I den globala "fire the grid"-meditationen som var 13.11 idag så såg jag jorden med mina två kraftdjur örnen o tornugglan, de omfamnade jorden med sina vingar. Under jorden kom en svart bergsgorilla och över en vit fredsduva, som två motpoler, yin o yang. Alla höll de om jorden. Men gorillan var så fin!

Hur många kraftdjur kan man ha eg.? Blir man inte lite splittrad om man har många lixom? Känns som jag ser så mycket djur i mina meditationer.


/K

Måste vara helt underbart att vara omgiven av djur i din meditation, som du berättar Skrotis. Har också varit med om liknande.

Vad gäller din fråga om hur många kraftdjur man kan ha, skulle jag vilja svara dig så här. Så många som kommer till dig, stannar och följer dig och som du känner samhörighet med.

Jag är inte för människogjorda regler utan går hellre på min intuition och på vad som känns rätt för mig.

Själv har jag tre stycken som har följt mig under många år och det har aldrig splittrat vårt samarbete eller samhörighet.

Känn efter vad du känner i dina möten med djuren och våga lita på det du känner :) .

Jag tror inte det finns nån klar gräns egentligen. Jag tror att kraftdjur kommer och går (och förstår att andra ser det så också).

Sen behöver ju inte alla djur du ser vara dina, tror jag. Jag är övertygad om att jag sett andras djur i drömmar, t.ex. :D

Nä precis.. Alla djur är inte kraftdjur. Jag får så mycket bilder i mina meditationer så, man vet ju inte vad man ska tro. Man får se det som att de bilder som kommer upp har sin verkan och lägger sig där de ska i ens medvetande, man behöver inte alltid vrida o vända på det. Man får vara tacksam att man är en visuell person som får så mycket bilder/syner/visioner.

Som jag uppfattar det är det väl inte fråga om några mäniskogjorda regler alls då det gäller andevärlden? De regler jag hört om kraftdjur (och dess antal t.ex.) kommer ur min egen och traditionella shamaners direkta upplevelse och praksis, och det är väl isf andegjorda regler? :blink:

Helt enig. Bra svar.

---

Som jag lärt mig (erf + böcker) har shamaniserande människor oftast 1 kraftdjur som är det "starkaste" för dom, sen kanske man har ett till beroende på nöd och behov. Andra djur man jobbar med och som kommer till en är andar. Hjälpare, guider, rådslagare etc etc kalla dom vad ni vill.

Det hänger nog på ordet här s.a.s... vissa kallar alla andedjur som hjälper dom för kraftdjur, andra skiljer på dem. Som jag ser det är ett kraftdjur inte en räv, björn eller varg utan Räv, Björn eller Varg. Alltså djurets SAMLADE kraft. Uranden, urkraften. Andehjälparna kan sägas vara dropparna, medan kraftdjuret är havet.

I.a.f. genom mitt fönster.

---

Detta är ingen direkt kommentar mot dina upplevelser Skrotis eftersom jag inget vet om dom, men jag kan känna att det är viktigt att skilja på det man ser i meditation och vad man upplever på en resa till andevärlden.

Meditationen, som den är, pekar oftast inåt i en själv; full av starka symboler och visioner av tecken och bilder ur ens eget djup, medan resan till andevärlden går utanför en själv till andevärlden och dess innevånare.

:respect:
Thomas

Vilket är ditt kraftdjur då Thomas??

Vad mitt/mina djur är har inget med det här att göra, så det får vara osagt.

Mvh,
Thomas

Thomas, jag ska förtydliga vad jag menar med "människogjorda regler".

Men innan jag gör det vill jag först säga att jag är förvånad över om det skulle ha gått din näsa förbi, att det inom allt som har det minsta med andlighet att göra bland människor, finns massor av åsikter, tankar och meningar som är baserade på "människogjorda regler". Regler och tolkningar som är sanning för var och en, vad än man kallar sig för eller säger sig tillhöra.

Om det gäller Shamanism, New Age, Spiritism, Healers, religion osv i en lång rad, det spelar ingen roll, för där finns människor överallt som har SIN egen förklaring på saker och ting och som är sanning för den. Allt beroende på vem man ser upp till som sin guru och mästare och försöker att följa, eller vilka värderingar och mål man än kan ha i livet. Så är det bara!

Väldigt många har SIN sanning klart för sig och många går upp i timliga ting där det ska jämföras, petitteras och konkurreras om vad som är rätt eller fel, precis som det vore det viktigaste!

Du skriver så här: "De regler jag hört om kraftdjur (och dess antal t.ex.) kommer ur min egen och traditionella shamaners direkta upplevelse och praksis, och det är väl isf andegjorda regler?".

Okej Thomas, om vi nu ska hårdra det hela och med all respekt se nyktert på dom här åsikterna. Så beskriver du, att du och dom traditionella Shamaner som du känner till, har ER åsikt om det här med kraftdjurens antal.

Det kan jag respektera att ni har och jag kan tro på att det ÄR precis så, för er och kanske många andra! MEN, vem säger att det enbart kan finnas EN sanning? Mina tre följeslagare från djurriket är samtliga mina kraftdjur och lika verksamma och starka hos mig, alla tre. Så hos mig faller det, att man bara har ett kraftdjur. Och jag vet att jag inte är ensam om detta!

Sen skulle jag gärna vilja berätta, åter igen MIN åsikt, vad det gäller Shamanism och meditation. För mig är där inte någon himlastormande skillnad. Dom platser, upplevelser och dom varelser jag har mött på mina resor har jag även kunnat träffa på under djupare meditationer. Där är ingen större skillnad.

Jag är lika mycket "utan för mig själv" när jag försätter mig i en djup meditation och kan iaktta det som sker runt omkring mig som en betraktare, som jag kan vara när jag reser. Jag har haft lika fantastiska och häpnadsväckande upplevelser och har fått hjälp genom båda metoderna. Men jag reser och jag mediterar på MITT sätt, inte enligt något bestämt regelverk.

Så vad jag menar med "människogjorda regler" är helt enkelt att där finns så många meningar och åsikter som formar och föder olika sorters regler. Och var och en håller sin för den rätta, vilket dom för mig, också gärna får lov att göra, absolut.

Jag är bara inte för sånt här, utan jag litar väldigt starkt till min intuition och det jag får till mig. Det måste kännas rätt inne i djupet av mig, annars tar jag det inte till mig. Livet har lärt mig att det som är rätt för en person, inte behöver vara rätt för en annan. Utan vikten ligger i att vi med ödmjukhet nalkas målet och inser att styrkan och kraften finns hos betraktaren. Där fodras alltså respekt, tolerans och förståelse när vi människor betraktar varandra! :respect:

För mig är det skillnad på mitt egna kraftdjur och andra djurandar som hjälper mig. Andra djurandar kan för mig vara med lika ofta och jag träffar dom nästan på varje trummresa men dom är inte mitt egna krafdjur.
För mig är det väldigt stor skillnad på en trummresa och en djupmeditation. Förberedelsen och jordningen, kraftplatsen och uppsamlingen, syftet, och oxå att planera tillsammans med andarna vad som ska göras och vart och tunneln till undervärlden eller riktandet till mellanvärlden till exempel. Trummresan är för mig oxå mycket mer kroppslig och aktiv än meditationen. För mig kan jag inte säga att jag låter och gormar och hoppar och stampar, hugger och fräser när jag mediterar. Men det gör jag ofta under trummresor.
Jordman

Även om det för vissa "mentala människor" (läs människor i luftelementet, som är mycket uppe i huvudet) som jag tex, är lockande att fascineras över regler och ordning, strukturer så tror jag som lillemor säger att det är viktigt att man hittar sin stig. Att man lär sig istället använda hjärtat som kompass, magkänslan, istället för att följa något med huvudet.

Jag behöver inte så mycket rekvesita runt omkring för att nå på djupet. Det bästa "resorna" el. upplevelserna kommer när jag inte ens hade tänkt i förväg, utan bara spontant kopplat upp på min guide / överjag för att få väglednig. Behöver ingen trumma, säsrskild kraftplats, el så, det krånglar bara till det för mig och snart låser jag mig för att det blir så högtidligt eller vad man ska kalla det. Och så är det säkert för att jag är just mental o behöver jobba mer för att jorda mig, än att öppna upp.

Men det är ju superfint som Jordman skriver och berättar hur han gör och går till väga!

Läste en gång om hur man skulle göra för att öppna / stänga sina chakror. Det var en massa punker att läsa och förberedelser. Jag tänkte att äh, jag gör bara lite som jag tycker själv. Och det gick på en gång. Det kunde min dåvarande sambo bekräfta som var reikiinitsierad och kunde känna med händerna vart jag hade öppnat o stängt chakran.

Frågan är också hur man kommer längst /utvecklar sig mest i sina upplevelser; om man följer en tradition eller sitt hjärtas ingivelse, intuition?

/K

Håller med föregående. Jag ser inget som helst fel med att gå på sin intuition när man vill meditera och kontakta sin själ eller guider, vad man nu vill ha för ord. Det tror jag är nyttigt och bra, i alla fall vad många berättar för mig. Men om vi nu pratar om att göra shamanistiska trummresor, för det är ju skillnad på varför man gör vad och vad ens mål är, då är förberedelsen och formulerandet av ett syfte och mening, och tekniken viktig och nyttig. Men bara då. Vill man bara få kontakt, samla sig och få litet kraft, då finns det ingen anledning att trixa till det. Men det är viktigt att man vet skillnaden på vad man gör och vet varför. Teknikerna får ju helt enkelt inte bli ett hinder på vägen. Teknikerna ska vara till hjälp för att arbeta på ett visst sätt och för att utföra ett visst arbete i ett visst syfte.
Man kan få kontakt med vatten om man leker med vattenslangen i trädgården. Och då har man roligt och man får kontakt med glädje och vattenkraft. I bästa fall får nån växt en skvätt oxå. Men man kan inte blanda ihop det med att diska. Även om man gjort slut på 1000L vatten så står dom förbannade kastrullerna kvar på diskbänken. För disken får man göra på ett annat sätt. Det betyder ju inte att man inte ska få leka med vatten i trädgården. Det betyder bara att man får använda ett annat sätt för att få diskhögen från diskbänken OM det är målet. Då är vattnet medlet och verktyget men inte ändamålet.

Det sista fattade jag inte. Vart ska man komma och vad är längst på vad ?
Jordman

Ja alltså, med sina "utvecklings ambitioner". "Sitt resande på till det inre" s.a.s Man kan tex vara driven av en nyfikenhet, en törst man vill släcka, experimentlusta. Något driver en ju annars skulle man inte hålla på.

Vad ditt resande till ditt innre har för mål det kan jag inte svara på. Vad du har för ambitioner med dig och ditt sökande det vet jag heller inte. Vet inte du det ? Shamanismen är balanserande och helande. Målet är balans t.ex. hälsa och harmoni mellan energier och krafter. Utan mörker finns det inget ljus. Allt har sin motsats eller så finns det inte.
Målet för en trummresa är olika varje gång. Det beror ju på vad du vill göra just den gången. Därför är förberedelsen viktig. Det är ingen resa inåt, det är en resa utåt, till andevärlden. Det skapas en fjärde dimension där din värld och andevärlden kan vara samtidigt och där du kan verka fysiskt men din uppfattning av din omvärld i båda världarna sker mer seende så att du kan uppfatta även andevärldens miljö och kommunikation. Meditationen hämtar dina guider till dig. Trummresan för dig till dom.
Jordman

Jordman: Åh vad inspirerad jag blir av din text! Ljuset och mörkret.. Det är häftiga element man har respekt för.

Jodå nogallt vet jag målet med mina meditationer, det är lite olika varje gång, ibland är målet helt enklet att bara se vad som händer, bara följa med som en betraktare, då kan det mest dunkla visa sig.


/Karolina

Grundelementen är ju då eld och luft och vatten och jord.
Ljus och mörker är exakt samma sak fast på två olika sätt. Det gäller demoner och änglar och allt sånt annat som man lätt delar i ljust och mörkt och sånt dravvel. Man kan asså inte bara ha ljus och änglar och stardust i taglet för det är totalt obalanserat. Om man bara vill ha ljus så är man jävligt oförberedd när natta kommer.
Jordman

Jordman :respect:

Alltså.. jag måste ju småle lite. Men du har din syn. Nu ska jag förklara min :)

Om man bara vill ha ljus, är det det man får. Det man lägger energi på, är det som kommer till en. Det är en Universell lag och inget någon kan råda över. Erkänner man mörkret har man gett det en legetim existens. Jag tror att många därför kanske hellre riktar sin pil mot det ljusa inom newage-världen. Och - vad är det som säger att natta skulle komma? Man kan inte styra vad som ska hända, men hur man ska möta det. Kanske skulle någon som jobbar med ljuset inte ens uppfatta "en natta" - haru tänkt på det Jordman ;)

Meen,, man jobbar olika och allt man gör för det goda är ju bra. Sen kan man hålla på och dividera över vad som är bäst, medans saker händer utanför ens fönster. Vi ska ju jobba sida vid sida! Vi är ju kolleger jue. Enda hindret för det är om någon eller båda parterna inte skulle kunna acceptera den andra.


/Skrotis

Hmm, jag tycker det låter lite förenklat. Hoppas du inte misstycker, men dåliga saker händer en ibland utan att man vill ha dom, om du förstår hur jag menar. :)

Och mörkret finns, oavsett om jag vill det eller inte. Det bara existerar. Mörker och ljus måste finnas, annars kan vi inte veta vad ljus ÄR.

Eller håller du inte med? Eller tror du verkligen att vi skulle kunna existera utan mörker, smärta och död?

Klart man ska söka ljus. Klart man ska söka hälsa. Klart man ska söka allt som är bra. Men om man inte har lärt sig att hantera mörker och sjukdom och dåliga energier då vet man inte vad ljus är och vad hälsa är och var bra är. Om man då möter våldäcktsoffer, judekonzentrationslägersoffer, tsunamioffer, eller canceroffer och krigsoffer kan man ju fråga: varför tände du inte lampan och gjorde ljus ? och låssas som det var deras fel att dom "hämtat" mörkret och ontet. Då får man förhoppningsvis en rak höger som murar igen pannloben så det blir mörkt i "öjena" ett tag. När blåtiran försvinner och man får fatta att smärta och ont och mörker faktiskt finns utan att man har "ropat" på dom då kanske man är gladare för dagsljuset och smärtbefrielsen. Balans är harmoni. Harmoni är välbefinnande och samförförstånd. Då är det varken för mörkt eller för ljust. Då är det så svenskt lagomt. Men det är klart att du ska söka ljus och kärlek, flickan. Det gör förhoppningsvis dom flesta! Du kanske kan visa andra genom ditt sökande.
Jordman

Flickan?



*återkommer*

"Verkligheten" är en illusion; eftersom vi skapar den själva utifrån våra förväntningar, övertygelser, sår, fantasier och mycket därtill. Det betyder att beroende på vilka glasögon du ser din tillvaro med så kommer du uppfatta tillvaron olika. Det är ett Val m.a.o. Utifrån "The Human Mind" så ser det kanske trassligt ut, men det betyder inte att det ÄR det. Det bara ser så ut (nu blir det jätteabstrakt här).

Jag tror ABSOLUT att vi kan existera utan mörkret som du beskriver det, smärta och död. Döden i sig är inte mörker, inte i min världsbild iaf. Jag vet inte om jag däremot -vill- förlklara hur, eftersom det är något som betyder mycket för mig och jag vill inte bli attackerad från alla håll och kanter här inne bara för att jag tänker utanför den shamanska lilla lådan..........

Men du utgår ju från en grundläggande sanning inom shamanismen, det förstår jag ju. Men.. det finns flera "sanningar" ;)


Kram!

(Citerar dig Skrotis)

"Vi ska ju jobba sida vid sida! Vi är ju kolleger jue. Enda hindret för det är om någon eller båda parterna inte skulle kunna acceptera den andra".

Precis!! Det är det som det handlar om, att kunna acceptera varandra. Att kunna respektera att där finns millioner människor med olika uppfattningar och upplevelser inom kategorin andlighet och som är sanningar för var och en.

Jag upplever ibland att man sätter på sig skygglappar och vägrar se att där kan finnas andra sanningar än sina egna. Man talar nedsättande, ironiserande och fördömande om det som går utanför den bild man själv har.

Ändå kan man ofta läsa uppmaningar på detta forumet som det här citatet t ex: ("om det ger RESULTAT, varför bry sig om vad det är eller kommer ifrån"). Exakt! Så varför är det då så viktigt att ha ett bestämt regelverk att gå efter? Det är ju ändå RESULTATET som räknas och hur människor upplever det!

Vad det sen gäller att vara förbered på när mörkret kommer i dom olika gestaltningar som du tar upp här Jordman, så skulle jag vilja uttrycka mig så här att JAG tror inte på att det är något man kan lära sig att vara förbered på. Det kommer lika oväntat varje gång det dyker upp.

Däremot kan man stärka sig med ljusets och kärlekens energier och på så sätt kan man få lättare att hantera det som du nämner som mörker!

Vill relatera till det jag skrev tidigare. "Vikten ligger i att vi med ödmjukhet nalkas målet och inser att styrkan och kraften finns hos betraktaren"!

Mvh Lillemor

Sanningen är absolut, vi ser den bara genom olika fönster.

Sluta jiddra, börja trolla.

:respect: -T

Ja så kan man ju se det. Du menar värdet av att ha perspektiv här. Det är ju bra med perspektiv tycker jag, men det betyder inte att den enda andliga vägen går genom det shamanska "ljus och mörker". Tror du inte att det finns någon människa på jorden som bara går ljusets väg och jobbar med ljuset? Tror du att de människor som gör det skulle förlora på det? Och att deras "räddning" skulle vara att baka in lite mörker i sitt andliga agerande? Hm..

Misstolka mig inte, jag fascineras av just ljuset o mörkret, for god sake, jag har ju ugglan som totem. Men jag kan inte godta nedsättande åsikter om newagare och deras värld, här inne.. Då blir jag aktiverad!! :sly:

För jag tycker det är så onödigt, har vi inte kommit förbi det nu lixom? Är man, och detta kan säkert provocera dig och andra, men jag menar inget illa, bara hutter lite med pekfingret. ..Är man trygg i sin tro, då kan man också acceptera andra trossätt. Jag säger inte att jag är det, har inte ens tänkt på det, kanske kanske inte, spelar inte så stor roll.


~Med en Bro kan man överbrygga illusionen om Gränser~

Ja, för min del, och jag kan bara tala för mig, så är jag ju intresserad av shamanism. Det är därför jag är på detta forumet. ;) Så allt snack om annat än shamanism blir för mig lite förvirrande...och dessutom irrelevant. :)

Men andra får absolut ha andra åsikter. Jag har min tro och du har din. :) Och jag tror knappast att shamanism är den enda vägen eller att den gör alla lyckliga. :)

Thomas :respect: !

Väl talt.

Det finns andra forum ämnade för samtal om allt annat.

Mvh,
Thomas

Intressant tråd, och jag måste säga att du jordman har fallenhet för orden B)
Men, är det ingen som ser mörkret som återhämtning?

Själv går gärna hellre genom den bäcksvarta skogen, än på den upplysta stigen som går genom den.

/m

Men vaddå. Många newagare håller ju på med shamanism och tvärt om. Shamanskt arbete går ju in i det nyandliga och det nyandliga i shamanism. Böner, kristaller, affirmationer, visualisering, meditationer, rökelser, örter, oljor, essenser, shanting, indiansk kultur m.m. Det råder ju en allmän förvirring kring begreppen eftersom de går in i varandra endel. Tex är det ju endel mediala som drar sig till shamanism, healers och wiccas, druider och andra independent thinkers.

Det är verkar dock ok att klanka ner på newage här inne..? Då får ni väl sluta konsekvent med det också!


Nu är jag också förvirrad :blink:

Blir ju glad när jag läser sånt. Har sovit i skogen med lilla barnbarnet som fick bygga granskydd. Många tomtar och troll är det!, sa barnbarnet till farfar (mig). Inte ser man det lika lätt på dan eller i elljusslingan ? Nä, vi trumma oss så tryggt till sömns och sov så sött tills spillkråkan kom och gapade på morron.
Jordman

Kan vi inte sluta att klanka ner på ALLA religioner och synsätt överhuvudtaget!?

Att säga att new age är skit, att säga att satanism och wicca inte hör hemma här eller att det är irrelevant tycker jag är litet hypokratiskt, man måste få lov att spegla olika religioner gentemot varandra MEN, ett stort MEN, man ska inte snacka illa om en religion än en annan.

Då har vi snart ett USA versus Al Quida och ett halvt om halft "religiöst krig", eller iaf en diskussion som kan bli nog så otrevlig.

MEN detta är också ett forum för Shamaniserande i olika kulturer och på olika sätt och dörför ska tonvikten ligga däri också.

Jag repsekterar många (och det vill eg säga alla jag känner till och litet mer) religioner, sålänge dess anhängare inte försöker pracka på mig sina trosuppfattningar.
Jag "är" Satanist om man ser till det att man ska skapa sin egen religion och själv välja vad ma ntror på. Men gör itne också shamaner det? Men jag anser mig vara en shaman eftersom den benämningen stämmer mer överens med mig själv och den bilden jag vill att andra ska ha av mig... (missförstå mig rätt)
Dom väljer ju att leva ett liv där de ser och känner och upplever så mycket mer och tror på så mycket emr än vad den vanliga inskränkta medelsvenssonska-mugglaren gör.

Vissa på forumet tycker om att diskutera akademiskt, och sådant blir ibland krångligt, jag menar itne att klanka ner på någon. Men oftast så det JAG stör mig på här på forumet är dom som skriver blocktexter. Så som Vildehilde (och några fler) gjorde innan hon (och de) lärde sig att använda enterknappen och fylla ut sina långa inlägg med luft. DET om något är tungt och förvirrande. när man itne är säker på om man läser på samma rad hela tiden.

Vi är fortfarande på ett forum där man misasr mycket med tanke p aått amn varken kan se kroppsspråk eller höra tonlägen. tänk på det, och för altl i världen HOPPA INTE TILL FÖRHASTADE SLYUTSATSER. och låt också bli att provocera om man vet att det är ngt som en person skulle tända till på. Jag vill itne ha bråk på vårt forum!

Bråk och andra otrevligheter kan tas någpn annanstans, föredragsvis per PM eller så vi andra slipper se och smittas av den dåliga stämning som stundtals råder i vissa trådar!

tack för att ni orkade läsa igneom detta.
Tänk på vad ni skriver och även hur ni läser det som är skrivet, mången missförstånd kan unvikas dessutom om man iställetr för att känna sig attackerad bara förklarar utan att känna sig hotad eller felaktigt ifrågasatt.

vi är mågna individer med olika bagage, och har iom det olika sätt att uppleva samma sak...

Ibland kan det bli obehagligt i en diskussion. Speciellt om man känner att ens egna argument inte håller för och plockas isär. Det är så att vara vuxen. Det är inget farligt. Men jag som ny har läst igenom många trådar och jag har inte hittat nåt klankande på nån religion. Men vissa inlägg har ifrågasatt attityder eller vänt sig mot och blanda ihop allting till nån smet. Det tycker jag inte är att klanka. Men det är ju bara vad jag uppfattar. Fast det är nog inte konstigt på ett ställe för schamanimen och inte för allmän nyandlighet. Hoppas detta inte var för svårt och läsa.
Jordman

Jag undrar om detta ska vara ett forum där det är OK att ifrågasätta eller inte?
Dessutom känns det som att shamanismen blir ifrågasatt, då är det OK och man ska helst inte kritisera den som gör det - men blir något annat ifrågasatt, då är det INTE OK.

Det börjar kännas lite så... Dubbelmoral? Jag blir också trött.

Är det någon som uppfattat att jag ifrågasatt Shamanism? Måste bara kolla.

Det var isåfall inte meningen alls, utan att jag närmat mig ämnet genom att vrida och vända. Dessutom försöker jag hitta min plats av allt som influerar mig och har en blandad grund jag vilar på, är inte renodlad i någon vetenskap / utövande.

Grejen är väl att om man kommer hit med influenser av nyandlighet och andra riktningar kan man ganska fort känna sig bortstött av den negativa attityden mot allt som inte är shamanism. Jag har väl en vision att i alla sociala sammankomster har olika människor olika bidrag, allas bidrag är lika mycket värda. Det borde väl vara trolltrummans intresse att skapa ett Dynamiskt forum som har plats för alla som är dragna till shamanism oavsätt bakgrund, åsikter och intressen?

Om inte så är fallet tar jag mitt Pick och Pack här i från illa kvickt!


/Skrutt-Skrotis

Quote Skrotis;

Shamanismen ska tåla att bli ifrågasatt, men man ska inte reagera som många frikyrkliga religioner som slår ifrån sig allt anant tänkande än det inrutade (Det är MIN generaliserade upplevelse av flertalet frikyrkligheter) man ska tåla att lbi ifrågasatt och vara beredd att förklara, mer än på ett sätt om det behövs. För att alla ska förstå och iom det undvika "otrevligheter" om det ens bara är en uppfattning hos en person.

Ifrågasättande är en viktig del av inlärningen, det förstod aldrig mina mattelärare elelr lärare överhuvudtaget, jag godtar inte alltid ett "så är det bara" för att personen ifråga inte kan förklara mer än på ett sätt.... och sedan att man kan diskutera ett ämne VRIDA och VÄNDA på det och se det från nya vinklar.

Den här negativa attityden mot allt annat ogillar jag, för jag anser at tman ska kunna spegla shamanismen mot andra religioner och diskutera olika tekniker för att kunna bilda sig själv en bra uppfattning och hitta en stig som passar en själv. VÄlja det som är bra och fungerar för MIG.

Tror att alla som är medlemmar och som shamaniserar eller ens new agaear som har kontakt med alternativa världar osv. Jag tycker itne att någonska bli utslängd eller bortstött MEN jag tycker ändå att tonvikten ska ligga på shamanismen och dess "tekniker" men man ska kunna diskutera annat också, eftersom mycket har likheter och enligt mig så bör man alltid tänka outside-the-box... annars blir man tråkig... :/

anyone catching my drift?

Jag ÄR tråkig, det har jag förstått ganska länge. En surstöt, enligt mig själv. Det är min svaga punkt och min starka sida. :sly:

Ja, man kanske uppfattas som "tråkig" när man vill urskilja olika fakta. Eller så kanske man är kunnig eller trogen. Det är nämligen ofarligt och bestämma sig för en metod och lära sig om den. Det är skillnad på nyandlighet och schamanismen. Det är skillnad på moderna tolkningar av medialitet och schamanismen. Det är skillnad på moderna magiuppfattningar och schamanismen. Det betyder inte att ett är rätt eller ett är fel. Det betyder att vi kanske måste veta vad vi snackar om då vi vill kunna diskutera skillnader och likheter. För mig blir det meninglöst. Jag har inget behov av sökandet. Jag har hittat hem. Men om jag blir intresserad av hur man blir ljusdelfin eller häxmästare så finns det säkert forum och diskutera det. För det är inget fel på det. Men å andra sidan säger jag inte att häxmästeri eller nyandlighet är det samma som schamanismen. Fast jag säger å andra sidan inte att jag är schaman heller. Men jag tycker att det intressant varför vissa av er verkar bli hotade av själva diskussionen. Varför måste allt vara lika ? Varför är det litet otäckt eller hotfullt att man på ett forum om schamanism tycker det är intressantast ? Jag undrar om konflikträdslan mer än om diskussionen.
Jordman

(PS: jag kan "enter" men jag kan läsa med. :blink: )

Jordman Oj, jag håller med dig så mycket. Tack. :respect:

Jordman, jag säger som andra: :respect:

:respect: Du tog orden ur min mun, och gjorde att jag slapp posta detta själv.

Självklart är det det, alla är välkommna. Men tonvikten och forumets huvudtema är fortfarande diskussioner om shamanismen.

Mvh,
Thomas