Jaa, jag kämpar på med mina trumresor, har som sagt en tendens att somna när jag ska göra resa.
Igår kväll lyckades jag halvdant tror jag.. lite osäker.. minns inte... Men något hände två ggr. Jag hoppade till rejält inte så som när man håller på och somnar och man kan bli rädd eller något och man hoppar till. Utan det var en annan form mycket kraftigare skakningar eller hopp jag upplevde.
Vad kan det va? Håller det på att låssna nu för mig??? :angry: Det måste lossna snart! börjar bli mäckta irriterad...
Hej!
Låt det ta den tid det tar. Hasta inte. Det tog tid för mig också när jag började med trummresor. Senare upptäckte jag att jag har lättare för transdans. Jag somnade liksom du. Gör det som känns bäst. Testa med att sitta upp eller halvligga.
Mvh / Runa
Grattis ,X-runa, ja, det håller på att låstna.
Runa sa det så sant! Låt det ta tid. Det är så olika från person till person.
Jag tror att det är viktigt att ta en sak i sänder och att organisera sig, speciellt så här ibörjan. Det viktiga att komma ihåg är att shamanin och trumresandet inte är någon trolldom, någon mystisk och magisk process, utan en väldigt organiserad och genomtänkt metod.
Ibland gör man misstaget att sätta upp för stora mål och att göra vägen för lång.
Nu utgår jag ifrån att du försöker att trummresa till CD-skiva.
Innan du ens sätter igång skivan, var säker på att du inte är trött, se till att du är ostörd från ljud, från djur, från barn, föräldrar, telefon eller mobil.
En fördel är nog om platsen är någorlunda ljusskyddad och drag- och insektdfri.
Sätt, eller lägg dig bekvämt.
Fortfarande ingen skiva.
FORMULERA DITT SYFTE.
D.v.s. verbalisera tydligt för DIG vad som är meningen med denna övning. Vill du hitta din kraftplats ? Vill du finna ditt kraftdjur ? Vill du hitta ingången till din tunnel ? Vill du resa igenom din tunnel till undervärlden ? Vill du hitta din uppgång ? Vill du stiga upp till övervärlden ?
Och så vidare, du förstår säkert.
Ett syfte och ett mål i taget, och var tydlig och fast i ditt beslut om vad du EGENTLIGEN vill uppnå med din övning. (Detta kan ta många övningar utan skiva.)
När du känner att du verkligen tror på dig själv, och tror på vad det är du vill, så sätter du på skivan.
Känslan är INTE att "dimma" iväg i något slags "mysko" drömtillstånd av obestämd art.
Om du tänker dig att du skall tåget till en en viss ort. Då vet du när tågets avresetid är, du planerar för att komma i tid till stationen, för att ha koll på väskorna och på biljetten. Det är medvetna beslut.
Nu tänker du medvetet på att du skall vara på din utgångsplats, att du skall gå till din tunnel, eller uppgång, att du skall stiga ner, eller upp, och att resan ner, eller upp, är på ett visst, på ett känt sätt.
(T.ex. en tunnel genom jorden eller rök som stiger upp i himmelen.)
Du blir omedveten om allt annat, om att du ligger eller sitter, om att du andas, om att du är på en viss plats, t.ex. i ditt rum, och om att tiden tickar.
Om du går till stationen till tåget så tänker du ju inte på att du sätter en fot före en annan för att kunna gå, eller att din hand verkligen tar tag i biljetten med tummen och pekfingret, du bara gör det, eller hur ?
Detta är likadant. Du tänker inte på vad du gör, du bara gör det. Autonomt.
Det kommer att hända, X-runa, var så säker, du är på väg! :D
Jo, jag känner igen det där med rycken, jag tyckte det var mycket obehagligt först. Numera kommer de mer sällan, och jag bryr mig inte om dem. Det är bra, för när jag försökte hålla tillbaka dem kunde jag göra mig riktigt illa, jag hörde hur det knakade och brakade i skelett och senor och jag kunde ha ont länge efteråt.
För min egen del har det oftast känts som antingen väldigt mycket energi som flödar genom kroppen (en hel serie mindre ryck) andra gånger har det känts som något krockar mot ett "stopp" (kraftigt ryck som en smäll, mycket obehagligt).
Den senare varianten ryck har närmast helt upphört numera för mig. Så slappna av och häng med, bry dig inte om ryckandet. Det är mitt tips.
Jag tror också att det är bra att öva resande i grupp, det blir så fin draghjälp då.