Tänkte jag skulle ta upp en sak som nu har blivit väldigt aktuellt för mig.

Kan den möjligen vara aktuell eller önskvärd för fler än mig?

Timmen närmar sig nu snabbt för min befrielse från slaveriet för gott!

Klockan tickar och för mig allt närmare den stunden då jag har bestämt mig för att när jag lägger mig för att sova, kommer att vakna upp till en ny dag, en dag då fåglarna kommer att väcka mig med glädjens toner. En dag, då jag dag för dag och alltmer, går en framtid i möte där jag kommer att kunna använda alla mina sinnen i full utsträckning.

Det är aldrig försent att välja bort ting som förhindrar oss ifrån att leva ett så naturligt och hälsosamt liv som det är möjligt på denna planet. Och det är heller aldrig för tidigt att göra denna förändring, när vi vet med oss att något är fel.

Hade tänkt vänta till den 21 juni, vid sommarsolståndet, med min förändring. Men har omvärderat denna tanken. Det ska ske inatt! Och den 21 juni, ska bli en belöning på den 4:de dagen, till ett fortsatt rent och hälsosamt liv.

Vad pratar jag om?

Jo befrielse undan nikotinets förslavelse. Befrielse ifrån tobakens grymma fördärv.

Med andra ord, i natt ska jag röka min absolut sista sigarett!

Jag har inbjudit mina kraftdjur och den ena har redan anlänt. Han står här bredvid mig och tittar på mig med sina vackra ögon. Ser frågan i hans ögon: -”Har du nu verkligen bestämt dig”? Jag svarar:-”Ja, NU har jag äntligen bestämt mig, ikväll kommer det att ske”! Varpå han lägger sig ned bakom min rygg och inväntar mig.

Känner en rysning av förväntan. Som skulle jag anträda en äventyrsresa. Tanken på att det är JAG som bestämmer, JAG som har beslutat och JAG som nu ska välja en ny inriktning av mitt liv, får det att bubbla av fröjd och jubel inom mig. Jag kan och jag vill!

Tänk så enkelt det EGENTLIGEN är att förändra något och säga ordet NEJ och sedan konsekvent hålla fast vid det! Det ÄR enkelt! Det gäller bara om att med TANKENS KRAFT förändra en vana och lura dom förbannade gökungar som sitter uppe i boet på hjärnkontoret och skriker efter nikotin.

Lura dom, skratta dom rakt i nyllet och säg: -”Varför i all sin dar skulle jag vilja förse er med nikotin? Jag har ju aldrig rökt en sigarett i hela mitt liv!

Ta hjälp av föreställningen att du verkligen aldrig har rökt förut. Bli irriterat och förbannat över deras pockande hesa röster. Ska dom små skitarna bestämma över dig och ditt liv? Nej aldrig! Se för din inre syn hur du plockar itu deras bo, undan för undan, tills dom slutligen ramlar ur boet.

Finns här fler på Trolltrumman som har behov och som vill hänga med i slaget om befrielse från slaveriet?

Det enda som det handlar om är att ta befälet över sin kropp och sitt liv! Kanhända kan vi vara till hjälp för varandra med goda råd och uppmuntran?

Det var med den tanken jag ville delge detta forum mitt eget beslut!

Jag tror inte att det kommer att bli svårt. Det gäller blott att vara konsekvent och inte ge sig. Förändra och förnya och få tyst på det bedrägliga skriket från dom parasiter som så länge har invaderat oss. Det är allt! Ska du hänga med?

Lillemor :)

Bra Lillemor!

Jag är med dig i tanke och ande! Bli ren från gökungar, andas ren frisk luft som du gjorde när du var liten!

Var sann mot dig själv och du finner vägen!

Go girl! Jag hejar på dig! :respect: :respect: :respect: :respect: :respect:

YOU ARE MY HERO!!!!! B)
Jag läste i en helt annan tråd om Lillemors plan och mailade henne direkt för att fråga om jag fick hänga på.
Det fick jag. :D
Så nu blir det minst dubbla energier och reningstankar idag.
Lillemor: Du kommer att lyckas ! Dina tankar om rökningen och rökslutet är så kloka och genomtänkta att "tobakstrollen" helt enkelt inte har en chans längre!
TACK FÖR DINA TANKAR och för att du sätter en start!
:respect:

Jag har varit envis icke-rökare i hela mitt liv, så jag vet intet om vad ni nu går igenom. Men jag gillar idén, och jag står gärna bredvid och skickar kraft! :respect:

Lillemor!

Jag slutade for 8 (var det sa lange? Oj!) manader sen, och det var sa vart det! Jag saknar inte nikotin nagonstans, bara tanken pa att roka eller snusa acklar mig sa jag far kvaljningar.

Lite rad pa vagen (om du vill ha) ar att vad som an hander vara okej med det, acceptera dina kanslor, acceptera att du om det hander blir grinig eller far angest av abstinensen, vet att kanslor gar over av sig sjalv om man later dem vara, och vet att du gjort ratt val. Nikotinet hjalper inte mot nagot, det ar inte bra for nagon del av manniskan utan ett nervgift som domnar av alla upplevelser och skapar en rundgang av begar och illusorisk tillfredsstallelse, som ar amnad att doda en (vilket oundvikligen hander om man inte slutar).

Jag borjar mer och mer tro att det faktiskt bor en demon i nikotinet, min frigorelse var som att slass mot en san, och gladjen av att vara fri var lite som gladjen att fodas, att kunna andas, att inte kanna att man motarbetar sig sjalv. Om inte annat kan man se det som en kamp mot en demon, det hjalper att personifiera det man kampar mot for att ackumulera och rikta sin kraft.

En bra bok som hjalpte mig en del ar "antligen rokfri" av Allen Carr.

I ovrigt, all lycka till, och klart du klarar det!

Tusen tack Caija för all uppmuntran. Och tack för ditt råd: "Var sann mot dig själv och du finner vägen"! Ska verkligen ta det till mig.


Och tusen tack till dig VildeHilde, för all uppmuntran och för att du "hänger på" och hjälper till att "dubbla reningsenergierna" framöver. Kanone!!


För min del gick ceremonin precis som jag hade planerat i natt. Två av mina kraftdjur var närvarande, den tredje dök aldrig upp. Tyckte väl inte det var nödvändigt att ställa till så mycket väsen för en sådan bagatell som att sluta röka!!

Nåväl, när jag lagt mig, börja det klia över hela kroppen på mig efter en stund. Ryggen, benen, armarna, magen! Jag kliade naturligtvis behövda områden, allt medans jag kollade på ett TV program som heter "Behind". En man som talar med andra sidan. Mycket intressant program!

Så intressant, så jag tänkte inte alls på varför det plötsligt kliade så. Efter nämnda program somnade jag och vaknade vid femtiden på morgonen av en hel kör av sjungande fåglar. Jag log för mig själv och tänkte på vad jag hade skrivit, "att fåglarna skulle väcka mig med glädjens toner". Och det vill jag lova att dom gjorde idag.

Man skulle nästan kunnat tro att där samlats ett hundratal precis utanför mitt fönster, som för övrigt alltid är öppet. För deras kvittrande var enormt, som från en hel symfoniorkester. Jag skickade tacksamma tankar ut till dom för uppvaktningen, men jag var fortfarande sömnig och vände på mig och somnade om med ett leende på läpparna.

Det absolut första jag brukade tänka på när jag vaknade runt åttatiden på morgonen, har varit en SIGG :sly: ! Ut på toa först, skölja munnen, ta två bitar Extra tuggummi, tugga och sen en SIGG och efter fem minuter ännu en w00t ! Kunde inte röka utan att ha tuggummi i munnen. Blev så himla torr annars i munnen. Så detta var ren rutin varje morgon, INNAN min nattliga ceremoni igår.

För idag, vad var det första jag tänkte på idag när jag vaknade vid halv niotiden? Jo, ett stort härligt saftigt äpple :lol: !! Ja det är sant. Ingen endaste tanke på det ni vet, som jag aldrig har gjort i hela mitt liv :rolleyes: :lol: ! Nix, pix!

Medans jag tuggade mitt goda saftiga äpple, slogs jag av en tanke. Klådan inatt när jag lagt mig? Jamen det stod helt klart för mig nu. Det var naturligtvis nikotingifter som rensades ur kroppen via huden. Javisst, så klart det var. Tack så mycket för den hjälpen :respect: !

Nu går klockan mot halv två på eftermiddagen och jag mår sååå bra :D . Är så glad och uppåt. Känner mig nästan lite hög, yessss :lol: . Det här är ju hääärligt!

Kramar från Lillemoran :)


P.S. Tusen tack uthien för din omtanke och stöd. Vilken klok kvinna, som har stått emot grupptrycket från världen omkring dig. Skulle vilja ge er alla i liknande situation, en kämpe eloge för att ni har varit så starka och följt er intuition istället för att ge efter för fördärvet.

Tusen tack eldduva för råd och omtanke. Råd kan man aldrig få för många av och omtanken stärker och värmer.

Stort Grattis till ditt rökfria val för 8 månader sedan. Bra jobbat tjejen :respect: !

Ska följa i dina fotspår, var så säker :D

ohh.. ni är helt fantastiska! Det hjälper verkligen att få goda tankar och energier men också att få höra om egna erfarenheter och upplevelser.

Min ceremoni gick bra i natt. Jag fick väldigt oväntat besök av en järv som blåste rök på mig så att jag nästan inte fick luft. Men både han, mitt kraftdjur och jag skrattade gått åt det. Efter ceremonin fick jag vädra ordentligt. Rummet luktade inte bara efter min sista cigarett (jag har inte rökt inomhus innan, gjorde det denna gången för att jag skulle få fira med trummans hjälp i detta syfte) utan det luktade som en äcklig herrklubb, det luktade cigarr!

Lillemor: klådan är säkert som du sa, ett symtom på att avgiftningen börjat. Jag trodde att jag skulle klia mig sönder och samman i natt. Fick gå upp, ta en x-tra dusch och smörja mig med lavendel för att få ro. Först efter detta fick jag somna.

Som jag har berättat för Lillemor redan, så slutade jag att röka år 2002 och var rökfri i drygt 2 år. Sen hände det tråkigheter i livet och mitt "missbrukar-jag" tog över, "tyckte synd om mig" och jag började igen. Helt patetiskt, men ack så sant. Egentligen vet jag ju nu att det går att sluta och att till och med jag kan det, men ......
Då använde jag mig av plåster, nikotintuggummin, sån därn inhalator och några brustabletter som jag inte kommer ihåg vad de var bra för.
Nu tänkte jag sluta utan ersättning, utan "snuttefilt" och av egen maskin.
Förhoppningsvist blir det då på riktigt och nästa livskris innebär inte att jag automatiskt tar till "dövnappen" igen.

Lillemor: jag vill verkligen att du ska veta att det hjälper att du finns i samma situation! När jag fick läsa om det fräscha morgonäpplet blev jag peppad igen!
Din underbara tanke med att tacka tobaken för det som varit och att hälsa röken farväl där den dunstade iväg för sista gången, hjälpte så oerhört starkt.
Nästan litet som att begrava en god vän, litet sorgset och vemodigt, men samtidigt som en oerhörd befrielse av lidande.

eldduva: TACK!!! 8 månader.... YIPPIEHHH!!!! congrats!
Du skriver så bra om att det är viktigt att se känslorna för vad de är och att låta dem komma. Jag kallar cigaretter för "döv-nappar" just för att jag är pinsamt medveten om att jag blev rökare för att döva min känslor.
(kanske är så för alla, vet ej.)

Just nu, första dagen, går jag och ryter, fräser, slår med grejer, gråter, bölar, snyftar, skrattar ohämmat, fnittrar, somnar rätt vad det är i stolen, är samtidigt jättenervös, orolig och fram för allt totalt okoncentrerad. Färdig för hispan, helt enkelt. ;)
Tur man har semester!

EDIT: glömde innan.
eldduva nämner en helt fantastisk bok om ämnet, Äntligen Rökfri.
Författaren, Allen Carr, har en hemsida med kursinformation.
Även på svenska.

Metoden har hjälpt 1000tals människor att blir rökfri, helt enkelt genom insikten om hur enkelt det är. Den skrämmer inte med hemska röngenbilder, går inte ut på viljestyrka, karaktär eller magi och avråder ifrån substitutpreparat som plåster, m.m. Allen Carr säger att var och måste få veta varför han/hon röker, och sen är det lätt som en plätt. Han utgår ifrån att ingen rökare inte egentligen vill bli rökfri.

Annan fakta jag hittat:
Den fysiska avgiftningsprocessen tar 16 veckor.
Efter denna tid är hela kroppen, utom hår och naglar, helt rensad.

Abstinensbesvären beskrivs av neurologen Shean Stein (han har studerat missbruk och avgiftningar) som de svåraste av samtliga droger, svårare än heroin, kokain, sprit eller annat skit.

Den som har rökt 10 cigaretter om dagen i 5 år har minstkat sin lungkapacitet så gravt att den aldrig mer kan återställas helt.

www.easyway.nu

Jag ahr ju aldrig rökt själv, inte rökt-rökt, visst kan ajg ta en cigg på fest eller ta en svängom med vattenpipan härhemma, men alltid i samband med gamma och fest.

Jag har alltid vart väldigt medveten om mina missbruk, även om vissa vart obekväma (sexmissbruk under en period i livet, samt matmissbruk vilket jag fortfarnde kämpar med). Jag har alkoholister i släkten och narkomaner, alla nyktra idag men det "ligger i generna" så jag har alltid givit akt på när det blir ett väldigt sug efter ett preparat.

nu senast alkohol. kämpig tid i skolan och det ahde vart fest en kväll, jag hade tagit en starkcider efter skolan en dag, och ytterligare en dag senare så tänkte jag korka upp en flaska vin bara för at tajg itne hade ngt vettigare för mig. Och då kände jag igen mönster o känslor och sa "nej, jag ska inte dricka ngt nu. tar vatten eller saft istället." jag har en jäkla självkoll när det gäller "farligare" beroendesustanser men ajg har fortfarande ett ngt vricakt förhållande till mat.

Har vart på gränsen till anorexi i 8-9 klass i skolan, gick efter gymnasiet upp 30 kg på mindre än två år.... och här är jag idag.... med 15-20 kg övervikt.... mat tröstar, mat ger ro, mat ger ångest, ångest som måste dämpas emd mer mat och sötsaker, som i sin tur föder självförakt och siom i sin tur måste dämpas....

Så jag tror vi alla har våra laster. stora som små.

Heja tjejer! Fortsätt vara rökfria, ni behöver itne det giftet, ni behöver inte andas onödigt förorenad luft. Morgonen väckte dig Lillemor emd sång och fåglars lycka, hoppas varje morgon blir sådan för dig framöver och att du slipper abstinensen.
Men om du blir grinig och arg, kitslig och lättirriterad, acceptera det och lägg ingen större vikt vid det, det är ditt beroende som kämpar för sitt liv, och detta är en lätt strid att vinna sålänge du har ögonen på ditt mål!

klart du får vara litet grinig då när någon (abstinensen) kommer och stör dig i ditt nya liv!

All styrka och kraft till er! :D

Näää men VildeHilde, har vi haft samma klåda i natt :lol: . Det var då helt otroligt. Har tänkt på det under dagen. Är det inte helt fantastiskt att Tankens Kraft kan påverka den fysiska kroppen på så kort tid. På mindre än en timme, satte Tankens Kraft igång utrensningsprocessen i min fysiska kropp förmedels klådan. Fantastiskt, verkligen!

Men vi har ännu fler likheter VildeHilde. Jag slutade också upp med att röka under ca 2 år och blev dessutom vegetarian på kuppen den gången. Det var 1996 och jag bodde uppe på åsen. Efter 2 år fick jag ett vansinnes ryck och flyttade till så kallat, mer civiliserade trakter. Där avlöste den ena festen den andra och med det även feströkning och så var det färdigt igen med både rökning och mat.

Okej VildeHilde, men nu vet vi hur lätt det är att lura sig själv. Så nu är det raka rör. Mockar dom gräl på hjärnkontoret, så langa ut en rak höger. Ta strupgrepp på dom. Vad som helst, MEN GE INTE EFTER!!

Jag slutar också för egen maskin. Jag tror på att man kan allt man verkligen vill. Jag vill bevisa detta inför mig själv att så är fallet. Jag kan det jag bestämmer mig för. Mmmmm, gillar verkligen uttrycket. Jag kan det jag verkligen vill!! Smaka på orden! Gött! Känner att självkänslan stärks.

Min första dag har gått kanonbra. Mer än första halvan gick jag runt och var hög och skrattade mer eller mindre av allt och ingenting. Var på ett strålande humör. Har druckit mycket vatten och ätit frukt och grönt. Gick på restaurang och åt en vegetabilisk hajfensoppa samt en tallrik grönsaker. JAMMI!! w00t

Sen råkade jag ut för en sån här energivampyr i en annan affär. Hon gick på som ett ånglok och jag kände hur mina energier sögs ur mig tills jag nästan fick panik. DÄR kunde det ha gått helt galet :angry: . Irritationen höll på att kväva mig. Med en ursäkt for jag ut ur butiken och iväg till ett närliggande grönområde där jag andades ut irritationen och fyllde på med nya energier igen. Phhyyy det var nära ögat, men situationen var åter under kontroll B) .

Ikväll? Ja ikväll sitter jag här och gnaskar i mig morotstavar, körsbärstomater och rädisor. Tar tid och tugga, är nyttigt och smakar gött. Summerar dagen. Måste säga att det har gått förbaskat bra. Känner mig ren i munnen på nått sätt. Känner mig nöjd med min förändring. Första steget är taget i rätt riktning :respect: !

Ja Caija, du har så rätt, vi har alla våra laster. Och jag kan tala om för dig att jag vet vad du kämpar med som matmissbrukare. Det är verkligen tufft och speciellt när man är ung.

Jag har också samma problem och kämpar numera med en övervikt på 30 till 35 kg. Därför har jag nu satt allting på ett och samma kort. Bort med nikotinbegäret och bort med dom överflödiga kilona. Nikotinets fall har skett med omedelbar verkan. Kilona däremot ger jag fram till 1 maj nästa år. Måste ju få ta lite tid så jag inte ser ut som en engelsk blodhund när jag är klar :lol: .

För att bli av med övervikt måste man vara i psykisk balans. Måste se på sig själv med nya ögon. Att man är värd ett bättre öde. Få en het önskan om att städa upp i sin hydda, göra den fin. Lära sig att respektera och älska sig själv och verkligen se dom unika egenskaperna man har.

Faktiskt ganska så snarlik samma attityd som när man slutar röka!
Och visst får man lov att vara lite grinig och sur när/om abstinensen gör sig påmind. Men faktum är att jag tror på bättre resultat om man kan hålla humöret uppe och vara glad, kanske rent av lite hög, hehe :D .

Hur som helst, vill jag önska alla lycka till, som har olika orsaker som man önskar en förändring av!

Tack lindskog, gulligt av dig :D

Allen kan vara lite manisk med sin metod. En dum effekt boken hade på mig var att den påstod att de egentliga abstinenssymptomen skulle vara obetydliga, vilket de verkligen inte var för mig - jag kunde inget annat än att ligga i sängen i de fyra första dynen, inte äta, inte sova... och det gjorde mig orolig, jag trode att jag gjort något fel och började tvivla. Men när jag letade lite information på annat håll insåg jag att det var OK och bara att rida ut. Det blev någon nyckelpunkt för mig - jag kunde ligga och skaka och gråta i timmar men vara OK med det, och då var det ju OK. Man spär ju på ängestkänslor genom att göra motstånd mot dem, för ångest är ett motstånd i sig. Så Carrboken kan visst vara användbar, men den är inte absolut, man får ta det man har användning av helt enkelt.

Vidare lycka till önskar jag er!

Lillemor: du är då för sööööt! vegetarisk "Hajfens"-soppa och rädisor som kvällstugg! Jag förstår hur du tycker att det tar längre tid att tugga än en korvmacka. Det är ju dessutom nyttigare också.
Du är helt fantastisk som klarar av att både sluta röka och att lägga om kostvanan.
Kan bara säga att jag är evinnerligt tacksam, att jag redan är vegetarian sedan barnsben, för jag hade nog inte haft karaktär nog att lägga om två vanor samtidigt.
Men du gör helt rätt, läste att magfunktionerna ofta påverkas då man slutar att röka, och då rekommenderades an att äta grönt, gärna råkost.

Själv tänker jag inte väga mig innan sommaren är slut.
Jag struntar högaktningsfullt i om jag vidgar- eller minskar mig under min quest mot rökningen.
Det får vintern ta hand om senare!

Caija, tack för dina ord och din uppmuntran. Du fick mig verkligen att tänka efter. Rökningen är absolut inte det värsta jag hade kunnat åkt dit på.
Men det är tack och lov det enda!
Jag ska känna mig lättad över att det "bara" är rökningen och inte nåt värre....

Annars är jag fortsatt sur, arg, grinig och irriterad. Har fortsatt svårt att koncentrera mig och vill helst vara ifred. Drömmer väldigt mycket och intensivt, undrar om det har med avgiftninge att göra.

Drömmer? VildeHilde! HA!! Ja de vill jag lova för att jag också gör. Och jadå, jag är övertygad om att det har med avgiftningen att göra. Helt klart!

Jag la mig igår efter midnatt. När klockan var 02 oo och 05 oo och 07 oo, vaknade jag och var grymt "pinkenödig" alla tre gångerna! Men HALLÅÅ? :blink: Jag brukar ALDRIG behöva gå på toa på natten. Så wooow, vilken process som börjat röra på sig.

Men det var inte lika muntert att kravla sig ur sängen idag som igår. Ahhh fy f-n så ont jag hade i HELA kroppen. Kändes som jag blivit pryglat sönder och samman. Det var inte bara lederna som värkte, utan jag var ÖM, överallt. Halsen kändes som ett rostigt rör och psoriasin i hårbottnen KLIADE mer än vanligt.

Okej! Jag kände väldigt tydligt att jag levde :) !

Hade bl a en konstig dröm om att jag kommer in i ett hus tillsammans med en annan person. Den personen börjar slänga fullt med kropps delar från en jättelång tunn vit orm, på golvet som var ett gammalt trägolv. Där var delar av ormens kropp som låg i knut och ihopvirad med andra och delar som låg ensamt och utstrött. Alltihopa rörde sig och kravlade runt.

Delen där huvudet satt på, låg vid mina fötter och hävde sig plötsligt över dörtröskeln framför oss, för och se in i andra rummet. Men den ville bara kolla läget, för meningen var att först skulle alla dom kringspridda kroppsdelarna finna varandra och bli ett med huvudet. Och just då vaknade jag och fick hasa mig ut kvickt på toa.

En mycket märklig dröm. Har ännu inte begripit betydelsen av den.

Nää nu ska jag frossa i salladsblad hehe. Jag satsar på att slippa mina glasögon så småningom. Javisst! Ingen har väl sett en kanin med glasögon ;) :D

Det är roligt att läsa om era rökfria äventyr. Och jag blir riktigt glad att jag inte börjat, så jag slipper dela de där äventyren...

Tänkte på det där med att gå ner i vikt. Något som jag också ska ta itu med så där i smyg. Jag har gått upp av alldeles begripliga orsker, men jag sörjer mina kläder och har bestämt mig för att bli lagom igen.

För ett bra tag sedan var jag kraftigt överviktig, gick ner ca 30 kg på ett år ungefär. Jag kommer ihåg att jag bara grät och grät och var alldeles knäckt psykiskt. Jag var mycket motiverad men hade definitivt inte klarat det utan bra hjälp. Jag har förstått att förutom en identitetskris (har nästan alltid varit mer eller mindre rultig) så råkade jag ut för en avgiftning, det lagras mycket gifter och kroppsegna hormoner i fett, och de frigörs när man går ner i vikt.

Hade jag vetat då vad jag vet idag så hade jag stärkt kroppens avgiftningssystem samtidigt, framför allt levern, så hade jag inte behövt hantera viktminskningen som en djup livskris.

Sedan höll jag vikten ganska bra, men jag är känslig för stress och går upp i vikt lätt då. Nu har det varit stressigt ett tag, så det är dags att stressa av och motionera mera så rätter det nog till sig igen, långsamt och lugnt.

Lite underligt att man hör så mycket glada historier om folk som blivit smala och mådde SÅÅÅ bra när de gick ner i vikt. När jag frågade på Viktväktarna berättade konsulenten så där bakom kulisserna att många mår riktigt pyton, både psykiskt och fysiskt under tiden de tappar i vikt. Varför får man inte höra om det? Då hade det ju varit lättare att stå ut, tror jag. För då vet man ju att man inte vare sig är sjuk, tokig eller galen och att det blir bättre!

Jag har aldrig rökt en enda cigarett i hela mitt liv.
Jag trodde jag var unik, för jag hade aldrig träffat någon annan - men i vår har jag jobbat med en 52-årig karl, som inte heller han, tagit ett enda bloss. Vi blev väldigt stärkta av varandra! ;)

Däremot drar jag på mellan 20-30 kilos övervikt, beroende på hur man ser på normal vikt. Jag väger alltså 30 kilo mer än jag gjorde tidigare, men tänker att det räcker att gå ner 20. Jag gick upp det där under 90-talet, då jag var fruktansvärt ansatt av stress, tröståt litegrand, men har i efterhand lärt mig att systemet ställer om sig vid stress. Man går upp i vikt av stress och jag har utvecklat bukfetma - jag som var ett riktigt päron! :D

Jag viktväktade 20 kilo 1998-99 och mådde bra under tiden, men gick sedan i väggen 1999/2000 och gick sakta men säkert upp, nästan allt igen mellan 2002 och 2007 då jag åter igen arbetade och stressade (men åt inga godsaker)

Min nu 19-åriga dotter tror att "bantningen" påverkade mig negativt och att jag därför gick i väggen - att jag hade för lite kraft för att vara i min stressiga arbetssituation och samtidigt äta mindre, än jag förbrukade. Jag å min sida har funderat på fettbrist... hjärnan behöver fett och jag minimerade fettet till den milda grad, att det nog kan uppfattas som obefintligt.

Numer verkar systemet vara felande. Jag går inte ner i vikt, "vad jag än gör" men jag går heller inte upp. Kanske har jag svårigheter med att förbruka mer än jag tar in, i och med att jag redan bär en trötthet i kroppen? Jag klarar helt enkelt inte att ligga i underkant, men äter inte mer än jag behöver?

Det du skriver Uthien om avgiftning... fick mig att fundera igen.
Det kan antagligen ta sig olika uttryck.

Och detta gäller ju verkligen i de fall, man medvetet tillfört kroppen ett slags gift -> nikotin...

Det är ju så att det är mycket svårare att sluta att "matmissbruka" än att sluta med annat. Tänk den rökare som vill sluta men ändock måste röka några cigaretter per dag ? Tänk den heroinist som vill lägga av men ändock måste ta nån spruta varje dag ? Det är fullständigt otänkbart, så klart.
Men den som vill gå ner i vikt kan ju inte sluta att äta helt och hållet.

För några år sedan fick jag följa en kompis som bestämde sig för att gå ner 40kg. Hon vägde över 100kg och både leder och hjärta började att säga ifrån på allvar.
Det var en redig kamp! Hon använde sig av något företag som heter Herbalife och de jobbade mycket med att giftbefria kroppen och att samtala om varför man skyddar sig med mat och vikt. Det handlade lika mycket om olika pulver, persilja (levern) och om att förändra sin livsstil, som att prata sig igenom livskriser, känslor och förändra sina mentala mönster.
2 år senare vägde hon hulda 62 kg och har fått behålla sin vikt efter det.
Men hon är också en annan människa.
Inte den "runda-goa-skämtande-snälla-alltid förstående matmamman-alltid till för alla andra-superkvinnan" längre!!!
Och ibland får hon fortfarande perioder då hon hellre avstår från samkväm, restauranter, middagar hos vänner och sånt, för att hon känner att det skulle bli för påfrestande.
(I övrigt har jag INGEN ANING om detta företag, så jag kan bara berätta att det funkade för henne.)

Den här röksluts-perioden kommer nog att vara länge och vara jobbig för mig, käns det som.
Jag hade ingen aning om att jag kunde härbärgera så mycket ilska och faktiskt riktig "rage". Det är knappt att jag står ut med den egna flocken. Folk kan jag bara inte med just nu! Det höll på att krocka rejält mellan mig och en granne i tvättstugan. Hon (en fullständigt oskyldig ensamstående 2barns mamma som stressar heltidsjobb och hushåll) var inte färdig med sitt när jag kom ner och det såg ut som en svinstia där nere. (Jag är litet pedant, tyvärr.)
Trots att jag TÄNKTE så starkt jag bara kunde:"lugn och fin nu, inte slåss, inte skrika", så blev hon alldeles förskräckt och blek bara av att se min fula, sura nuna.
Hon stammade fram att hon absolut skulle skynda sig och att jag absolut inte skulle ha fler besvär av henne....
Vem farao tror jag att jag är ???????? :angry:
Väl färdig med tvätt och städning gick jag och ringde på hennes dörr och bad om ursäkt och berättade att jag håller på att sluta röka och att det bara är att skita i mig! Hon skrattade och berättade att hon själv slutat för ett år sedan och att barnen under den tiden fick "huka sig" genom lägenheten ibland. Puh!

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med den här ilskan, för jag är för orolig och okoncentrerad för att göra en trummresa eller för att meditera, men min Judo-lärare sa att han kunde visa mig några knep och några avslappningsövningar ikväll efter lektionen. Hoppas att det funkar.

Annars är det värken som är mest besvärlig, och det delar vi igen. Lillemor.
Hela kroppen på nåt sätt, nästan som vid en influensa eller liknande.

Lillemor, när jag läste om din dröm med den vita ormens spridda kroppsdelar kom jag osökt att tänka på en trasig cigarett. Vet ej om det är det, så klart, men det var en stark association.
TACK ALLA NI SOM ORKAR ATT ENGAGERA ER I DENNA TRÅD!!!!!!
:respect:

Huuaja uthien, du har så rätt och det är bra att du tar upp det här. Det är inte bara till att låta kilona rinna av kroppen hur som helst. Det är väldigt viktigt att hjälpa och underlätta för dom olika organen som t ex lever, njurar, galla, mage och tarm och likaså att få fart på flödet och cirkulationen i hela systemet. Annars kan det lätt bli brister som kan försämra och ge oönskade följder.

Psyket är heller inget att leka med och behandla hur som helst. Ska man klara sånna här saker som t ex att lägga av med rökning eller att gå ner i vikt, så krävs det full koncentration och uppmärksamhet till det egna jaget. Det krävs omtanke, förståelse och medkänsla. Och det krävs kunskap om vad man sysslar med.

Att gråta, skratta, sura, bli förbannad osv, hör med till utrensningen av gifter från kropp och sinne. Och ibland behöver man hjälp och uppmuntran ifrån andra för att klara det. Alla är vi olika individer och där finns ingenting som är mest rätt eller fel, det är upp till var och en att själv avgöra. Det gäller för oss att vara lyhörda för den egna intuitionen, den egna inre visheten.

Vad jag har gjort och kommer att göra, för att underlätta så mycket som möjligt i denna, i dubbel bemärkelse, utrensning och avgiftning och som kommer att pågå under en längre tid i min kropp, är:

Först och främst daglig tillförsel av MSN, C-vitamin, Koloidalt Silver samt Svenskdroppar. Rätt mat och mycket vatten!

Sedan meditera, res, läs, tänk positivt, vara snäll mot sig själv, visa medkänsla och omtanke, promenera, cykla. Träna upp föreställningens och fantasins tanke. Unna sig! Bjuda ut sig själv på restaurang. Måla en tavla om hur man mår. Skriva en berättelse eller poem. Det är bara den egna fantasin som sätter gränser.

Fylgja, kan bara gratulera din klokhet genom livet att aldrig ha börjat röka. Tänker sälla mig till den kloka skaran nu!

Apropå din dotters tankar om din bantning, så är jag benägen att ge henne rätt. För om du redan befann dig i en stressig situation och till detta ville gå ner i vikt. Så förstår jag att du krascha.

Att du inte går ner i vikt alls nu, kan ju bero på att kroppen minns vad som hände förra gången och strävar emot nu. Du får bruka en förnuftig list och lura hjärnkontoret, så funkar det nog igen.

VildeHilde, lilla gumman, känner verkligen med dig och alla dina olycksaliga gifter som är på väg ut. Jag undrar om inte du skulle haft nytta av en sån där box-säck så du kunde jobba dig svettig. Det brukar att hjälpa. Eller ut och spring dig svettig och trött och njut sen ett härligt bad.

Försök lura hjärnan. Ta penna och papper och skriv tills du storknar: "Jag har aldrig rökt i hela mitt liv" :sly: ! TRO på det! Det går!
Fixa gurk och morotsstavar i en plastpåse och ha dom tillgängliga hela dagen.

OKEJ, nu kan jag inte låta bli att gå dig lite närmare in på livet. Jag vill så jädrans gärna att du ska lyckas sluta röka! Och jag tror på att du klarar det, verkligen!

Nåväl, men jag tror att det är mer än enbart "sluta röka" som ligger bakom din enorma ilska. Jag tror att du har ett kontrollbehov över dig själv som spelar dig ett spratt. "Rökbegäret" gäckar dig och det gör dig förbannat. Men jag tror att du med list även kan lura det och istället för ilska, känna en triumf inom dig.

Det här vi håller på med är jäääkligt psykologiskt vill jag säga. Och det gäller att vara smart och finna det sätt som är den rätta för var och en. Att överlista hjärnkontoret går, men man måste ha lite fantasi och tro.

Ja du, min dröm ja! Jag har fortfarande inte klurat ut vad den betyder. Men en sak hände mig idag, när jag snällt bjöd mig själv på vegetarisk pastasallad och vatten.

Jag åt och njöt maten i fulla drag, tuggade omsorgsfullt och hade väl ätit lite mer än hälften, när jag plötsligt "SÅG" :blink: dom här pasta-rören eller vad jag ska kalla dom för, ligga där, på tallriken, vrida sig mellan svamp, tomater och gröna blad, styckade i längder och.........OCH.... w00t .....näääää alltså jag kunde inte få ner en bit mer.

Och så var dom dessutom VITA också :sly: . Gissa vad JAG tänkte på? Blev förbannad på mig själv och beordrade SKÄRPNING!! Men det hjälpte föga. Jag lämnade bordet och skyndade ut i friska luften. (Ja host, host, så frisk den nu kan vara här i Malmö).

Men att drömmen liksom skulle kunna betyda en trasig sigarett. Njaaa, det får jag inte riktigt ihop. Men å andra sidan.......PASTA?? Näää dra på trissor, det är för långsökt! :lol:

Lillemor: Du är verkligen helt otrolig!!! Nåt av en "klok gumma" utan referens till ålder, du förstår nog hur jag menar.
Så du tycker jag ska skriva av mig ?
Hehe.... :blink:

Efter Judo-klassen ikväll var läraren så snäll och visade mig några andningstekniker och ett ett par sätt som jag ska spänna olika muskler på, andas in, hålla andan, andas ut, och sedan slappna av. Han sa att man kunde få olika upplevelser eller syner när man gjorde det rätt, men att det inte var något att vara rädd för.
Jag log litet, han vet inte att jag brukar trummresa och meditera.

Nå väl, efter ett par gånger så såg jag den järv som hälsade på vid min ceremoni, och han visade mig ett papper och förmedlade att jag exakt skulle skriva:
"Jag vill inte röka. Jag ska inte röka. Jag kan inte röka." om och om igen.

Att han vill att jag också skall skriva att jag inte KAN röka tolkar jag som att jag röker av missbruk och ite av ceremoniella skäl, och att det inte är att bruka tobak som tobak vill och kan brukas emot att missbrukas.

Jo, att min ilska är själva grundorsaken till varför jag en gång började röka, d.v.s. att det är just den jag försökt att döva ner medels rökningen, det förstår jag.
Precis som du så rätt säger, ilska, kontrollbehov, att lägga band på sig, att inte visa känslor, det hör ihop, o.s.v. Det är något jag verkligen måste ta itu med.
Hoppas att jag snart får lära mig hur INNAN det blir otrevligheter för andra också.

ähhhh..... om jag blir ännu mer fysisk aktiv än vad min oro redan gjort mig, d.v.s. om jag springer, tränar, svettas och ränner ännu mer, så har hundarna flåsande påtalat att de kommer att säga upp bekantskapen, flytta till vilo-kennel och ta med sig min stackars häst..... :$
Snarare tror jag att jag måste våga möta oron och stanna upp ibland och sitta stilla för att våga känna efter. Då blir det nog bra med den lilla skrivövningen, hoppas jag i alla fall.

Nä, vilken elak pastasallad! Bra att du gick därifrån. Men du är verkligen superduktig som både lägger av med rökningen och styr om kosten! HEDER ÅT DIG!!!! :respect:

Förresten, Judoläraren frågade om jag hade börjat att hosta än. Han sa att det var en viktig del i att sluta att röka och att kroppen "kastade" iväg gifter då. Men än har jag inte märkt mer än en irritation i halsen. Hur är det för dig ?
Vad är svenskdroppar ?
Glöm inte persiljan, KRAM PÅ DIG!

Hur går det för dig idag, Lillemor ?
Önskar att allt är fortsatt väl och bara blir bättre!!!! :D

VildeHilde, ikväll anar jag hur du känner det i all din ilska. Har känt hur denna känslan sakta men säkert har växt i mig sen i eftermiddags.

Känner att oförrätter och respektlöshet från min omgivning, håller på att få mig att explodera. Känner att gamla ting poppar upp, det ena efter det andra och blandar sig med nyare saker. En vrede utan dess like rumsterar runt därinne och bereder rum för tankar som egentligen är väldigt främmande för mig.

Försöker påverka mitt sinne med orden: Men om du inte själv tillåtit det, hade det inte hänt! Okej! Får sannerligen hoppas att det stoppar raset som satts igång.

Har ett våldsamt behov av att rensa ut och kasta tillbaka stenarna som har kastats på mig tidigare. Känslan som uppstår efteråt är nästan lite skrämmande. Ovan och kall! Jag hatar respektlöshet, jag verkligen hatar det!

Den här utrensningen som enbart befinner sig på tredje dagen, är inte måttlig. Den far igenom mig som ett enormt filter. Luckrar upp och vänder ut och in på mig. Egentligen skulle jag vilja sova och glömma bort alltihopa, känner mig trött och modstulen. Men det är som jag blir hindrad, där finns för mycket som skall ut.

Tur att jag har mina värktabletter, för annars skulle jag inte kunnat röra mig vid det här laget. Måste lägga av med dom så småningom, men det får bli en senare fråga. Ska ta min rottis och gå en rejäl promenad innan jag ska lägga mig, annars kommer jag inte att kunna sova ikväll.

Måtte detta vara en engångsföreteelse och helst vara över i morgon.
Tänker i allafall, under inga omständigheter ge upp det jag nu har påbörjat. Men måste nog erkänna att jag aldrig har varit med om en sådan märklig och kraftfull utrensning. Och det både psykiskt såväl som fysiskt.

Här är mycket som händer. Ska bli intressant och se hur länge det ska hålla på.

Nåväl, du undrade vad "Svenskdroppar" är för något. Jag skulle vilja säga att det är Guds gåva till människor. Gå in på Google, där finns en hel del att läsa om dessa droppar.

Jodå idag har jag haft en besvärande torrhosta av och till, efter att halsen igår kändes lite rostig. Så där är tydligen mycket som kastas iväg ur min kropp. Jaja, de är bara att tacka för all hjälp som försöker återställa balansen i skutan.

Persilja äter jag dagligen. Är väl därför jag får springa på toa som jag gör på nätterna. Begriper inte vart allt kommer ifrån.

Okej, nu håller det på att koka över under topplocket, nu måste jag ut och lufta ventilerna.

Men vi håller stånd VildeHilde, ingen ska våga påstå nått annat.

Kram tillbaka :) !

Lillemor, vännen, jag känner för och med dig!
NÄÄÄÄÄ, ge upp gör vi INTE! :angry:

Det är hemskt att höra att även du måste drabbas av att rensa ut med ilska och förtret. Fult, falskt, eländigt och sju onda bedrövelser, det är vad det är.
Men det är inte ditt, det är inte du, det är giftet och dess klor!
Jag förstår absolut av eget skinn hur främmande och overkligt det käns för dig.
Utan din vänlighet och din generösa själ hade jag aldrig vågat gett mig in i detta.

Du sa något väldigt bra. Du sa att du rensar ut stenar som andra har kastat på dig.
Säkert vet du att detta inte är så ovanligt inom shamanin;
att vi här kan se de sår vi tillfogar varandra genom t.ex. ovett, kränkning, misshandel och annat hemskt, i form av skärvor, stickor och instoppade föremål i oss.
Varför inte som stenar ? Att ge någon en tung sten att bära på är ju elakt, ju!
Städa och släng du, allt vad du bara orkar och förmår, och om kroppen säger ifrån så städa sittandes i myset, i sinnet.

Men för att inte göra våld på din vänlighet och ditt goda livshumör kan du ju återlämna stenarna med bestämdhet, men utan aggression.
Jag har t.ex. sagt:
"här får du, det här är ditt, det ska inte jag bära åt dig längre."
(Finns säkert mycket bättre sätt att meditera detta på, men detta var bara vad arga jag kommit fram till i mitt dunst av giftvärlden.)
Då har du lyckats att besegra både "rök-ilsk-anden" och med att återlämna bördan dit den hör.
Du har rätt att behandlas väl. Du har rätt att bemötas artigt och hövligt.
Du har rätt att få tillbaka den respekt du ger till andra.

Jo, jag googlade på "svenskdroppar" och, hu jeda mej, där fanns mycket att läsa.
Tänk att jag har missat att höra om det ?

Och så kroppaskrället. Är det inte orättvist, så säg! Jag brukar inte sakna ord..... men så fula ord som jag vill säga om att din kropp ska ge dig besvär i denna viktiga kamp, kan inte ens en ordmaja som jag komma på. GRRHRMPFTSSSS.............
Självklart ska du låta medicineringen hjälpa dig allt den bara kan nu, och självklart får det vänta att tas itu med tills allt detta med både rökning och kost är under din fulla vinges kontroll.
Du är en SUPERKVINNA, men ändock bara en :D
och även om du försätter berg så får alperna stå kvar litet till.... ;)

Hosta är bra, har jag förstått, så det är nog ett gott tecken, precis som du säger.
Jag går här och försöker att harkla mig ständigt för att eventuellt frammana hostan, men det enda som händer är att folk tror att jag vill göra mig märkvärdig..... :$ ... nån hosta har inte kommit än.

Imorgon ska jag tänka på dig x-tra mycket och sända allt gott jag kan till Skåne och er träff. Jag önskar dig så att trumman ger dig kraft och vilja, styrka och glans, och att den hjälper dig i detta märkliga människoläge.
STRÅLA! w00t

PS: EDIT:

skrev du, Lillemor, och avsåg att det du tagit emot av andra berodde på att du tillät detta att ske.
Det är giftet som talar till dig! Giftet vill få dig att skuldbelägga dig själv för att sen få trösta dig med nikotin.
Giftet vill att du blir arg på dig själv för att du skall tycka synd om dig.

Det är klart att vi skall ta ansvar för vad vi utsätter oss själva för, och också för vad vi låter andra utsätta oss för, men det är precis lika klart som korvspad att vi också bli måltavlor för andras frustrationer, ovett, sårande handlingar och kränkningar HELT OFÖRSKYLLDA!
Vi är ju inte murar eller robotar. Den ballast som nån, vem som helst, har kastat på dig ska du inte ha och den ska du lämna åter. Det är INTE ditt fel. Snarare har väl giftet gjort att vi har varit för omtöcknade för att ibland se den skit som kastas på oss, och då ducka istället för att ta emot. :?

En klok människa jag känner har sagt: "Bara för att nån skiter på din gräsmatta, betyder inte det att du måste lägga dig ner och rulla dig i det!"

VildeHilde, du är en häääärlig jänta! Det liksom bara sprakar av dynamiska energier omkring dig i alla lägen.

Måste erkänna att jag var lite ur led när jag kravla mig ur sängen idag. Lite som jag hade varit med om en kamp, men dragit mig tillbaka för att kunna få luft.

Satt inatt, fram till halv fyra och skrev så tangenterna glödde. Skrev, skrev, skrev! Rätt ut och rakt på sak utan någon som helst försköning. Tvärtom, där fanns massor av grova ord som gav uttryck åt min enorma vrede. Skrev utan att läsa om igen vad jag skrivit. Det var som ett vattenfall. Jag kom en bra bit på väg, men är långt ifrån färdig. Har mycket mer att skriva ner och få ur mig.

Men idag känner jag mig lite trött och tom i bollen. När jag då läser vad du har skrivit VildeHilde, måste jag erkänna att du kan konsten att locka fram både skratt, tårar och eftertänksamhet. Så klok du är du lilla jänta.

Tog ett extra djupt andetag och riktigt tänkte till när jag läser där du skrev: ("återlämna stenarna med bestämdhet, men utan aggression.
Jag har t.ex. sagt:
"här får du, det här är ditt, det ska inte jag bära åt dig längre.")

Utan aggression! Ja just det! Så mycket enklare det skulle vara att få ur sig allt utan aggression.

För aggressionen tömmer en på kraft och energi. Så mycket enklare att lämna tillbaka dom stenar, dom känslor och dom ord som tidigare slungats på en, bara med en fast BESTÄMDHET! Helt utan den förintande aggressionen och vreden som mest skadar en själv. Ja så klart!

Vet du ibland blir tydligen det enklaste svårt att identifiera i såna här stunder. Lager på lager av allehanda slag, blandas och pressas ut ur en öppning som är för liten och som dåligt gör det möjligt att urskilja vad som är vilket, i denna olycksaliga röra.

Ibland ser man inte skogen för bara träd! (Stöön) Hur kan man egentligen bli så blind? :blink:

Det sista innehållet i ditt inlägg får mig verkligen att tänka. Jag som alltid har hållit fast vid frasen: "Men om du inte själv tillåtit det, så hade det inte hänt".

Men du får mig att värdera om dom orden. Det är ju faktiskt rätt. Man kan också bli: "måltavlor för andras frustrationer, ovett, sårande handlingar och kränkningar HELT OFÖRSKYLLDA!"

Ja, faktiskt. Varför har jag aldrig tänkt så förut, istället för att jämt söka efter FELET i mig själv!

Phhyyyy, du har verkligen gett mig en hel del att tänka på. Känner mig lite frågande och lite förvirrad, medans vissa andra saker faller på plats. Skulle vilja skriva mycket mer, men måste rusa nu. Gläder mig sååå till trumträffen och resan ikväll. Tror att den kommer att bli lite över det vanliga.

Tack för alla goda råd och varma uppmuntringar,
du är en hääärlig själ VildeHilde :respect: :D

Jaha, fjärde dygnet... the never ending story......
men det känns litet bättre, ändock.

Jag kan nästan titta på TV utan att egentligen vilja "kasta ut dumburken", nästan möta en granne i trapphuset och hälsa, utan att ryta:"så jävla god är inte denna morron!", nästan se en blomma och hur fin den är, utan att tänka:"jäkla ogräs, stå inte där och glo...", och nästan le när jag möts av en solstråle, istället för att känna: "förbenade planetjäkel, ta och lys nån annanstans än på mitt elände!" (jag vet att solen är en stjärna och inte en planet, men i ilskans rus hade det kunnat vara en ficklampa, för den delen....)
;)

Skriva är bra! Om man har tur så känns det precis som du beskriver, Lillemor, som ett flöde, som en ström. Härligt att du städar på det viset. Jag tror att det är nyttigt på många plan och ger varande läkning.

Om aggressioner, vi var inne på det.
Aggressionen hör till Libido, till själva grundkraften i livet. Den är inte ond i sig, tror jag, utan lika behövlig som sexualiteten, som kärleken, som humorn, godheten och sånt.
Jag tror inte att vi ska skämmas för att vi känner aggressiva känslor, även när vi känner dem riktade emot enskilda, eller för att vi känner hat, hämndlust, och känner blodet koka i pannan...
Däremot är det ju viktigt, (men även det gäller också t.ex. kärlek och godhet!), hur vi hanterar våra aggressioner och vad av dessa vi låter andra "ta del av".

Om vi först får rasa av oss vår aggression och vår ilska i dess fulla nakenhet, fult, hemskt, förskräckligt och utomordentligt patetiskt, men då naturligtvis för oss själva, i ensamhet och bakom lykta dörrar, så tror jag att vi efter det kan agera med just: bestämdhet. Med tydlighet, men utan överdrift åt något håll.

Samhället präglar, i synnerhet oss kvinnor, så att vi bär "automatisk skuld", brukar jag kalla det för.
Om nåt är fel, så är det i oss vi letar.
Roller som "mamma" och "maka" och "bästa vännina" går av nån anledning ofta före rollen som "jag".
Har nåt gått "åt fanders", så är det vi som inte har hittat rätt, o.s.v.
Vi är så vana vid att vår roll är att "göra allt bra", att vi får rent grandiosa vanföreställningar om att vi skulle kontrollera alla fel, och att vi då måste ha felat, som de envåldshärskare vi tror oss vara. Pyttsan!
Vi glömmer lätt att vi är hälften av samma samhälle......
Det är på samma gång martyriskt som det är narcissistiskt,
"and I´m not bying that one....." :blink:

Nä, Lillemor, jag är stolt över både dig och mig! Du sa det så bra i tråden.
Du sa: "låt ingen säga nåt annat!"
Det är väldigt sant, och det inbegriper även oss själva. Vi själva ska inte heller säga nåt annat än att vi klarar det, vi är bra, vi bemästrar detta monster!
Tack för att Du finns!!!! :D

Men nu vill jag fira sommarsolståndet med buller och bång... bång..... dingdång!

Dag SEX, som nu har övergått i kvällning!!! Denna ljuvliga sköna och underbara dag då livet känns som en stor gåva. Allting går som på räls. Och även om det kränger till och ibland med spårbyte, så följer jag smidigt med i svängarna iiiihhaaaaaa w00t !!!

Vet du VildeHilde, efter att först ha skrattat mig igenom första delen av ditt inlägg, kan jag bara tillfoga till resten att jag håller helt med dig och avslutar med ett sjungande AAAAMEEEEeen!!!

Och lyssnar jag noga kan jag t o m höra det om igen i ett eko :lol: !

Meeeen som jag känner mig kanon bra och är åter på ett strålande humör. Njuter verkligen av livet. Kan knappt fatta att det här är JAG!

Visst, tanken att röka knackar på då och då. Men då skrattar jag hjärtligt och svarar: "Never baby, de e liksom JAG som e kapten på den här skutan. Så stick o brinn" :sly: !!

Och de lustiga är att det fungerar.........VAR GÅNG!

Påminner mig lite om Tuborg reklamen. "Hvornår smager en Tuborg best? HVER GANG! (hehe, ja jag vet, jag har blitt litta glyttig osse) :$ :lol:

Min tankeplanet, (hjärnan) måste tametusan va mer intelligent än jag hade anat. För den har redan programmerat sig ANTI mot all mat utom frukt, grönt o vegetarisk. Och jag bara NJUTER!

Kan lova att mitt liv plötsligt har fått en ny mening. Stenar har rullat, dammet har börjat lägga sig. (ja, dvs från MITT håll har det lagt sig i allafall) ;) . Åskan har gått och regnet har stått som spön i backen. Men sen har solen åter dykt upp och luften är störskön att inandas.

Jaaaaa VildeHilde, vi är tametusan ett par sjujäkla kvinns. Vi BARA gjorde det. Vi bemästrade f-nskapet som hade oss i sitt våld. Vi har bevisat att man kan det man VERKLIGEN vill :D !

Tack för att DU finns min goa, kloka lilla jänta däruppe i norr :respect:

HÄÄÄÄÄRLIGT, Lillemor!!!! :D

Jag är så förvånad över och ytterst imponerad av att du klarar av att både sluta att röka OCH att lägga om kost, du är sannerligen fantastisk och måtte ha underbara hjälpare!

Här fortsätter det sakta att krypa framåt. Kan vakna nu och tänka på vad dagen kan ge mig, istället för att känna mig "berövad".
Har fått tillbaka koncentrationsförmågan och det är en sådan befrielse att jag knappt kan sätta ord på det.

Klarade rökande midsommargäster och följde t.o.m. med på en öl efteråt. Nog för att lagen numera förbjuder rökning på uteställen (tack och lov!!!), men "järnvägar"
vilket spring det har blivit i dörrarna.....

Är dessutom äntligen klar med min "tvångsmässiga städning" efter rökslutet.
Nu finns det inte ett klädesplagg, inte ett hund- eller katthår, inte en mattfrans eller textil som inte är tvättade, inte en yta eller ett hörn som inte är nogrant svabbad och dammad, och inte ett skåp eller skrymsle som inte doftar citrongräs istället för cigarett. PUH!

Har dessutom fått sms om att jag kommit med på Aikidokursen och ser verkligen fram emot det.

Men..... backarna har vuxit! Jäklar vilket dåligt flås jag har fått. Men ingen hosta än inte, nä det ska väl komma när det är minst lämpligt så klart.... :angry:

Wooow du har då sannerligen fått flyt rejält VildeHilde. "Tvångsmässig städning"! Hmm........där vågar inte ens en loppa att nysa hädanefter :lol: .

Näää en sån ork har inte jag haft. Visst har jag städat, diskat och tvättat golv, meeen thats it! Däremot har jag lagt dess mer tid på MIG ;) .

Har VERKLIGEN umgåtts med mig själv. Känt efter vad JAG ville och hur JAG kände mig. Ahhhhh måste förresten säga att jag e ju en riktig trevlig person att umgås när man väl lär känna mig, hehe :D . Jajamen!

På självaste midsommaraftonsdagen (phyy långt ord) så fick jag ett sånt där rejält ryck och åkte med mig själv en tur till Danmark, Helsingborg/Helsingör. Om jag skulle hälsa på nån? Nää nä, jag hade ju redan trevligt sällskap! JAG SJÄLV B) !!

På båten åt jag världens goaste tallrik med vegebiffar, grönsaker av allehanda slag, potatisplättar och råkost. Lägg sen till en "bajer" (Tuborg) och middagen var fulländat. Jag var så mätt att jag inte ens kunde vifta med öronen efteråt.

Sååå roligt jag hade den dagen och kvällen. Har sällan skrattat så mycket och så länge. Danskarna är ett härligt humoristiskt och gemytligt folkslag, jajamen. (Borde ju ja veta förresten om nån, e ju själv en blandning av dom, asg) :lol: .

Jaja vilka ryck man kan få när gifter och slaggprodukter lämnar hyddan, de e helt fantastiskt. Jag måste i ärlighetens namn säga att den förändringen som jag genomgår, genom att avgifta kroppen och sinnet från nikotin och fördärvlig mat, inte är särskilt svår för mig. Nej faktiskt har det varit otroligt enkelt att byta ut dåliga vanor mot bättre och nyttigare.

Visst, jag hade ju ett tag då åskan rulla och jag personligen själv tycktes svinga Thors hammare. Så mycken ilska på en och samma gång som formligen sprutade ut, har jag sällan varit med om. Det praktiskt taget rök om det stackars tangentbordet under tiden som jag skrev ner svavelosande punkter och åsikter.

Ja nu efteråt kan jag skratta åt det hela. Men just då hjälpte det. Luften var bra mycket skönare att andas dagen efter. Vredesdruvorna hade torkat ut och åtföljts av ett behagligt och skönt rensat sinnelag.

Jag har visserligen slutat röka tidigare i mitt liv under två år, men aldrig har jag rensat både i mig själv och min omgivning som denna gången. Och jag är lyrisk, vilken positiv förändring det har gett, I MIG! Och förhoppningsvis, kanske även i andra :rolleyes: .

Så ja, jag har nog också haft stor hjälp från mina andliga vägledare. Jag har äntligen slagit in på den vägen som dom så förtvivlat länge har visat mig. Fick till mig, från ett av mina kraftdjur, på en trumresa en gång: "Du ska ha tillit och tro på dig själv"! Och det har jag haft denna gången, till 100% :respect: .

Får gratulera dig VildeHilde att du kom in på Aikidokursen. Du ska se att hädanefter kommer det att hända massor av positiva saker. Och vad det gäller hostan, så vem vet, den for kanske ut när du var som mest i farten med städningen och inte la märke till den :D .

Det där lät som ett alldeles utmärkt, klokt och genomtänkt sätt att fira sitt nya jag och den nya tid vi går in i, Lillemor. Att skämma bort sig litet. :respect:
Du föregår alltid med så gott exempel och jag vet inte vad jag skulle gjort i detta här utan dig. Men jag blev x-tra inspirerad av ditt inlägg.

Sagt och gjort, efter att igår på mitt mest maniska sätt kalkat om hela stallet, brännt om alla boxgolven, slipat ner och oljat om allt virke i stolpar och boxväggar, så fixade jag idag en stycken hundvakt, en hästvakt, ställde ut x-tra kattmat, sa åt skatan att ge fanken i kakburken, och for till stan för att skämma bort mig.
(Jag hade en bra ursäkt, eftersom det ändock var dags att åka hem till lägenheten och kolla posten och vattna blommorna. Så jag behövde inte känna mig alldeles för onyttig. :rolleyes: )

Yes box, I´m a happy shopaholic, sa jag till mig själv, gick till minuten och tog ut rikedomen. Hade tänkt bjuda mig på en välförtjänt klippning, en ansiktsbehandling, kanske ett nytt sommarplagg och så nåt att dofta med.

Jag kom ett helt kvarter innan jag fastnade på ett antikvariat.
1 timme senare, några hundralappar fattigare, så vägde väskan av 3 "nya" böcker.
Jag hann nästan med halva gågatan innan jag bara snabbt skulle susa in på Akademiska bokhandeln... dom tar konsumkort, så man får poäng, sörru....
Ytterligare en dryg timme senare, ytterligare en ansenlig summa fattigare, så vägde väskan så mycket att jag nästan ångrade mig. Två böcker till.
Fick hastigt rusa hem och ställa ifrån mig barlasten.

Ut igen, strålande solsken, jag valde att gå åt andra hållet för säkerhets skull.
Men döm om min förvåning när jag upptäckte att det var rea på Bokia ?!!!
Ja visst, nääää, jag skulle ju bara titta in och kika litet.... ähhhh...
njaaaa... det blev några böcker till. :$

Nu var det dags att gå fram till minuten igen, frisörer och sådant är ju inte gratis, och som det hade visat sig så var inte böcker det heller... w00t

Fick samtidigt sms av en vän som satt på café och hade hittat en originalutgåva av en bok vi båda letat efter länge. Då hon fick förstå att jag var i stan, och inte på landet, så bestämde vi att fika ihop och beundra det fina mästerverket.
Härligt. Inbunden i gammal skinnram, skriven på gammalengelska med gammaldags bokstäver och på papper som vi bara kunde fantisera om vilka ögon som skådat före oss. Vi drägglade! Men kaffet var också gott.

Det blev litet kyligt, vi satt på uteserveringen, och jag tyckte att det var dags att fortsätta, eller rättare sagt att på riktigt påbörja min "självbortskämningstur".
Sagt som förgjort, så gav jag mig iväg, var så stolt när jag blundade och skyndade förbi Pocketshop utan att gå in och köpa ännu fler böcker, och kom äntligen fram till drop-in salongen.
Jag ryckte i dörren. Vänta här nu.... den öppnades inte. Hmmm. Måste vara fel håll. Jag tryckte på dörren istället. Nix.
Dom hade hunnit att stänga! :blink:

Jaha, det var bara att dra in svansen mellan benen och gå hem för att hämta böckerna och köra ut till landet igen. Snopet. :(

Väl framme möttes jag av tre rullande öltunnor. Dom var förvånansvärt lika mina hundar. Hundvakten erkände med röda kinder att hon hade gett dem en x-tra lunch och så litet förrätt före middagen. De jäklarna hade inbillat henne att de svalt och for illa nu när mamma slutar att röka..... :angry:

Kattorna hade käkat upp sin ranson, men verkade nöjda och glada och satt och tittade på "hundrullstårte-teatern" på gården.
Hästen hade ratat sin hästvakt, "dum flicka som ville bestämma", sa han, och var snällt nog glad att se mig, rökfri och manisk, det verkade inte bekomma honom.
Skatjäkeln hade visserligen lytt mitt stränga råd att låta bli kakburken, men hade med förbunden vinge (hon är skadad och håller på att läka) gett sig på soppåsen istället. Det var papper, kaffesump och päronskrutt litet varstans på mitt fina, rena köksgolv.
Nå väl, värre dagar har funnits.... :D

Först när jag sitter här, lika ovårdat barrig, med riset hängandes oklippt ner för skalpen så som i förmiddags när jag bestämde:
I am on a self-rewarding mission, oh yes I am........,
njutandes av en första glutt i mina nya bokalster, så kommer jag på att jag inte har varit röksugen en enda gång idag. Är inte det nåt, så säg.... :lol:

Hej VildeHilde! Tänkte pränta några tankar igen i den här tråden som tycks ha blitt vår alldeles egna privata linje av utbyte, uppmuntran och stöd, parallellt med mycket humor och skratt.

Ska säga dig att jag har kopierat av hela tråden här. Den ska jag gömma bland mina memoarer och läsa igen om jag någon gång i framtiden kommer att få minsta vikt eller rök problem igen.

Som vanligt får man sig ett gott skratt när man läser dina kåserier som nu ditt senaste inlägg. Du borde verkligen bli författare och ge ut böcker och få folk att skratta sig igenom sina problem :D .

Efter din mer än händelserika dag då du EGENTLIGEN bara skulle klippt barret, ja då förstår jag mer än väl att där i det livliga programmet du upplevde, INTE kunde finnas en sekund över för en endaste röksugen tanke att ta form :lol: .

Själv kör jag på rökfria rälsen här, som hade jag aldrig gjort något annat. Det är över midnatt och in på det 15:de dygnet sen min avslutande ceremoni och det känns som jag har kommit in i en andra andning.

Jag tror att det bästa jag gjort i samband med detta avslut var att jag på samma gång bestämde mig för att bli vegetarian. Därför att jag har jämt något jag plockar med av njutbart GÖTT!!

Morots och gurkstavar, en hel skål störtskön sallad, frukt i mängder. Enda smolket i bägaren är att jag springer på toa en till två gånger varje natt pga för högt vattenstånd :D . Men å andra sidan har kilona börjat rinna av mig utan att jag ens har börjat motionera än. Ska det fortsätta så här, lär jag ha gått ner mina 30 kg innan jul och det var ju inte meningen att det skulle ske så snabbt.

Fler positiva effekter det här har gett mig är att jag är på ett väldigt jämt och gott humör. Är fast i mina beslut och har fått en mer och mer kristallklar intuition. Kan säga att jag njuter verkligen utav den gränslösa friheten som har blivit resultaten utav mina beslut den 18 juni. Och ändå är jag bara i början av min färd.

Jag tackar, av hela mitt hjärta, själ och sinne, TANKENS KRAFT som kan uträtta underverk i människors liv. Man ska bara verkligen vilja och man ska bara verkligen ha tro och tillit till sin egen förmåga!! :respect: :respect:

Bravo tjejer! :D

Är glad för er skull!

Själv har jag syndat redigt nu under senaste veckan, skräpmat, godis och litet läsk (förvänånsvärt är det minsta inmundigade läsken som ananrs var dne största boven förr) Visst har vi åkt till skåne och då är det obligatoriskt med godis i bilen.... tjoflöjt 6 påsar malaco-godis senare så är jag rätt trött på bilar och sötsaker.....

jag känner mig väl itne så jättelycklig över att jag krängt massa godis o skräp speciellt itne efter att ha sett några av bilderna på mig från foteviken (huga vad tjock jag är) så är jag mer nällad att gå ner ännu mera...

Jag har slarvat ltiet med frukosten igen men nu börjar jobbet igen imorrn så då ska ajg fortsätta laga min ahvregrynsgröt o käka. läsa vidare i dr phils 7-stegsmetod-bok och begrunda.....

Jag vill att det ska bli höst så jag kan börja träna aikido igen, då vet jag att jag kommer börja rasa i vikt. men jag vill hitta på ngt nu som jag akn göra som inte kräver så mycket.... jag har ltiet problem med självdisciplinen just nu, så att göra 20 situps o armhävningar per dag hade fungerat i max en vecka sen rinner det ut i sanden. Jag promenerar en del när jag jobbar, eller så cyklar jag. Jag cyklar alltid till jobbet o det är en runda på 20 min tur o retur o jag brukar pressa på rätt rejält på vägen hem, så att benen värker o man flåsar som en blåsbälg.

Funderar på att lägga om kosten mer radikalt, typ bli vegetarian (men fortf äta mjölk, ägg, kyckling o fisk men strunta i det röda köttet) *sucka* illa, illa..... just nu är jag litet rådvill....

men ävne jag syndat känner ajg itne att jag misslyckats utan det är ett eget beslut som ajg själv fattat och som ajg själv får stå för.

Men vad göra? har just nu inte mycket motivation att göra ngt även om ajg vill göra ngt.....

Ja du Caija, det är aldrig lätt att hitta lust, beslutsamhet, vilja och jäkla anamma på en och samma gång. Det är väl just den här splitringen inom oss, som hindrar många gånger för att vi ska genomföra det vi gärna vill. Och likaså hindrar det TANKENS KRAFT att plöja vår åker!

Har varit i den situationen sååå många gånger. Har haft lust, har velat, men varit velig och dom övriga ingredienserna har fattats. Och pga splittringen har det därför inte lyckats. Har gett efter, har inte varit konsekvent.

Men denna gången, huuu så lätt det har varit. Det är inte mycket motstånd jag har kämpat med måste jag säga. Hade ett vredens vulkanutbrott under ca ett dygn, det var i stort sett allt. Men när det var rensat ut, var det syrebringande frisk luft att andas igen.

Beslutsamheten tog jag när jag satte ett datum. Först var det till midsommar solståndet den 21 juni. Men hela jag var allt för ivrig inför min förändring och kunde inte vänta, så jag ändrade datumet till den 18 juni och kände mig väldigt nöjd med det.

Viljan och mitt jäkla anamma föddes nog i samma stund som jag beslutade att sätta igång snabbare. Så allt var samlat i mig, allt bara längtade efter att få sätta igång. Varje cell i min kropp sjöd och bubblade i upphetsningens njutbarhet över att slänga av sig smutsen och fördärvets klädnad. Och få ta emot och bada hela mitt jag, i det kraftfulla ljus som plötsligt omgav mig på natten.

Den natten, mellan den 17 och 18 juni, då jag tillsammans med mina guider och kraftdjur satte igång, då var jag så väl rustat. Så full av kamplust, beslut och vilja att bli en vinnare och i fortsättningen leva mitt liv som en sådan och inte som en förlorare.

Och faktum är, att ingenting kunde stoppat mitt beslut den natten, ingenting! Jag var i så fullständig samklang med den universella lagen om att "du kan det du VERKLIGEN vill"! Min motivation var att bli en så fullständigt fri människa som det var möjligt. Den tanken och önskan var mycket stark hos mig.

Efter som vi alla är olika, hade kanske mitt förfaringssätt inte funkat för en annan människa. Men dock tror jag att alla kan lyckas med hjälp av "Tankens Kraft"! Man kan programmera sig till nästan vad som helst, det gäller bara att man är konsekvent och uthållig.

Vad gäller min mathållning, så äter jag bara frukt och färska grönsaker som jag gör fantastiska sallader av med olivolja eller Italiensk dressing. Stoppar även i oliver och vitlöksklyftor i marinad och en massa annat som jag provar och testar mig fram till.

Kokt vildris med majs, klippt persilja och bitar av ananas är en annan favorit. Och dryck är naturligtvis vatten. Snacks är gurk och morotstavar.

Måste säga att jag älskar den här maten och känner att den gör underverk med mig. Tänker naturligtvis utöka kosten så småningom med proteinrika sojaprodukter osv. Men så länge jag känner att det jag stoppar i mig nu är tillräckligt för mig, tänker jag fortsätta så. Och jag är aldrig hungrig.

Vad du ska göra Caija, tja du. Om jag det rätt visste! Men om du saknar motivation just nu, kanske du inte ska bry dig så mycket, utan lämna helt enkelt ämnet för ett tag. Bara njut dig själv i varandets stund.

Säg till dig själv att du just nu tillåter dig att få leva lite slappt, men att när du har bestämt dig och tiden är mogen, kommer att sätta upp regler som inte är diskutabla.

Se fram emot hösten då du ska börja på aikido. Ställ in hela ditt jag på det och besluta dig för att genomföra det du bestämt dig för. Förbered dig med hjälp av "Tankens Kraft"! Programmera dig till den du vill vara och hur du vill se ut! Det funkar! Lycka till! :D :respect:

tack Lillemor!

vi var precis o handlade, vi stod där mellan godishyllorna och jag bara kände hur det kröp i mig, jag vill itne äta sånt godis, visst choklad är mumma men jag hade ingen lust till det heller. köpte ett paket sötmandel och ett paket saltade cashewnötter (de enda nötsorterna jag tål) och russin. Köpte även ett paket med fruktos att ersätta vanligt socker med i bakning och så.

Köpte frukt för nästan 200kr, köpte 2 galiameloner, en mango, massor av äpplen och vindruvor. Allt för at tha nyttigheter att stoppa i mig o stilla sockersuget med.

gurkstavar är jag itne så förtjust i, de blir lätt så slemmiga, men gurkskivor i vatten är mumma att dricka. men morotar i stavar, (jag vet att jag böjde inkorrekt me nnu är jag helt slut i huvudet)

nu när ajg köpt hem litet nyttigt gott så är jag mer på spåret igen, men känner ändå att ajg vill bli av med tjockisfettet runt hals o haka samt det som sätter sig på midjan och buken.

Har märkt nu när jag cyklat så mycekt att mina ben börjar tonas litet, bli fastare och slankare. Men det är inte där kjag känner mig tjock så att säga.... I augusti börjar aikidon igen, och det är ngt jag vet at tajg klarar av att hålla igång eftersom det gör underverk med min kropp. och jag kommer träna 2 dar i veckan som minst. sen får vi j use hur det passar emd hästen o så också, han ska ju ha sitt till.
jag ahde velat ha bättre grundkondis än jag har nu, o litet mer styrka, visst armhävningar o situps i all ära men det är inget jag pallar i längden på eget initiativ.... det är jag på tok för lat för... som sagt, det fungerar ngra dagar och sen så tar jag det litet senare, eller ajg gör dubbla pass imorrn.... hinner itne nu osv...

ska läsa vidare i min bok också som sagt, sedan ska jag börja läsa ytterligare en bok av dr phil, livsstrategier och relationsakuten. jag behöver bena upp mina problem och tankar och omprogrammera mitt tänkande o varande. Vilket jag nu gör genom att sortera bort saker i hemmet som lockar till synd....

Däremot så har vi ett till litet problem i mitt hem, min sambo är mager, inte farligt mager men han har börjat lägga på sig litet, problemet är att han väger förlitet för sin längd och att han har börjat få kula på magen. men troligtvis så rättar detta coks åtill sig när han börjar träna aikido till hösten. (vi ska träna ihopa så vi kan peppa varandra)

Men nu har jg litet beslutsamhet igen, spec efter at tah handlat nyttigt ^^

tack för stödet Lillemor! :respect:

Jag sliter som faan med vikten. Jag har stora problem där, ska söka proffessionell hjälp också för själv klarar jag det inte.

Socker i alla former (stärkelse också alltså, och de uppenbara: druvsocker, frukter som smågodis, bröd, spagetthi och t.o.m. paprika och morötter) är den värsta boven om man vill gå ned i vikt. Sockret slår igång en insulinkick som lägger locket på fettförbränningen och det sätter sig runt maggen. Tar man bort allt socker, inklusive det man tror är nyttigt = frukt t.ex. så vet jag att man rasar/normaliserar sin vikt ganska snabbt... nu är det bara det att jag verkar totalt sakna det som behövs för att kunna göra det. Jag har många vänner som slopat sockret och blitt köttätare på heltid (åsså lite grönt då och då) och de har rasat en 20-25 i vikt på ingen tid alls, utan att för den skull bli vare sig hungrig, trött eller sur och trumpen.

Nåja, nu måste ngt annat göras, för varken trumma, andar eller andra har kunnat hjälpa mig till självhjälp.

Ni som vet: vad finns det för hjälp att få rent medicinskt?

Mvh,
Fettot ;)

Jag vet att det finns saker jag inte kan slopa, utan mjölk blir jag tokig o får abstinens. Mjölk innehåller mkt socker... tyvärr. Men sen har ajg svårt att släppa brödet också, nu har ajg gått över från vitt fluffbröd till solida mörka bröd med mycket frön i.

Att äta regelbundet, att omprogrammera sitt tänkande är en nyckel till att lyckas. Thomas, jag skulle rekommendera att du tar o köper dr phils bok sjustegsmetoden, för där finns en hel del råd o tankar som man lätt kan ta till sig o börja använda sig av i sin vardag.

dricker du kaffe? slopa kaffet, och avgifta från det.
Ska du o jag ställa oss på vågen en viss datum, notera vikten och mäta med måttbandet och notera detta också och sedan besluta oss för en ungefärlig viktminskning till ett datum? men okcså sätta upp små delmål?

tex, till nyår 07/08 vill jag för min egen skull ha tappat 20 kg och minskat i 3 klädstorlekar. Men till den 1 augusti ska jag ha slutat dricka kaffe och äta godis, jag ska också ha börjat äta frukost regelbundet åtminstonne de dagar ajg jobbar, samt ha läst ut dr phils bok.
till i oktober ska jag ha börjat motionera minst 2 pass i veckan om 1 timme, antingen att det är kampsport, friskis och svettis eller liknande.

osv.... you can se my point?

jag VET att när jag börjar träna ordentligt så kommer jag tappa i vikt, bli starkare, smidigare och min kropp kommer börja må bättre. Jag har bara inte självdisciplinen till o träna ensam, men tränar ajg i grupp så löser det sig.
och man får itne falla för sådana tankar som "jag har itne tid o träna, vem ska då ha hand om ungarna?" Du tränar för DIN skull, för att bli en smalare, friskare och gladare pappa som orkar leka med ungarna och ha skoj, utan en massa extra kilo att släpa runt på.

släng eller ge bort allt raffinerat socker ni har hemma, godis, chips o allt anant sånt kraffs som bara lockar till synd, har du inte det hemma, då akn du inte heller synda. Köp hellre hem massor av frukt. Frukten innehåller hela sockerarter inte halva som raffinerat socker, hela sockerarter akn kropepn bryta ner och överskottet kommer ut dne naturliga vägen, medan ofullständiga sockerarter llägger sig som hinnor i muskler och på nerverna vilket orsakar ansamlingar av fettvävnad, smärtor (reumatismliknande) pga avlagringarna på nerver och i musklerna.

Vad tror du Thomas?
Ska vi anta dne här utmaningen tillsammans?

jag väger idag ca 85-90 kg (förhoppningsvis har ajg itne gått upp över 90) och vill ner till 70-75 kg. det ÄR rimligt att gå ner till den vikten, om jag ahde fått önska så hade ajg gått ner till 63, men då ser ajg anorektisk ut o det vill jag itne. Jag vill ha kvar mina kvinnoformer, men framförallt vill jag bli av med fettokulan på magen....

re:thomas.
Jag hade också enorma problem med vikten,gick till min husläkare.
Hon skrev ut xenical till mig,funkar som ett fett antabus.Sen så finns det Reducil tabl som hämmar signalerna till hjärnan så man ej är hungrig.
Vet ej om dessa passar för dig,för mig funkade de i början,men ej i längden.

Idag så har jag ett mycket värre problem än vikten,sitter just nu och befriar (avgiftar) mig fr ett slaveri med vissa beroendeframställande mediciner.
Är nu inne på min 3:e dag,vilket helvete det e,sitter mest på toa och sover.
Orkar inte ens meditera eller sitta på balkongen.
Detta kommer ta tid inser jag idag.
Förslag???
Men jag ska ej lasta er med detta.

Hade tänkt sluta röka till hösten.Nu får man väl se om man orkar med det.
Vill ju sluta röka,så trött på ciggen.Luktar så illa.
//marremorgana

Marremorgana: att befria sig från beroendeframkallande mediciner kan vara ett rent helvete, men så väldigt skönt sedan när man är fri!

Tröttheten är naturlig, när man slutar tillföra medicinerna och kroppen har en chans att börja gifta av kan man känna sig helt enkelt förgiftad.

Mitt första råd är att gå till en alternativmedicinare som är bra på näring och/eller örter, det finns leverstärkande örter och blandningar med olika aminosyror och annat som gör stor skillnad för leverns avgiftningsförmåga.

För övrigt kan du äta mycket gröna blad (ruccola, machésallad, maskrosblad, nässlor, romansallad, persilja m.fl). Ät bladen råa, tugga i dig en liten hög flera gånger om dagen. Nässelpulver finns att köpa i hälsokostaffär, annars går det fortfarande att ta toppskotten och mixa dem.

Bada bastu, bada i varmt vatten, om du vill kan du blanda in örter i vattnet t.ex rosmarin som kan hjälpa till vid huvudvärk och avgiftning. Du kan bada bastu varje dag under en avgiftningsperiod.

Drick vatten, gärna med ingefära: riv en bit rakt ner i en termos, häll på kokande vatten och skruva på locket. Vänta 10 minuter innan du dricker första muggen. Du kan blanda i lite honung om du vill, men inte mjölk. Drick en full termos varje dag. Det hjälper för avgiftning och ämnesomsättningen och mot illamående.

Drick vatten också, se till att du får ca 2 liter vatten varje dag. (kaffe, svart och grönt te, juice, saft etc INTE inräknat!) Drick helst i små klunkar ofta, så mår du bättre.

Kolla ditt blodtryck, det kan bli för lågt eller för högt under en avgiftning, och då behöver du trappa ut medicinen långsammare. När jag själv avgiftades (på sjukhus) kollade de blodtrycket ganska ofta, ändå svimmade jag ett par gånger.

Borsta huden varje morgon (torr hud, dvs innan du duschar eller badar) med en ganska tät, lagom mjuk borste (brukar också finnas i häslokostaffären). Börja vid händer och fötter och borsta inåt mot hjärtat. Du kan borsta hela kroppen flera gånger om dagen om du vill, det hjälper på flera olika sätt och det är en mycket bra vana att borsta igenom huden på hela kroppen varje morgon. Utmärkt för avgiftning! Effektivare än det låter.

För mig tog det ca två veckor att avgiftas från lugnande mediciner. Det var inte lätt eftersom jag fick ångest och hallucinationer och tillråga på allt kramper (jag trappade ut kramplösande lungnande medel). Idag är jag medicinfri och mår bra, behöver inga lugnande mediciner alls.

Överhuvud taget kan avgiftning av alla sorter ge reaktioner som ångest, depression, irritation och ilska, sömnproblem etc. Men det går över! Ha tålamod, det kan ta en vecka eller två innan avgiftningssymptomen klingar av.

Glöm inte att sova mycket! Lycka till!

Thomas: det finns medicinsk hjälp att få vid kraftig övervikt, t.ex operation av magsäcken. Det är ett drastiskt ingrepp och man brukar försöka på andra sätt först. Jag har en bekant som fått gå i olika slags grupper på sjukhuset varje vecka, somliga lyckas det bra för när man inte längre är "ensam" om det, andra hamnar tillslut på operationsbordet. Det är ingen dans på rosor, livet efter kan bli tufft med noll aptit, illamående och näringsbrister. Speciellt om man tröstätit, då har en "självhjälpsmetod" försvunnit och man blir tvungen att ta itu med sig själv i alla fall, trots operation och viktminskning.

Prata med din husläkare för att få remiss vidare till en överviktsenhet med grupper. Ge dig inte, ibland tycker de att man ska försöka själv ännu mer först, men stå på dig.

Själv gick jag ner nära 30 kg med Viktväktarna, en kompis som också gick ner i vikt och en terapeut. Jag behövde psykologstödet, för jag mådde grymt dåligt av att bli smal. Jag höll vikten länge, ända fram tills dess jag fick struma, nu väger jag ca 10 kg för mycket men har slutat gå upp mer.

uthien tack för dit svar.
Men vad gör man med abstinensen?
Vill bara göra nått drastiskt just nu.Har sådana kramper,skakningar och humörsvängningar.
Jag slutade ju tvärt med allt för jag vet att jag ej lyckas annars om jag har tabl hemma.
Känner mig så arg och ledsen och grymt deppig.
Igentligen har väl detta inget med schamani att göra,men eftersom jag är en sk hedning så e det naturligt för mig att vända mig till det alternativa,som här.

Finns det folk här som har erfarenhet av avgiftning inom detta?
Är jätte tacksam för svar,här eller i ett pm.
//marremorgana.

(Svar till Caija´s inlägg den 3/7 16.52)

Vad duktig du är Caija, det är rätt tjejen, fortsätt så!!

Och då menar jag inte BARA med att handla rätt mat, utan också att odla fram dom rätta känslorna och Tanken, den begynnande rätta "TANKEN" !

Du skriver: "vi stod där mellan godishyllorna och jag bara kände hur det kröp i mig, jag vill itne äta sånt godis, visst choklad är mumma men jag hade ingen lust till det heller".

BRA!! Det var så JAG förberedde mig. Det var så jag började, för att sen så småningom nå fram till starten. Och då var jag så peppad och full av vilja att förändra, att ingenting längre kunde stoppa mig. Jag hade nämligen förändrat mitt tänkesätt!!!

Har du nån gång distanstävlat med en häst? Om inte, kan du då i tanken föreställa dig att du sitter på en häst vid startlinjen. Klar till att till varje pris utöva ditt yttersta för att tillsammans med hästen vinna det åtråvärda distansloppet. Du känner hur du och hästen smälter ihop till en kropp i detta ögonblick, till en vilja och med samma fasta beslut, att vinna racet.

Men innan ni har kommit så långt gäller det, att under en längre tid ha varit smart och förberett sig väl på vad som komma skall. Det har gällt att föra en strikt plan och odla dom rätta tankarna, varje dag, för att få resultat.

Du har under en längre tid, sakta men säkert tränat upp hästen och dig själv inför det slutliga målet. Och nu är stunden inne att skörda frukten av alla förberedelser. Varje gång du har sadlat hästen och svingat dig upp, har den förstått vad som gällde.

Koncentration, beslutsamhet, uthållighet, vilja och målmedvetenhet är några av egenskaperna som har varit mycket viktiga att fokusera på i sammanhanget. Och nu står ni alltså på startlinjen, klara till att spurta när pistolskottet har kundgjort tävlingens början.

Där finns i den stunden ingen annan tanke i ditt huvud, än en gränslös vilja och fast beslutsamhet att genomföra loppet som en vinnare. Denna tanke har genomsyrat din kropp och sinne en längre tid, medan du har förberett dig för den här stunden och har stegrats mer och mer ju närmare dagen du kom.

Och denna, din tankes uppsåt, har du fortplantat i din häst genom en längre tids träning, både psykiskt såväl som fysiskt. Den vet så väl vad som gäller och följer villigt och smidigt dina anvisningar och hjälper pga att du har TRÄNAT den till det.

Under loppet är du fullt koncentrerat, allt medens du styr din häst igenom och förbi olika hinder. Du vet att vägen är lång, men också att den har ett slut. Du vet att du har fiender som ligger på lur där du minst väntar det och som gärna skulle se att ni förlorade loppet.

Men du är också medveten om att det ligger i din hand att kontrollera och styra den fantastiska maskin (hästkropp) som jobbar för fullt under dig. Du vet att ni båda har kapacitet för att kunna segra pga noggranna förberedelser.

Det jublar inom dig vid denna tanken. Du VILL och du KAN och du har ett fantastiskt material till din hjälp och rådighet pga att du tränat väl.

Kanhända råkar ni ut för en del motgångar. Tappar en sko, går omkull, rider fel väg för en stund. Men det gör inget, för så snart felen är avhjälpta och så länge som du VERKLIGEN VILL, så länge fortsätter hästen villigt att göra exakt det du begär av den.

För varje mil som läggs bakom er, känner du dig närmare målet. Du är tacksam för dina noggranna förberedelser och känner dig upprymd av den styrka och uthållighet som ni båda visar. Den positiva glädjen inom dig, ger dig ännu mer kraft. En kraft som du planterar, förmedels energiöverföring till din häst.

Du har använt dig utav förmågan att FÖRESTÄLLA dig känslan av hur ni i slutändan passerar mållinjen och vinner loppet. Tanken gör dig rusig av lycka och du känner det som flög du fram över marken med din häst. Ingenting kan stoppa er nu! Du VILL och du KAN och hästen följer din minsta vink.

Hoppa nu fram en bit i händelserna. Ni har passerat mållinjen, ni vann distansloppet. Föreställ dig vilken gränslös lyckokänsla som sjuder likt varma källor i ditt bröst. Din lycka är fullständig. Vilken seger, vilken känsla att ha klarat av denna enastående prestation.

Om du nu överför hela denna berättelsen på dig själv och det du vill ha åtgärdat.

Så börjar du med att föda och nära tanken om att komma ner i vikt och bli lagom smal. (Informationen om distansloppet)! Tanken återvänder ständigt till dig och börjar slutligen mer och mer att övergå i handling. (Beslutsamhet att deltaga i loppet).

Du låter Tankens Kraft ta befäl, för du inser att du behöver en smart ledare. (Tanken ifrån vishetens ursprung i ditt inre). Tankens Kraft börjar bearbeta dig. (Kalla det gärna hjärntvätt om du vill). Den lägger upp en plan för dig och talar om denna planen tillräckligt många gånger för att din KÄNSLA ska väckas och backa upp Tanken!

När du väl har väckt Tankens Kraft och din förmåga att Känna, till liv, börjar du se över ditt material. (Hästen, som symboliserar din fysiska kropp). Du ser plus och minus och lägger upp en plan om hur du bäst ska förbereda den inför den stora dagen då startskottet ljuder inför distansloppet.

Du vet att Tankens Kraft är mäktig och därför låter du Tankens Kraft genomsyra ditt sinne varje dag, med föreställningar om BELÖNINGEN när du passerat den slutliga mållinjen. Du låter dessa föreställningar bli en verklighet för dig, inte bara i tankarna utan även i din förmåga att känna.

När den dagen nalkas, då du står vid startlinjen och har alla förberedelser och strategier väl inpräntat i dig. Då finns där ingen återvändo, du vill bara framåt. Din upphetsning över att vilja passera startlinjen och få börja loppet mot målet, kommer att överrösta allting annat. Din enorma beslutsamhet och strikta vilja leder dig smidigt igenom alla förhindringar på din väg.

Måhända kommer du att råka ut för en del överfall och hala frestelser ifrån den hänsynslösa släkten: Herr och Fru Latmask, Fröken Ovillig, Tant Matvrak och alla dom små irriterande kusinerna Impulsiv, Rastlöshet, Otålig, Löftesbrytare, Falskhet och Oärlighet.

Tvillingarna Svaghet o Tröstäta följer med faster Tycka Synd Om Sig Själv, som backas upp av dom förrädiska bröderna Frossa och Njutning. Och många fler av den här släkten kommer att försöka attackera dig för att få dig att avvika ifrån ditt beslut.

MEN HÅLL UT!! För ingen i den här släkten besitter den makt som TANKENS KRAFT har. Det heter att alla medel är tillåtna i Krig och Kärlek. Använd dom alla i kriget mot din fiende och i kärleken till dig själv!

Om det innebär att du ska bedöva och hjärntvätta dig själv med oriktiga påståenden som t ex: "Jag har aldrig ätit fel mat i hela mitt liv, så varför börja nu"! "Jag avskyr helt enkelt sötsaker"! "Jag vägrar att låta onyttiga saker besudla min kropp"! Ja men så GÖR det och gör det med ÖVERTYGELSE!!!

Och likaså, se på din kropp, som vore den verkligt vacker i dina ögon. Tala till den, le mot den, smek din hud, ditt hår och skicka ut kärleksbetygelser till hela din fantastiska och underbara kropp. Älska den verkligen. Den är din borg och din hydda, den är din livskamrat och verkligt lojala vän i detta livet. Tänk på det!

Det är inte kroppens fel att den har blivit rultig och fet, det är vårt. Vi har misskött den och behandlat den ovarsamt. Ändå tjänar den oss troget och bär oss igenom varje dag. Vi förbannar den och skickar hatkänslor och ger den öknamn. Och ändå pulserar blodet i oss och celler förnyas medan hjärtat slår sina livgivande slag.

Man måste förstå att hugg och slag slutligen kan få förödande konsekvenser. Vi måste därför ändra vår inställning även mot den egna fysiska kroppen om vi vill uppnå harmoni och balans.

Var ärlig mot dig själv! Inse fakta! Försök INTE att förhandla eller kompromissa! Förbered och förändra tanken! Var smart, använd list! Uppfyll dig med TANKENS MÄKTIGA KRAFT!

Ta kommandot, ge order och verkställ! Bli förbannad när attackerna bombarderar dig (hunger efter felaktig mat och sötsaker eller vad helst som stör din balans), använd adrenalinet som uppstår av ilskan, till att mota tillbaka angreppet. Ge ABSOLUT inte efter!

Okej Caija, kanske kan du få användning för något av det här jag har förmedlat. Lycka till! :)

(Svar på Thomas inlägg 3/7 23.47)

Thomas, jag har en del tankar vad det gäller ditt inlägg också. Känner liksom igen mig i sättet du beskriver dig själv på och av vad man kan läsa mellan raderna.

Inlägget jag skrev till Caija, kan kanske även vägleda dig? Men jag skulle vilja tillägga ytterligare några ord. Den "professionella hjälpen" som du söker, den FINNS I DIG SJÄLV! (Även om du inte tror det).

Men ibland kan vi behöva få del av någon annans energi för att kunna upptäcka det. Dvs, vi kan ha behov av stöd, vägledning och uppmuntran ifrån en annan människa och liksom få laddat batterierna för en knuff i rätt riktning.

DU, den (i mina ögon) stora goa brumbjörnen, med så mycken kraft och energi till att hjälpa andra, har visst glömt bort hur man plockar fram kraften när det gäller just dig själv och din lilla svaghet för felaktig mat. Det är inget unikt beteende Thomas, millioner är drabbade av samma. Jo då, jag vet nog, vetskapen om detta är ingen tröst för den som befinner sig i dilemmat.

Vad är då att göra? Ja om det vore så enkelt som att där fanns ett universellt svar på den frågan, skulle inte problemet finnas. Och ändå! Så har min kamp genom många år av mitt liv, min erfarenhet av både egna och andras försök till att uppnå en vacker och smal kropp, pekat i EN bestämd riktning.

På vägvisaren har där stått med stora bokstäver BANTNING och på en massa underskyltar olika tillvägagångssätt, pulver, tabletter, maträtter, medicin osv i all oändlighet. Men under själva ordet BANTNING har där stått med en liten mycket finstilt text: "Förändra ditt beteende och tankemönster"!

Nu tänker du kanske: -"Sånt struntprat, det där har jag försökt många gånger"! Och jag vågar sticka fram hakan och dristar mig att svara: -"Nej min vän, det har du inte, för då hade du inte haft dina problem kvar idag"! Ingen hade haft kvar sina problem med övervikt, rökning, alkoholism osv om dom hade följt denna finstilta text och FULLFÖLJT den och sedan konsekvent hållit fast vid denna nya livsstil. Det är MIN tro, övertygelse och erfarenhet!

För betänk att uppmaningen: "Förändra ditt beteende och tankemönster" har en otroligt andemening när man betraktar och fördjupar sig i själva innebörden av orden. Smaka på orden! Dom vittnar om uthållighet och ett slutförande. Annars kan där ju inte bli någon förändring.
För det är ju detta som det EGENTLIGEN handlar om, en bestående förändring! SEN kan man resonera sig fram till på vilket sätt man tänker göra detta. Och därför passar denna uppmaningen in på alla människor, oavsett om var och en är unik på sitt sätt, eller hur olika vi alla än må vara.

Vad JAG har funnit fram till, så är helt enkelt en HJÄRNTVÄTT den enklaste, billigaste och mest bestående lösningen och dessutom den mest tillfredsställande. Lägg därtill ett förändrat betraktande av den egna kroppen. Man måste få kroppen att bli glad och få den att arbeta MED och inte emot sig.

Man måste lära sig att älska den och visa den omtanke och respekt.

Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst med att skriva om detta ämnet som ligger mig själv så varmt om hjärtat och som jag själv har kämpat med i så många år. Men mina inlägg har redan blivit allt för långa, så jag får nöja mig med det här. Vill bara lufta en sak till.

Thomas du skriver: "varken trumma, andar eller andra har kunnat hjälpa mig till självhjälp"!

Det tror nu jag att dom kan! MEN, kan det vara så att dom inväntar att du ska ta första steget själv? Dvs att du ska upptäcka en ev blockering i dig, (förändrat tänkande till det egna jaget) som hindrar flödet ifrån att pulsera fritt och rensa upp bland energierna?

Det var blott en tanke som strömmade emot mig Thomas. Du vet ordspråket som säger att man inte ser skogen för bara träd ibland! Hoppas du kan följa mina tankar och att du förstår dom på rätt sätt.

I ljus och mvh / Lillemor :respect: