Intressant det Jordman skrev om i tråden "mytologiska kraftdjur" (om en drake som med ånga smälte blockerande is).

Innan jag fick upp ögonen för shamanism jobbade jag med sjävhealing endel och då jobbar jag så som jag jag hitills förstått många shamaner gör. När jag helar får jag upp intuitiva symboler, jag bestämmer inte själv utan det kommer automatiskt. Det är väldigt mycket regnbågar, duvor, fyrklövrar och annat lull, på my little ponny-nivå, vet inte varför? :lol: Men pratade med en aktiv shaman förut som berättade att han istället hade stormvindar, hagel, blixt och sånt mer element-betonat, han tyckte inte jag skulle klanka ner på mina symboler utan vara stolt.


Såhär gick en healing till som jag tänkte dela med mig av:

BOLLEN
*****************************************
"Gick en period med en hård känsla i diafragman/solarplexus. Det var som en boll där som åsamkade stort obehag (upplagrad energi). Den var som ett kättat vilddjur som ville gå lös och jag var rädd för vad som skulle hända om jag tillät det. Jag kontaktade bollen för att ta reda på vilka känslor som fanns i den. Det kom upp "skam" och "kritik". Solarplexusfärgen är gul och jag försökte balansera chakrat med gul färg som jag visualiserade, sen blåste jag bort känslan av skam med en stor fläkt som min fantasi skapade. Känslan av kritik var svårare. Den manifesterade sig som en järn-stens aktig kub, jättehård o tät. Jag försökte blåsa bort den med en fläkten först, men det gick inte. Då använde jag mig av kärleks-laserstrålar som vittrade upp kuben och gjorde den porös och då kunde jag sen göra sönder den med en gul hammare. Sen kändes det som att något hade lämnat magen, där var inte längre någon hård klump."
*****************************************
(har även tagit bort blockering i halsen, och i knäna, fast då var det min guide, medicinmanen som kom in och jobbade med mig på natten, fan knäna blev helt varma och pirriga.)

Det är intressant eftersom för mig är den ovanstående healingsessionen typiskt nyandlig/new age tillvägagångssätt. Samtidigt har jag en känsla av att det påminner om hur shamaner jobbar. Om jag hade samarbetat med ett kraftdjur i boll-healinigen, hade det blivit shamanskt då? :blink:

Har läst i forumet att många tycker att man inte kan läsa sig till shamaniserande. Man ska praktisera själv och helst komma i kontakt med en verksam shaman. Har också läst att det är viktigt att utgå från sin känsla och ingivelser. Men det måste ju vara många shamaner som arbetar som bara utgått från sig själva med ledning från intuition, kraftdjur o hjälpguider?

* När blir man shaman tycker ni?
Har en vänninna som anser att en riktig shaman ska bo i naturen året om, men det gör väl ingen här inne? Vad tycker ni? Lite dumma frågor kan tyckas, jag hajjar ju att "skillnaden" ligger i mer än bara närvaron av ett kraftdjur.

* Är Shaman en arektyp vissa föds med, som "konstnär" tex, eller är det upp till ens eget intresse?
Min karl har varit shaman i åtminstonne 1 tidigare liv men är inte verksam nu, men han har de shamanska dragen på något sätt där, är även medial. Svårt att förklara, är mer en känsla man får när man möter honom.

Jag förstår att det alltid kommer finnas de som tycker att det är viktigt att följa regler och tradition (jag lägger ingen värdering i det, utan så är det bara), och att det alltid kommer finnas de som är av skolan att man ska vara i sitt ljus, i sin känsla och ingivelse. Resultatet kanske blir det samma ändå?


~Tacksam för svar~
Love//Karro, Skrotis

Jag tycker nog att man ska ta hjälp av en levandes människo-lärare när man är nybörjare inom shamanism. När man sedan står stadigt i både andevärlden och sig själv kan man mycket väl ha andevärlden som sina enda lärare, om man nu vill det.

En av de stora skillnaderna mellan New Age och shamanism (OBS detta är just min egen erfarenhet, inget jag påstår gäller generellt) är att New age folk ofta påstått för mig att de jobbar med ljuset och shamanismen handlar om mörkret, och därför är New age ofarligt och shamanism både primitivt och livsfarligt.

Men jag har som shamanpraktiserande och som medmänniska fått stötta och hjälpa flera som farit mycket illa med tekniker från New Age, trots att de varit i kontakt med ljuset och sin inre vägledning.

Det finns inga vattentäta skott mellan shamanism och New age, och jag blir hjärtligt trött på de som säger att det ena är bättre och mer upplyst än det andra. Men den skillnad jag sett är att många (inte alla) som sysslar med shamanism inser att det inte är en lek, och att de har en annan etik och en annan vördnad och respekt för de krafter man ger sig i kast med. Det finns New agare som är lika insiktsfulla, även om det inte är så många jag själv har mött (ännu), tyvärr.

Om din healingteknik är shamanism eller New age vet jag inte. Jag jobbar med helande precis som du beskriver när jag ser att det finns en "snabblösning" inom räckhåll. Shamanresor tar jag till när det behövs ett tyngre och mer omfattande helandearbete. Men jag tycker om båda sätten att arbeta.

Jag arbetar förutom med healing och med shamanism också med Frigörande Andning, som ofta uppfattas som "New Age" . Så jag står nog med fötterna i båda världarna, om det nu är två olika världar och inte bara två tolkningsföreträden och revir.

Ja, precis. Att ha respekt i sitt shamanska utövande och vid alla typer av resor in i kroppen/känslor är det viktigt att förstå att det inte är någon lek. Inget man ska experimentera vilt med.

Jaha..! Konstigt. Fast jag förstår vad som menas, eller hur uppfattningen kan ha blivit så, eftersom man inom shamanism talar om demoner och liknande så kan det uppfattas som "mörker", det kanske inte är så mycket änglar och ljusvarelser, ljusmedvetanden / uppstigna mästare o sånt i traditionell shamansk arbete, eller beror det på vem som utövar? Men eftersom mörkret är en del av alla och allting är det en del av helheten också.

Hehe och jag som blivit utsatt för en shamans experimentlusta fick hjälp av en newagare.. så det kan bli ;)

Ja den uppfattningen har jag också - och kanske är det så för att shamaner kommer i kontakt mer med mörker än newagare som jobbar mer fokuserat mot ljuset.

Jag tror att "de båda världarna" smälter in i varandra mer och mer. Det är bra om man kan låna bra bitar från varandra och "vässa sina redskap" i sammarbete.


/Skrotis