Jag har akut tagit hand om en orm, en Röd Regnbågsboa, som behöver hitta ett bra, reptilkunnigt hem. Ett terrarium ingår, men ormen bör omedelbart få tillgång till ett större, bättre inrett och anpassat terrarium.
(Om nöden kräver kan jag hjälpa till att bygga ett sånt.)

Röda Regnbågsbo`or är ofta kidnappade från Amazonas i Sydamerika.
De är nattaktiva, sällsynta, snart på utrotningslistan, kan bli ca 20 år gamla, lever på små däggdjur (möss, men även fåglar), har SOM ALLA REPTILER inte däggjurens sociala flockbehov (vill inte kela, ligga i soffan, umgås eller matas med godis av hand, kan inte lystra till namn, utföra konstsycken eller hälsa på besökare, detta är ingen reptils uppgift!) och behöver ett speciellt anpassat utrymme och plats för att må någorlunda bra och kunna växa. Terrariet bör vara av den största sorten, ha värmelampa, levande växter, rätt bottenmaterial och rymningssäkert.

Ursprungsägaren, en granne tillmig, har hamnat på psyket och lämnade några djur i sin lägenhet.
De andra djuren har jag lyckats hitta hem till.

Det är oerhört ovanligt att man lyckas få denna ormart att para sig i fängelse (fångenskap), så man behöver inte äga en hona för att ta hand om denna orm.
Detta exemplar är ca 4 år ungt.
I frihet och naturlighet kan Röd Regnbågsboa bli minst 2m lång och är ansedd som en av världens vackraste ormar p.g.a. sin färgspegel. Den blir dock sällan så lång eller färggrann under husdjursägares terrorskap.

Om du är intresserad så kan du PM:a eller svara på denna tråd. Ormen är gratis men jag vill få försäkra mig om att du vet vad du håller på med och att du kan reptiler.
Jag kan inte behålla honom eftersom min hyresvärd förbjuder reptiler.

Jag känner till en kille utanför eslöv som är en jäkel på ormar. Han har det mesta (ormar, ödlor, mus/råttuppfödning, hund osv) och jag har stort förtroende för att djuret får det bra.

Han ahr mig veterligen sysslat med reptiler väldigt länge, han föder bland anant upp och säljer, men inte i stor skala utan håller dem som husdjur hemma.

Jag akn höra efter om han är intresserad? eller känner ngn som kan erbjuda bra hem.

edit:

När jag skulle flytta från skåne upp hit så fick han min halvvilda tamråtta (hade lämnat bort råttan på foder hos min granne men hon fick honom aldrig tam och hade ajg behållt honom hemma hade katterna käkat upp honom.), mig veterligen blev råttan mat, vilket också var mitt önskemål. Ormar dödar mycket fortare än vad en katt gör.

Givetvis fattar jag att ett decimalfel smugit sig in...men bilden var där ögonblickligen, en 20 meter lång röd orm som ringlar sig runt mitt vardagsrum hemma, VILKEN SYN! :respect:

Nä, vet du, jag ska inte bli reptilägare, även om min kommunala hyresvärd tillåter ormar så länge de inte är giftiga och/eller rymmer.

Jag är inte så förtjust i husdjur, tycker om djur, och det är därför jag inte har egna...jag är inte hemma mycket nog för att ta hand om dem. Inte ens en orm! De har det helt enkelt bättre någonannanstans.

Lycka till med hittandet av ett gott hem till boan.

Caija: ja, det vore jättesnällt om du hörde med din kompis!
Ja, enligt vår mänskliga syn på död så är ormar mycket effektivare avlivare än kattor, det håller jag verkligen med om! Kattor kan vara rätt "grymma".

uthien: ähhhh.... 2meter räcker va ???? har rättat det nu ! :$
Tack för att du såg det !
Du har så rätt såååå i din djursyn, det ska du veta! Om ingen annan uppskattar det så kan jag lova dig att djuren gör det. :respect:

Var finns du och ormen?

ska maila min väninna som är bättre vän med den här ormtjusaren än vad ajg är ^^

Vi finns i Stockholm. Men jag är beredd att stå för transport landet runt, om så behövs.

Har jag missat ngt eller hade inte du hund/-ar som husdjur själv? :blink:

Mvh,
Thomas

Nu har jag pratat med den Väninnan som känner den här killen (Dan Pamp) väl, och det visar sig att ah nahr två honor hemma ^^

Och han är intresserad av snäjken. Jag PMar numret till dig, så du kan ringa så slipper ajg o min väninna agera mellanhänder! :D

Så kan ni försöka lösa det som ni tycker fungerar bäst själva :D

Jo, hund, katt, skata och så häst, fast den bor inte i lägenheten..... :) Hyresvärden har insekts- och reptilförbud efter en incident på 90-talet. Då tog sig en "tam" Tarantella ut i trapphuset och skrämde slag på städaren. Jag fick tag på den lilla spindeln och hon bor i Småland nu. Jag vet inte varför människor skaffar insekter och reptiler som husdjur, men när det nu är så, så kan man ju inte bara gå förbi om de råkar illa ut.
Städaren däremot återvände förresten aldrig. :blink:

Jag har aldrig "köpt" ett djur i hela mitt liv och kan inte tänka mig att börja med det heller.
Däremot har jag varit aktiv med att omplacera djur i snudd på hela mitt liv, och vissa har stannat kvar här. Nu när jag pluggar och är hemma mycket så har de kräken ett riktigt, fullgott lyxliv.
Men orm vill jag inte ha! Dels beroende av hyresvärden, och dels beroende på att varken reptiler eller insekter har nytta av att ingå i flock.

De djur som ingår i flocken får syfte och mening. De är ansvariga för att plocka upp saker åt mig, apportera, väcka, vakta, socialisera mig, dra in litet extraspänn genom tjänstehundarbete, hålla rent från sork, möss och råttor på landstället eller genom att helt enkelt hålla mig i trimm och aktiv.
Eller så är det djur som är skadade och bara bor här tillfälligt, så som den lilla skatan som är här just nu.

Det har blivit ett sätt att leva. Skulle det någonsin komma till en prioriteringstävling mellan t.ex. studier och flock, så skulle jag utan tvekan välja flocken ! Om universitet inte tillät att jag tog med mig hundarna dit, så skulle jag aldrig anmält mig till kursen/studierna!
Samtidigt skall nämnas att jag har ett likasinnat socialt skyddsnät som tillåter mig att ha denna livssyn.
OM och NÄR jag behöver djurvakt så finns det alltid en rad vänner och familj som gladeligen ställer upp. Det är ett privilegium jag är MYCKET tacksam för.
Å andra sidan är det så tvärtom också. Jag ställer gärna upp som hund- eller kattvakt om det behövs.

Men jag har låtit avliva en hel del djur, oavsett vad folk nu tycker om detta, som har varit för skadade, som har varit osamarbetsvilliga eller som har levt färdigt, helt enkelt.
Jag accepterar inte att djur ger sig på barn, t.ex., eller att djur har en för överdriven aggression eller jaktlust som gör att de aldrig kan vara med andra husdjur.

Därför beundrar jag uthiens känsla för djur. Att älska djur är också att kunna stå för att man just nu inte har tid eller möjlighet att ge så mycket som djur har rätt att få.
Jag önskar att föräldrar ibland kände så innan de blir föräldrar........

hur går det? Har du pratat emd Dan?

Nej, Dan har jag inte lyckats nå på det telefonnummret än, men jag var i Gnesta och tittade på en tjejs terrarium, och det verkar bra.
Hon har inrätt ett helt garage till sina ormar och verkar veta vad hon pratar om. Värmelampor, ordentligt material, mössuppfödning och en massa växter, så det såg bra ut. Hon har myndighetstillstånd också, det hade jag inte ens tänkt på, dumma jag. :blink:
Håll tummarna!
VildeHilde

Jaha, och efter några dryga timmars bilkörande fram och tillbaks till Gnesta i denna värme så är man då äntligen ormlös igen. Tack och lov! I 5½ veckor har jag försökt att hitta ett bra hem till honom, och sen rasslar det till och man får tre intressenter. Hoppas nu att allt går ba och att han kommer att trivas och leva ett så drägligt liv som bara möjligt.

Hoppas också att min psyksjuke granne ligger på psyket länge, länge, längst, eftersom han alltid samlar på sig en massa djur och sen överger dem när han blir sjuk igen.

Hundarna verkar dock litet "besvikna". De tyckte nog att den där "orm-TVn" (terrariet) visade bra program, speciellt när jag matade den lilla varelsen med en annan liten varelse.... :blink:

Caija, åter igen: STORT TACK för ditt engagemang. Denna gången blev det en annan lösning, men jag hoppas att både din och din väns goda vilja kommer något annat djur till godo. Det är ju ofta så här det går till vid omplaceringar. Nån känner nån, som känner nån, o.s.v.