Jänta bad mig om en dikt om kärlek i en tråd, och om ord rörande kvinnan, mannen och barnet per PM.
En anledning är hennes stundande bröllop...
och den andra (lilla) anledningen får jag ju inte skvallra om ju...
som har med liv att göra ju... men jag får ju inte säga nåt ju...
Nä, jag säger inget, så har jag ingenting sagt...
Men jag vill gärna bli gudmor ! w00t
I denna tråd kommer nåt jag skrev om äktenskap. Resten kommer i följande trådar.

Äktenskapet

När två nu blir ett, för att leva i rätt,
är det kärlekens, livets och jordemors sätt.
Ett kropparnas möte i lust och i nöd,
rakt genom livet, fram till dess död.

Vi vittna att räkningens lagar är fler,
att ett samman ett kan bli tre,
kan bli fyra och fem om så skall,
kan få ordning och reda på fall.

*** Min älskade, tager du mig ?
*** Med bördor och bojor och också med strid ?
*** Min käraste, lova och tig,
*** att eden är sann och jag får min frid ?

*** Jag svär på mitt liv att giva dig trohet.
*** Jag säkrar dig sann, mitt hjärta förtroget.
*** För alltid skall ordet mig stadgande bära,
*** och jag skall dig äkta, dig hysa och ära.

När två nu blir ett, att ingå varandra,
så är det med Andens sätt de skall vandra.
Ett själarnas möte i mörker och ljus,
rakt genom Varat, in i dess hus.

Här vittnar helt andra om sanning och heder,
och åser i sinnet hur smältandet medger
att kärlek får segra och lösa tu fria,
att syftet är enat, att tveksamhet tiga.

*** Min huldaste, leda mig skall ditt hjärta!
*** Min vackraste, föra mig skall ditt väl!
*** Min ädlaste, kämpa skall jag mot din smärta!
*** Mitt dyraste, värna dig och ge dig skäl!

*** Och jag skall aldrig svika dig, min stjärna!
*** Skall måna dig och bida tid, min värna!
*** Och jag skall se dig växa, se dig resas,
*** och jag skall finnas här, skall evigt mötas!

Att kärlek är mer än en fest och en dag
bevisas av cirklar av tidsvingars slag.
En frihet, en lindring, en dikt och en sång,
en strävan och möda på samma gång.

Må solen er bistå, må jorden sky blast,
må månen er medge att hålla fast.
Må kärlekens under få följa på stigen,
må min önskans kraft ge ideligen!

*****************************************************

Hörru Jänta, jag är inte så bra på det här med kärlek och romantik. Denna skrev jag 1999 och då visste jag inte vad jag vet nu.
Jag säger bara: ÄKTENSKAPSFÖRORD!!!!!
Kram ! :blink:

Tack snällaste snälla Vildehilde för alla dom vackra dikter. Jag tacka här för alla samtidigt. Dom är som att få läsa med sin själ! Till o med min sambo börja snyfta men inte för han va lessen. Fast dom är så lyriska och poesi så är det så sant och tydligt, det är fantastiskt. TACK! :respect: