Jag och två kompisar hade bestämt oss för att ta en skogstur, jag själv och den ena av oss skulle plocka bär medans den andre skulle lämnas vid en öringtjärn för att sedan plockas upp vid hemfärd
Historien utspelar sig på den tiden då dessa evinnerliga glastermosar var de mest använda som hade en benägenhet att gå sönder titt som tätt
Själv så satt jag förnöjt tillbakalutad i baksätet och såg fram mot en liten skogseskapad, lite hjortron skulle vi nog hitta i alla fall på kölarna vid digerberget.

Då jag satt där så fick jag plötsligt starka syner av en kaffepetter och började på att samtala om just ämnet kaffepettrar kontra glastermosar och fördömnde detta elände till tingestar. jag ansåg därför att kaffepettrar borde införas i våran umgängeskrets, dessutom mycket behagligare att koka kaffe över öppen eld.

Vi släppte av fiskaren i sällskapet och fortsatte mot Digerberget

När vi någon kilometer senare klättrade oss upp vid digerbergets fot mot de högre belägna kölarna så hängde den plötsligt där

KAFFEPETTERN!!!

På en björkslana så hängde den mitt i bilrutehöjd så att vi var tvungna att stanna och plocka ner den, kaffepettern den jag hade sett i tydliga syner för en halvtimme sedan
- "där är den ju"
sa jag lite förskräckt

Den kom till användning vid senare skogsturer både att koka potatis i samt tillaga kaffe i.

Så kan det fungera då man lyssnar på vad man hör! Jag tror många missar en massa genom att inte lyssna när andarna viskar i örat (= inspiration) på en.

Tack för historien och välkommen hit balder.

Mvh,
Thomas
lomhörd

Helskön berättelse Balder!

Jag tror som Thomas, kan man bara lyssna så får man en massa information av välvilliga andar och väsen. Allt från att istället för att sätta upp nattlägret på "denna sidan åsen" att ta halvtimmen det tar att gå över till andra sidan där är marken plötsligt blev fastare och myggen inte biter så hårt ..eller så kan det vara hur man finner en kaffepetter. :)

Välkommen!