Title: Pryda trumma och skallra
Description: färger o foremål som ska fästa på skinne
Description: färger o foremål som ska fästa på skinne
Xrunan - August 15, 2007 07:12 AM (GMT)
Jaa, har läst lite om trummorna och skallorna, men hittar inte direkt med vad man kan pynta o måla med.
Så jag undrar fungerar tex blåbär som färg för att måla tecken o figurer med?
Shot with Unknown Sensor at 2007-08-15
En fjäder kan man ju sy fast. Hur är det med att fästa löv tex? Lack? Men om man vill ha helt organsikt..
By warja, shot with Unknown Sensor at 2007-08-15
Så jag undrar fungerar tex blåbär som färg för att måla tecken o figurer med?
Shot with Unknown Sensor at 2007-08-15
En fjäder kan man ju sy fast. Hur är det med att fästa löv tex? Lack? Men om man vill ha helt organsikt..
By warja, shot with Unknown Sensor at 2007-08-15
Thomas - August 15, 2007 09:04 AM (GMT)
Vad man ska pynta och måla med är helt upp till dig själv och begränsas endast av din kreativitet.
Blåbär funkar fint, det har jag själv använt, blod, tusch, akrylfärg, olja, kol etc etc.
Pryd den med vad du vill, häng på saker, knyt fast, limma (kokad potatis-lim kanske?), spika fast, knyppla, hacka, rista etc etc.
Finns inga regler ju. Bara idéer.
Mvh,
Thomas
Blåbär funkar fint, det har jag själv använt, blod, tusch, akrylfärg, olja, kol etc etc.
Pryd den med vad du vill, häng på saker, knyt fast, limma (kokad potatis-lim kanske?), spika fast, knyppla, hacka, rista etc etc.
Finns inga regler ju. Bara idéer.
Mvh,
Thomas
Caija - August 15, 2007 09:12 AM (GMT)
För småsaker kan du sy små skinnpåsar och lägga saekrna i. :D
Jag satt o talade med VildeHilde påtelefon häromdagen och berättade om den benbit jag ska få av mamma från vår kremerade hund. Jag visste inte var ajg skulle förvara benbiten men så löpte tungan fritt ohc jag hade en blixtklar vision.
Jag skulle sy en liten skinnpåse och lägga benbiten däri, sedan fästa detta till mi ntrumma. Det var så klart, och rentav självklart att ajg blev chockad. Vildehilde bara log åt mig i telefonen när jag berättade hur ajg kände mig!
Så ibland kan det vara bra att vänta tills inspirationen kommer till en, eller att bilderna kommer. Man behöver ju itne ha bråttom att pryda sin trumma elelr skallra, var sak har sin tid ^^
Jag satt o talade med VildeHilde påtelefon häromdagen och berättade om den benbit jag ska få av mamma från vår kremerade hund. Jag visste inte var ajg skulle förvara benbiten men så löpte tungan fritt ohc jag hade en blixtklar vision.
Jag skulle sy en liten skinnpåse och lägga benbiten däri, sedan fästa detta till mi ntrumma. Det var så klart, och rentav självklart att ajg blev chockad. Vildehilde bara log åt mig i telefonen när jag berättade hur ajg kände mig!
Så ibland kan det vara bra att vänta tills inspirationen kommer till en, eller att bilderna kommer. Man behöver ju itne ha bråttom att pryda sin trumma elelr skallra, var sak har sin tid ^^
sejdman - September 14, 2007 06:33 PM (GMT)
Genom att sakteliga dekorera trumman, att förse den med föremål som på något sätt talat till trummaren är ett sätt att ge trumman av sig själv.
Trumman och dess ägare har ett samarbete - en (förhoppningsvis) livslång symbios där båda ger och tar.
Som trummakare glädjer det mig oerhört att höra när trumbrukaren börjar få ett sådant nära förhållande till sin trumma att detta utbyte börjar komma igång.
En trumma blir aldrig färdig - och är DEFINITIVT inte färdig när jag byggt en och lämnat över den till brukaren!
Tvärtom! - En sådan ny trumma är ett oskrivet blad. Den skall trummas in, det skall byggas ett förhållande mellan trumma och brukare, man skall lära sig sin trummas "nycker" och egenheter och främst - något som jag alltid framhåller till mina trummors mottagare - "Trumma ofta, för hon mår bäst av att ljuda!"
Skräckscenariot är att en trumma som lämnat min hand hamnar som en dammig väggdekoration och stannar därvid - ett öde som ingen trumma är värdig. :blink:
Vad gäller lim, så kan jag rekommendera hornlim om man vill ha ett eko-alternativ.
Trumman och dess ägare har ett samarbete - en (förhoppningsvis) livslång symbios där båda ger och tar.
Som trummakare glädjer det mig oerhört att höra när trumbrukaren börjar få ett sådant nära förhållande till sin trumma att detta utbyte börjar komma igång.
En trumma blir aldrig färdig - och är DEFINITIVT inte färdig när jag byggt en och lämnat över den till brukaren!
Tvärtom! - En sådan ny trumma är ett oskrivet blad. Den skall trummas in, det skall byggas ett förhållande mellan trumma och brukare, man skall lära sig sin trummas "nycker" och egenheter och främst - något som jag alltid framhåller till mina trummors mottagare - "Trumma ofta, för hon mår bäst av att ljuda!"
Skräckscenariot är att en trumma som lämnat min hand hamnar som en dammig väggdekoration och stannar därvid - ett öde som ingen trumma är värdig. :blink:
Vad gäller lim, så kan jag rekommendera hornlim om man vill ha ett eko-alternativ.