan tilläggas att politikerna sedan inte ville veta av listan för de ogillade resultatet). Tobak hamnade på elfte plats. Det var flera faktorer som inräknades, personligt, samhällsmässigt, fysiskt, psykiskt, osv. och när de sammanställde alla dessa faktorer och jämförde dem så fick man fram denna listan. Alkoholen är ett otyg kort sagt.

Theobrominets inverkan på kroppen är främst på nervsystemet, och det kan påverka kroppen att frigöra kalcium och andra mineraler med urinen, så överdosering av det under en längre tid kan leda till avkalkning som i förlängningen kan leda till osteoporos (benskörhet), detta gäller även koffein. Både theobromin och koffein kan vara dödligt i för höga doser, årligen dör ett fåtal av koffeinöverdoser exempelvis. Koffein kan även orsaka psykoser och det finns forskning som visar på att många psykotiska tillfrisknat efter att de slutat dricka kaffe. Alkohol orsakar dock betydligt värre psykoser hos betydligt fler individer, med inslag av våld, paranoia, hallucinationer osv.

Personligen anser jag att extrahering av ämnen ur växter är en ledande orsak till att det uppstår både missbruk, beroende, överdoser, psykoser osv. För det första tillför man kroppen då en betydligt starkare dos i koncentrerad form, sedan har växter ofta många olika ämnen som ger en synergisk effekt och när man isolerar vissa ämnen på kemisk väg så tappar man denna effekten. Kemisk extrahering av växter gör också så att växtanden försvinner, så då finns det inget shamanskt syfte med det längre och vi kan då inte tala om växtlärare.

Alkohol har ingen ande alls, så det kan inte användas shamanskt i bemärkelsen att kontakta en växtande. Andra shamanska metoder, såsom att försätta sig i trance med hjälp av en drog eller med trummor, där håller jag med ovanstående talare, kan man inte försätta sig i trance nykter skall man banne mig inte försätta sig i trance alls. Jag dansar mig in i trance nykter utan svårigheter.