Jag har hört att de som har sagoväsen och mytologiska djur som kraftdjur har "äldre" själar.
Stämmer det? Eller rättare sagt, vad har ni för tankar om påståendet?

själv känner jag och tror att det har nån koppling men inte utan undantag dock.

Hmm.. Antar att du med "aldre" sjalar menar att de funnits till langre an "yngre" sjalar? Eller haft fler liv? Jag tycker det ar lite klurigt det dar, om man nu tror pa reinkarnation, om en person haft flera kortare liv, eller ett par langa. Brukar tanka lite pa det da och da; ger ett langre liv mer kunskap an flera korta? Logiskt sett borde det ju vara sa, om vi sager att man inte minns nanting alls av sina tidigare liv, men sen finns det ju de som "minns" bitar av sina tidigare liv, sa man vet aldrig.. :rolleyes: *funderar*

Naja det var lite filisofi, besvarade nog inte riktigt din fraga. ^^ En aning svart att ge ett bra svar nar det inte ar vetenskapligt sa att saga, alla kan tycka och tanka vad dom vill,och ingen kan saga att det ar fel. :) Jag har nog aldrig riktigt funderat sa mycket pa just det pastaendet dock, men en tanke som dyker upp i mitt huvud och verkar mer logisk for mig ar att de ar sjalar som tidigare befunnit sig pa ett annat "plan" dar sagovasen och mytologiska djur existerar som "vanliga" djur gor har i var varld.

*

Vad spelar det för roll? :blink:
Jag är i alla fall mest inne på att tiden är irrelevant för det mesta. "Gammal" eller "yngre" blir då ganska ointressant. Finns mycket annat att titta på...

För några år sedan, då "New Age-hysterien" var som värst, hade var och varannan människa en delfin som kraftdjur....... Inget ont om delfiner, varken som djur eller kraftdjur, men jag tror att det kan bli litet modenyckor i sånt med. Kraftdjur kan ju definitivt påminna om mytologins eller fablornas djurväsen, egentligen mer än om våra vana djur, men jag har aldrig märkt att det skulle ha med utseende, vår uppfattning av storlek, eller ålder (tid är relativ) att göra. Däremot tycker jag mig ha märkt att det är vanligare med djur som björn, varg, lokatt eller örn och sådana här uppe i norden, emedan det inte är ovanligt med tiger eller elefant omkring Indien, eller med puma eller sjakal i amerika t.ex.
Jag vet inte om det helt enkelt har med identifikation att göra, eller om det är så att ickeordinär verklighet också är regional på något sätt, men det är min erfarenhet.

:lol: :respect: Jaa, det påminner om ett samtal vi hade på Makwes trumkurs, om att man inte ska förvänta sig att ens kraftdjur MÅSTE vara ett stort lejon eller en björn, det kan också vara en nyckelpiga eller en fjäril. :D Och jag håller helt med, att vissa ska vara så coola och ha delfiner eller helst 28 olika djur! :D Visst, så kan det säkert vara för vissa men det blir lite överdrivet ibland.
Finns mycket inom New Age som jag inte orkar med... Det ska vara så himla speciellt. Jag har hört om vissa som går till medium och får höra att just dom är sååå speciella och Utvalda. Indigobarn, Ljusbärare, allt vad dom heter.
Själv tror jag att ALLA människor har förmågor att utveckla och att ALLA kan förändra världen. Man behöver inte ha en titel för det. ;)

Jaja, jag ska fokusera på det som är positivt och inte gnälla. Men man blir lite trött ibland.

Och alla som skickar ljus och glädje fast man vet att dom hatar en... *asgarv* Det känns LITE fel! w00t Snacka om passiv aggressivitet...

Du berör något jätteintressant. Jag vet inte vad du själv, eller vad andra på forumet tycker, men min personliga erfarenhet är att det är personer med stora hjälpbehov som behöver många (till antalet många) kraftdjur och hjälpandar. (Till sig själva menar jag nu, man kan få hjälp av alla möjliga väsen i vissa syften, men jag menar de som är ämnade att stötta och hjälpa den som är grundpersonen.)
Jag vet ingenting om varför vi i vår tid har etablerat skalor och konkurensförhållanden och därledes har ett behov av att få vårt hävdelse- och gällandebehov synbart genom att ha vissa andar eller kraftdjur, men jag känner instinktiv att det är mycket tragiskt. Just nu är vi som art oerhört upptagna av temat om jämförelser. Något måste vara störst. Något måste vara minst, Något måste vara bättre än något annat. Något har mer staus än något annat, och så vidare. Som om man inte kan gilla jordgubbar lika mycket som hallon..... Det är som om vi har fastnat i en algebralektion allihopa.Som om vi har tappat perspektiven och referensramarna.
Du nämner något om reinkarnationstemat. Jag vet inte varför det vore "mer häftigt", "mer värdefullt" att ha varit Cleopatra eller son till en mäktig Mayahärskare av något slag, än vad det vore att ha varit vanlig fabriksarbetare i 60talets Tyskland, eller fattig, okänd herde i Skottland på 1700talet. Vad vet vi om vad t.ex. Hitler lärde sig under sin andliga vistelse här ? Vad vet vi om vad en totalt okänd, tvångsbortgift och hungrande 10-barnsmor i fattiga, diskriminerande Mao-kina lärde sig ? Det hela blir så befängt och beklämmande, känns det som.
Om Kraften planterar sig i oss alla så är det garanterat oberoende av status utan förmer beroende av varande. Så tror jag att det är faktiskt. Därmed inte sagt att man inte har rätt att sträva efter att få det bättre om man finner sig fattig, hungrig, taklös eller osedd.

vad det spelar för roll är ju det jag vill ta reda på, om det nu spelar nån roll.

jag tror inte på att alla själar funnits lika länge, därav kan du vara bärare av en "ung" själ eller "gammal" - allt det här grundar sig i att jag tror på reinkarnation, självklart ;)
Vad jag undrar är vad ens kraftdjur kan säga om ens själ.

tror jag håller med dig om att tiden är irrelevant, men vad är tid? för mig är det en gåta. har svårt att läsa av en klocka som sägs ska hålla koll på "tiden", äger inte ens nån klocka och har svårt att passa tider, kommer antingen för tidigt lr för sent....

och ja det finns mycke annat att titta på, men så kan man säga om allt. handlar om vad man själv tycker är intressant och värt att lägga sin energi på.

Intressant fråga. Jag har aldrig tänkt i dom banorna, hm...
För mig känns det som om kraftdjuret säger mer om min väg (i detta liv och andra), än om min själ. Mina kraftdjur är av den typen som inte väcker sympati hos alla människor och det väckte en del förvåning när dom visade sig. Men dom känns helt rätt, djurens symbolik stämmer med min inställning till livet.

Knepigt att förklara, men det känns som om kraftdjuren talar inte bara till min själ utan även till min kropp och mina handlingar. Dom hjälper mig att finna den kraft jag behöver för min väg.

Hmm....

Jag tycker också du har en intressant fråga. Har man en fråga vill man ju ha svar på den, inte få en massiv plädering om hur vrickad New Age-världen är eller hur?!

Det är ett nedlåtande inlägg om New Agare för att de skulle ha någon elitistiskt attityd, men det är väl i sig en elitistisk reaktion isåfall att klanka ner på dem som är intresserade av indigo-fenomenet mf fenomen. Och vaddå alla är ju speciella, är det nån jantelags-feber här eller? Om ett medium säger att man är en utvald ljusbärare så är man säkert det också, men det utsesluter ju inte att flera kunde vara det.

Jag kom direkt att tänka på en man jag haft ett långt samtal med om kraftdjur. Hans kraftdjur är Enhörningen och när du skriver om "gamla själar" så ja, tänker man på en man som han! :D Han är en starseed (haha nu retar jag la gallfeber på vissa här) och har kanske haft lite svårt att hänga med i de jordiska svängarna. Han hade en särskilld utstrålning som kändes även om vi bara chattade (på badboll.nu).


/Karolina

Fråga?

Isåfall vill jag vara normal (dvs, inte speciell, dvs speciell i relation till alla andra för att alla andra är speciella och jag inte är det... :blink:)

För övrigt tycker jag att kritiken mot new age är befogad. Alla tomma tituleringar som man lägger sig till med för att arbeta sig upp på en hierarki i en subultur ger jag inte mycket för, men det är ju jag det.

Jag uppfattar INTE, att inlägget ovan, om "New-age", menar att "klanka" ner på hela intresset för allt som kan uppfattas, som esoteriskt, utan mer avser, att belysa en attitydfråga utifrån ett shamanistiskt perspektiv.

Inom ingen form av shamanism, trolltrummans ämne, har jag, efter 40 års intresse och utövande, någonsin lärt mig, läst, eller fått intrycket av, att ett visst kraftdjur skulle vara bättre, eller mer vetande, än ett annat, beroende på sitt utseende. Det gäller både sagodjur, mytologiska djur och zoologiska djur.

Däremot finns det moderna föreställningar om, att olika kraftdjurutseenden, det vi kan se som arter och raser, har olika betydelser, det är sant. Inom shamanismen är det dock INTE elitistiskt, att ha varken en råtta, en delfin, en enhörning eller annat, som kraftdjur. Det är den moderna människans värderingar om naturens djur, som ger sådana betyg.

Den som hittat en adekvat och relevant hänvisning, att det shamanistiskt någonstans skulle framgå, att en enhörning, en delfin eller ett annat, speciellt djur, eller föreställningsdjur, skulle vara finare, bättre, visare eller starkare än andra för sin skyddsling, för oss, den får hemskt gärna hänvisa till sådan källfakta, det skulle jag väldigt gärna vilja skåda i sömmarna.

Det finns föreställningar inom viss shamani som presenterar olika kraftdjursarters olikheter, men de säger samtidigt, att varje kraftdjur är anpassad till sin människa, eller till den uppgift och hjälp de följer oss om under en viss tid.

Mitt inlägg ovan handlar om shamanism, som sumsomsum belyste.
Jag har inga åsikter om "Ljusbärare", "Medier", "Bokstavstrogna", "Astrologer", "Tarotkortläggare" eller allsköns andra synsätt och aktiviteter i sig, men jag vänder mig emot, att man ser shamanismen, eller shamanismens begreppsvärld och terminologi, så som begreppet "kraftdjur", ur ett perspektiv, som strider emot förhållningssättet.
Ur ett ombytligt, trendigt, samtida perspektiv.

Traditionerna varierar divergerande och folkenligt, men en metod, vilken metod som helst, har ett visst förhållningssätt, dess metodik, därav definitionen. Det är vad som skiljer en metod ifrån en uppfattning, en tro, eller ett synsätt. Dess dynamik. Shamanismen har funnits sedan människans begynnelse, det är belagt av forskning inom antropologin, historian, kulturhistorian, arkeologin, t.o.m. etymologin,m.m. Vore den så ombytlig i sin begreppsvärld, som den ur populistiska viljor ibland framställs, så hade den ej bevarats som metod och följt människan med andekraft igenom hela historien.

Och ja, jag är elitistisk. Det är jag, precis som vilket däggdjur som helst, som vill överleva. Men förmer, är jag noga med begreppen, med att skilja på sak och person, och att skilja på sanning och fakta.

Ett kraftdjur är en kraftande, ett andeväsen, till för att följa, leda, hjälpa en människa, men också utvecklas tillsammans med henne; drake, fågel phenix, enhörning, centaur, eller myra, myskoxe, talgoxe, eller mört.
Åter, det är en dynamisk kraft.
Ibland ger vi kraftdjur så förenklade föreställningsbegrepp, som vore de "gulliga" husdjur, som kunde vi läsa om dem i djurlexikon, eller liknande; ibland vill vi se dem, som lättolkade skyddsänglar ur kristen föreställningsvärld, vi belägger dem med värderingar, som vore de "modelejon", men de är andeväsen, som växer och åldras och dör, lär och utvecklas tillsammans med oss, genom oss och för oss, precis som tvärtom. Det finns inga mallar. Vissa har vi livet ut, och därefter, andra har vi med oss en stund.

Men själva idén om ,att våra kraftdjur skulle ha med vår själsidentitet att göra, på så sätt, att vi kunde använda psykologiska synsätt att tolka våra själar eller personligheter genom dem, strider paradoxalt mot shamanismen i sig.
Det är vi, som söker bli mer lik våra kraftdjur, vi är deras spegel, inte tvärtom.
Shamandräkten är ett bra exempel på det.
Skämtsamt skulle man kunna säga (men det får man väl bassning för, det med.... :$ ), att det är vi som har "stickers" på våra kraftdjur, inte tvärtom. Kraftdjursandarna går inte och klär sig i våra paltor, för att bli lika oss.

Det är, med andra ord, det respektlösa i resonemanget om TILL EXEMPEL delfiner (det var ett EXEMPEL) jag vänder mig mot. För mig är shamanism allvar. Blodigt allvar. Det gör mig starkare och mer eletistisk, i bemärkelsen, mer seriös, än att jag skickar efter ett kraftdjur för 15 kronor per sms, ja!

Men gud.. Kan inte något få bara vara som det är? Tänk om det vore så då, som Ailienwitch undrar att vissa äldre själar kan ha en dragning åt mytologiska djur. Det betyder väl inte i sig att det skulle vara bättre.

Det är ju ingen som har påstått att ett mytologiskt djur skulle vara bättre. Eller att en äldre själ skulle vara över på nåogot sätt. Det är ju så du tolkar det. Jag ser inga hierarkier, det är ett val av synsätt.

Varför ska vi hålla på och klanka ner på varandra? Vi är ju alla, Shamaner och New-Agare systrar och bröder som bör ta varandra i hand och samarbeta. Vi har inte tid att lägga på sånt tjaffs. När man ser på varandra med ögon som ska värdera "bra", "dåligt" eller, "godkänd" "icke godkänd" använder man samma svartvita tänkande som skapar de krig vi har på jorden idag.

/Karolina

och att kalla någon för elitistisk är inte att klanka ? w00t

jag håller helt och fullt med dig om, att saker och ting har sina egna betydelser, fyller sina egna funktioner, och är vad de är.
jag har heller aldrig klankat på hela New-Agerörelsen! detta fenomen har hjälpt otroligt många människor på sina vägar, och sprider kunskap om kraften, som annars skulle förbli dold, eller vara väldigt svåråtkommen.

jag har däremot ifrågasatt vissa anhängares seriositet i sammanhanget, det är inte samma sak. jag har försökt att belysa problemen som kan uppstå, när man blandar ihop begreppen, synsätten, när man snarare utgår ifrån egna värderingar, än att seriöst läsa på om fakta, när man tycker att allt just INTE är vad det är, utan man gör ett enda mischmasch av allt.
detta har jag försökt att göra med utgångspunkt av, att detta forum handlar om shamanism, om en metod och ett förhållningssätt, som är lika gammal som människan, och som, förutom sin faktiska metodik, även inbegriper andlighet,även om det reviderats till sitt utövande av traditioner, kulturer och tid.

för mig är shamanismen viktig, stor och allvarlig, därför förlåter jag mig, att jag reagerar emotionellt, när jag ser, att den, eller dess begrepp (15 kronors kraftdjurs sms), behandlas oseriöst.

om man plockar litet här och där, då tycker jag personligen, att enskilda kraftutövanden just förlorar sina egenvärden.

skrotis, du inleder ditt inlägg, din kritik på mitt inlägg, med "Men Gud". det är vänligt och snällt tänkt av dig, men du får gärna kalla mig VildeHilde, det är helt ok.
;)
(detta är ett skämt, ett försök att lätta upp stämningen!)

Hehe, fast är det inte det som menas? Att en äldre själ är viktigare eller mäktigare än en yngre själ? Varför skulle man annars behöva använda dom orden, om man inte ville lägga in en tyngd i dom? :)

Själv tror jag inte själar har någon ålder alls. Tror dom har samma ålder allihop eller är ålderslösa. Tid är bara en illusion. Lunchtime doubly so. :lol:

Så för mig ligger det i ordens innebörd, att om man väljer att tala om äldre och yngre själar så FINNS det en skillnad, annars skulle man inte ha skiljt på dom. :)

Sen ser jag inte elitism i att vara kritisk mot diverse olika synsätt. Jag är kritisk mot många saker. Finns säkert folk som är kritiska mot mig. Det är väl sånt man får leva med om man skriver på offentliga forum? w00t

Att jag skrev något om nedklankande på New Age-rörelsen är en personlig uppfattning jag fått under diskussionens gång, dels pga att jag själv är New Agare, och dels för att jag stött på den attityden flera gånger på detta forum vilket är allt för sorligt.

Så nu har jag förklarat det så vi kan släppa det och gå frammåt.

Att jag skrev om "elitisktisk reaktion" var för att slå tillbaka bollen du själv slog. Fick du den på dig? Hihih. *kram* Ja, jag är kramig i kväll så här blir det inga bitska svar inte.

:rolleyes:

Hur mycket forumet än handlar om shamanism, är den moderna shamanismen ju mig veterlig mer eller mindre mixad med nyandligt tänkande/kunnande, så... det är ju bara trevligt.

Jaja.. Jag tar ditt skämt med ett snett leende. Men mitt "men gud" utfall, något som jag använder ganska ofta f.ö. var en spontan reaktion mer än "ush vad du är dum". Och den var heller inte riktad till någon särskilld, utan mer hur diskussionen har utvecklat sig (bakvecklat sig).

Det jag reagerat mot är viljan att VÄRDERA en persons fråga, i det här fallet alienwitch. Låt henne vara ifred med sitt undrande lixom.. Tycker man tex att hennes fråga är underlig, "fel", eller whatever, kanske det inte var tråden att lägga ett inlägg i då.. Så ser jag det.


KRAM!

Hej Skrotis !
Härligt, att du återgäldar humorn, och att stämningen är bättre. Tack för kramen också ! :D

Skönt också, att vi släpper "New-Age"-klank missförståndet.

Skrotis, vännen, det här blir långt, men jag hoppas så, och önskar, att du håller med mig om, och känner med mig, att tydlighet är viktig, just för att det inte skall bli spänningar och missförstånd, och just för att vi verkligen skall få förså varandra, istället för att bli kränkta och behöva bli defensiva. Hoppas, att du orkar glädjas åt, att jag gärna vill engagera mig i ditt inlägg.
Häng med:


Då går vi till "Elitist-bollen" (hihi)
1.)
mitt behov av, att göra skillnad på shamanin och andra metoder, synsätt eller fenomen, är inte diskriminerande eller kränkande menat, eller menat, att låta någon av metoderna eller synsätten vara bättre, än det andra. Men mitt behov är, att segregera, att särskilja de olika metoderna, att belysa, att shamanism är en egen, unik metod, frånskild ifrån andra metoder, som har sin egna unika prägel. Som att ett bord är något annat, än en soffa, men att jag därför inte tycker, att bord är mer värdefulla, än soffor.

Shamanism är ingen religion, ingen tro, ingen magi ! Det är en metod.
Vad menas då med, att något - att shamanism - är en metod. När vi kallar något för en metod, så menar vi, att det är ett samlingsbegrepp för förklaringsmodeller, för tillvägagångssätt och för förfaranden, som blir till ett förhållningssätt.
En metods användande kallar vi för metodik.
Metoden är ramen, förhållningssättet är hur ramen betraktas och hur metodiken agerar.

Vi kan ta den vetenskapliga metoden psykologi, som exempel.

Metoden psykologi, samlar förfaranden, tillvägagångssätt och förklaringsmodeller, för att beskriva människan beteende, hennes tankar och samspel med sig själv, och med varandra. Här finns förhållningssättet, olika synsätt, olika metodiker, modeller, och psykologin har utvecklat sin egna terminologi och begreppsvärld, som exakt beskriver sina egna betydelser. Det gör, att vi alla kan fatta samma sak, att vi vet vad vi pratar om, när vi samtalar om psykologi, och att vi, under våra samtal, inte blandar ihop begreppen, och tror att vi pratar om bord, när vi pratar om soffor. De olika diagnosernas namn beskriver människans tillstånd och beteendemönster, de olika terapiernas namn beskriver behandlingsmodellerna.
Patienten beskrivs som t.ex. psykotisk, eller som dissosiativ personlighetsstörd, då vet alla, han eller hon beskrivs inte som bananskalare eller grötsmetare, då fattar ingen, och patienten kan inte få adekvat hjälp.

En metod är inte statisk. Med det menar vi, att en metod visserligen är utvecklingsbar till sin metodik, till sitt användande, men att ramarna är givna, metoden är given. Psykologen börjar inte sälja bilar, eller kränga försäkringar.
Allt inom en metodik är inte vetenskapligt bevisningsbart än, utan är under process, under utarbetande, och reviderbart, prövas till sin vederhäftighet, så väl som till sin fakta, men man har vissa grunbegrepp, vissa grundvalar som är givna, och som utgör en gemensam utgångspunkt.

OK. Shamanism är en metod. Det, som skiljer shamanismen ifrån de flesta moderna metodikerna är, att den också har en andlig aspekt, också innehåller, och till stor del består av, andlighet. INTE så kallad "nyandlighet", utan andligheten är en av shamanismens grundvalar, ramar och är given ifrån början. Det medför, tyvärr, tyvärr, att shamanismen inte sällan förväxlas med en trosuppfattning (då inte gällande underkläder, utan gällande sin andlighet) och att detta, tyvärr tyvärr, kan missupfattas vara en tillagd, eller tillkommen, modern företeelse.
Så är dock, naturligtvi, INTE fallet, utan shamanismen handlar om URKRAFT, om den andekraft, andevärld och andlighet, som utgör alltet, kosmos och som är evig.
Kraften som flera metoder har, kraften som är given, och den samma för alla.

Som metod, så har shamanismen, precis som alla andra metodiker, sin egna begreppsvärld och sin egna terminologi. Denna färgas av metodens divergerande synsätt och traditioner, vi kan t.ex. tänka på vissa skillnader inom inka-shamanism - kontra nordshamanism, men grundbegreppen är de samma.

Vi började med "elitist-bollen". Jag, t.ex., kan ingenting om sport. Jag kan tycka, att det är jätteroligt att få följa med på olika matcher och evenemang, men min behållning av det hela ligger på ett helt annat plan, än att jag de facto skulle begripa nåt av vad som avhandlas.
Jag kan inte skilja på volleyboll och handboll, fotboll och rugby, tennis och badminton, ping pong och ding dong, hockey och bandy (för övrigt gick jag omkring och sa "danby" om bandy länge, och fattade inte, varför folk kollade snett.....). :$
Min behållning av sport är, att få se människors glädje, lojalitet till sina lag, samhörighet med lagvänner, teamanda och själva upphetsningen och euforin, men jag håller mig nogrant ifrån, att diskutera speltaktiker eller spelregeler. Den dan, jag vill göra det, så frågar jag mig fram, läser på, och lär mig, så att jag, de facto, har något att bidra och biföra, förhoppningsvis.

2.)
Du skriver, att jag har kastat ut en boll, och skrattar skämtade åt, segrande i poängställningen kanske, att du tror att den bollen kom tillbaks till mig själv. Det var roligt skrivet, och jag log. Och visst är det så, det är de kosmiska lagarna, så väl som ett forums mening, att man ger ut funderingar, att man fångar upp, och att dessa få cirkulera. Jag kanske inte ser det i begrepp som vinster och förluster, i begrepp som att jag slår ut något, som skall hamna på någon annan, och jag har därför inte försvarsbehov, eller "ge igen" tankar, men det är en fråga om attityder, och det är något jag accepterar.

I detta, vill du ridderligt, och säkert ärligt vänligt, få försvara nicket alienwich, då du uppfattar, att jag ska ha kränkt henne. Det är säkert väldigt ädelt av dig, men:

a)* jag har faktiskt aldrig avsett, att kränka någon,
B)* nicket alienwitch har inte gett uttryck för, varken per pm, eller i denna tråd, att känna sig kränkt av mig eller av mitt inlägg. Hon har heller inte gett mig meddellande om, att vilja låta sig försvaras av dig, skulle hon nu känna sig kränkt, och att vilja lämna över sin talan till dig, så det där vet jag inte vart du har fått ifrån. Vem blev kränkt och vill försvara sig ? jag fattade inte det där riktigt, helt ärligt.
c)* OM nicket alienwitch de facto skulle känna så, och det finns, som sagt, inget som tyder på detta, så hoppas jag, att du tillåter oss, mig och alienwitch, att reda ut det emellan oss. Jag har inte fått intrycket av, att nicket alienwitch inte är talför, eller inte kan stå för sig själv.
d)* det var alltså alienwitchs boll du fångade, och det är helt ok och i sin ordning, men det är viktigt, att det är definierat, och att vi talar och fångar, och slänger ut, för oss själva, och står för oss själva.

Jag vet väldigt litet, egentligen ingenting, om wicca, om pegantro, om tarotkort, om kristallhealing, om medier och t.ex. reinkarnationsterapier, om aurafotografering eller aurastädning, om handflatespåning eller annat av all den mångfald som finns inom rörelsen (inte metoden, inte tron, inte systematiken, utan rörelsen) New Age.

Det betyder absolut INTE, att allt det här och annat är dåligt, ovärdigt, eller dumt. Den makten, att definiera så, gav du mig i ditt inlägg, när du insuinerade om, eller antydde att jag hade klankat och misstyckt annat, och den makten vill jag absolut inte ha, och tar inte emot. Jag har aldrig påstått mig få värdera den metodik, jag inte kan ha uppfattning om ur fakta, men jag har velat belysa och förtydliga, att jag ogillar begrepps-micshmaschet, ogillar attityden, där alla synsätt läggs i en mixer, och sen trycker man på knappen, och ut kommer en rörig gröt, som har tappat alla ingrediensers sammanhang, konturer och unikhet. Då är inte shamanism, shamanism. Då är inte wicca, wicca. Då är inte kristallhealing, kristallhealing, o.s.v.
För mig är det respektlöst mot ALLA metoder, och det är inte seriöst.

Du skev, jag citerar:"Hur mycket forumet än handlar om shamansim, är den moderna shamanism ju mig veterligen mer eller minde mixad med nyandligt tänkande/kunnande så... det är ju bara trevligt." citat slut

Skrotis, detta är riktigt fel. Riktigt sakfel, faktafel. Nu antar jag, att du, med "den moderna shamanism" menar nyshamanism, utvecklad och betrakdad av bl.a. M.Harner och C.Castaneda, m.fl.
Det är PRECIS, EXAKT och EXPLICIT detta missförstånd, denna misskonception, jag vill granska och klara upp. Nyshamanism är visserligen ett modernare, nutida synsätt, och en vidareutveckling av vissa traditioner, nämligen de nordshamanistiska traditionernas metodiker, men det är fortfarande en och samma metod, en och samma ram! Det är fortfarande samma shamanism som urkraften visade människan, då hon började slå sig ner, att bli litet mer bofast.

Personligen tycker jag, att nyandlighet är bra. Att det skapas nya synsätt, nya metoder, nya infallsvinklar, som, enligt mitt personliga sätt att se det, ger den moderna nutidsmänniskan möjlighet, att få kontakt med sin själ och andligheten. Det är naturligtvis bra ! Men shamanismen hör INTE dit. Den behöver inte förnyas eller kompletteras med nyandlighet, den är redan andlig från sin ursprungliga början. Den föregår historiskt och faktamässigt belagt, människans ursprung, och hennes allra första trevanden med andekraft. För mig är detta inte bara viktigt, det är avgörande. För mig är det viktigt, att detta behandlas respektfullt.

3.)
Du skriver, att du tycker, att vi alla är systrar och bröder, häxor och shamaner.
Det är din åsikt, och den både accepterar, och respekterar jag, självklart.
För mig är det dock inte så, och jag hoppas och önskar, att du kan godta det.
För mig är även det en fråga om definition och begrepp. Jag är syster till mina genetiska bröder, jag har inga systrar, jag är inte häxa, följer ingen magisk lära, tillhör inget konvent och, eftersom jag inte är född evenker, av den evenkiska, nordshamanistiska traditionenen, och språket even, inte är utsedd att vara shaman, så är jag heller inte shaman.
Däremot har shamanismen varit en lång livsvän och ett starkt intresse, så jag har hunnit att skaffa mig litet kunskaper om ämnet, och försöker att integrera metoden i mitt liv och mig. Det gör mig förhoppningsvis inte till New Age:are dock, eftersom jag personligen ogärna följer rörelser, och då kan uppfattas vara vetande om, eller intresserad av, sådant jag inte vet ett skit om, och heller inte har intresse av.
Det gäller för mig även rörelser, som motorister, eller t.ex. idrottare.
Jag är jordvarelse, jordbarn, människa och kvinna. Jag är, litet skämtsamt kanske också "a lazy daughter of a toad", men det kanske inte hör hit. :blink:

Skrotis, det blev omfattande, men det får helt enkelt vara vad det är, ett tecken på, att jag tar shamanism på allvar. Ett tecken på, att jag blir emotionellt engagerad, när urkraft och andlighet porträtteras otydligt, om du förstår vad jag menar. Hoppas så, att du inte läser in något annat i detta. Det är INTE menat kränkande, utan menat, att reda ut begreppen.

Det är också ett tecken på, att jag har semester och fritid, :D
Men nu ska jag ut och plocka krusbär, koka sylt, vispa grädde, och göra våfflor.
Tackar moder jord, för det! :respect:

Mången hälsning och värme
VildeHilde

Ojoj vad du har skrivit...!!! Du har nu disputerat i ämet "kommunikativ otydlighet - en kvalitativ resultatsanalys av shamanism och andlighet." ;D

Jag läser ditt inlägg, men. Kommer inte kommentera så mycket på den. För jag har helt enkelt inte tid, engagemang för det. Hoppas inte du förväntade dig det. Men jag känner din kärlek sippra igenom.

Det var mer den allmänna påhoppningen, attityden mot alienwitch fundering jag reagerade mot, så kanske, kanske har du tagit i helt i onödan. *kram*

Min intellektuella huvudvärk sätter in här efter halva texten, disputeringen.. Hehe. Jag har lagt det intellektuella bakom mig och det är så skönt att känna att huvudet inte maler längre. Så det är liite svårt för mig att penetrera din text ärligt.

Om du tycker det är viktigt att berätta för mig att jag gjort ett fel, ett sakfel/faktafel whatever, så är det kanske inget som berör mig direkt heller. Jag är kanske inte tillräckligt ödmjuk för att ta till mig av något jag inte ännu kännt ett pressande behov att acceptera, så att säga.

Om jag vill tycka att modern nyshamanism är på ett sätt och någon annan tycker jag har fel, vad betyder det? För mig? I det hela? Ingenting egentligen. Vi (på jorden) är ju en skara människor totalt intrasslade i våra uppfattningar/värderingar/föreställningar/fantasier/övertygelser m.m. För, vem har rätt att kalla sig shaman? Om jag vill kalla mig shaman, och någon annan inte tycker jag är det, spelar det någon roll för mig? Nej. Jag kan fortsätta kalla mig shaman om jag vill det ändå. Och om jag känner i mitt hjärta och mage att så här vill jag utöva METODEN shamanism, mixa den med andlighet - så gör jag det, jorden kommer snurra som den ska ändå.

Alla är vi systrar och bröder på jorden. Vi är alla Ett, en stor kärna med tentakler som utgör varje individ. Bara i vår illusion om separation är vi skilda från varandra.

Vi kan skapa i nuet. Vi behöver inte låsa oss vid läror och regler. Det finns inga fel. Det finns inga rätt. Det finns bara ett skeende, ett nu. Det är bara vårat ~human mind~ som vill fälla krokben på oss och konkretisera med rätt-fel-tänkande. Intellektuallisera. När vi stannar upp hittar vi så mycket mer tomrum att skapa i. Du är vacker, glöm inte det.


Kram
Karolina

Jag tror inte att tid finns. På det sättet kan man också veta vad som händer i framtiden och vad som har hänt - allt är ett evigt nu. I ett evigt nu kan inte heller någon ha en yngre eller äldre själ.

Kraftdjur tror jag har med ens person i det här livet att göra - det eller de kraftdjur jag har kommer till mig nu för en viss typ av behov eller utvecklingsväg. Någon vi kan harmonisera med eller utmanas av i det här livet.

När vi utförde en trumresa för några år sedan mötte en av mina vänner en Pokémon... hrm :blink:

Jag kommer föresten från Plejaderna, sa en kvinna till mig. Det ni!

:respect: (varje gång smileyn sätter händerna i "marken" ska man säga "borta!" har min son just lärt mig... och det är ju sant. Han gömmer ju sig hela tiden!)

Åh! Tja Sara från Plejaderna. Själv kommer jag från Andromeda ;) Känner flera från Plejaderna, bra folk där. Nu känner jag mig som hemma med en till "rymdis" :lol: Killen är från Sirius men han blir säkert förbannad om jag skriver det här.. hehe.

Ja, som du skriver om tid, håller med. Den linjära tiden är en illusion den med. Vi människor är så fysiska och tolkar allting fysiskt tyvärr, vi missar vår stora expansionspotensial där bl.a.

Men själv tycker jag att det finns gamla och yngre själar. Vissa själar stannar längre uppe i de högre andeskickten, andra själar är mer aktiva och går ner med korta mellanrum för att hinna uppleva så mycket som möjligt. Vissa jordbundna själar fattar inte att de är döda och vandrar omkring utan att gå upp i ljuset och då lär man sig som själ ju inte så värst mycket. Jag tror att man även blir "gammal" själ om man inte blivit tillbakahållen av så mycket blockeringar/rädslor, då lär man sig ju givetvis mer än om man stannar hemma och inte vågar möta livets utmaningar och Växa. Lärde man sig inte litt livs läxa i förra livet kanske man måste leva flera "tröga" liv för att tillslut göra lärdomen. Äldre själar tror jag också kommer utifrån och har andra typer av erfarenheter i sitt DNA än de som varit på jorden hela tiden.

Det kan man märka på djur. Djur har en reinkarnationscykel för djur, bland insekter tex är getingar och myror de högst utvecklade, för de lever i kollonier och samarbetar. Sen blir de något annat, en groda kanske och så utvecklas det. Men jag träffade en hund en gång som säkert aldrig tidigare varit en hund, för han var så "barnslig". Han gav lixom ett grönt intryck, inte bara för att han var unghund utan ja hur ska jag förklara.. Jag bara fick känslan av att han aldrig varit hund förut och därför är han det på lite vingliga ben lixom. Intressant! :)

Jag undrar lite, ditt eget inlägg och alienwitch's inlägg om äldre och yngre själar är för MIG värderande i sig.
Så för mig är det inte jag som lägger in en värdering i hennes fråga, jag ser den värdering som redan finns där.

Eller varför ska man annars skilja på yngre och äldre själar? Enligt ditt eget inlägg så är ju äldre själ någon som upplevt mer och lärt sig mer? Rätta mig om jag har fel. ;) Det skulle väl vara mer positivt än en själ som inte lärt sig så mycket? Detta läser jag in i ditt inlägg. Säg om jag har missuppfattat det. :)

Annars får du gärna förklara varför du skiljer på gamla och nya själar och hur du vet vilka som har en gammal själ och en yngre själ. :)

Men visst menar du väl att en äldre själ skulle vara något positivt för den personen/själen?

~Egentligen~ spelar det ju ingen roll, på en högre nivå.

Jag tror att man kanske inte menar i-tid-äldre själar, men så tolkar vi människor ju. "Äldre" kanske mer visar på de erfarenheter man har lagrat. Kanske har deras existens varit brutal för dem på ett sätt där de mognat i ödjukhet och kärlek. Man kan ju knappast säga att alla har ödmjukhet och kärlek inom sig, inte sant?

Det jag undrar själv är när föds en själ? Det har jag ingen vetskap om. Om en själ inte kan födas, betyder det ju att det finns en bestämd mängd själar av varelser/medvetande både biologiskt och eteriskt i Universum.

Även om vissa är äldre/yngre är det inte sagt att det skulle vara bättre eller sämre. Det är säkert skitjobbigt att ha en gammal själ för man är begåvad med en helhetsförståelse, långa tentakler och kan uppleva mycket smärta/förvirring omkring sig som man känner av, kan känna av Jordens lidande. Vilka tror du själv är yngre själar? Vet inte varför bilden av Paris Hilton kom upp i mitt huvud? Jag tycker hon är nice för jag tror hon kommer göra något stort av sitt liv framöver, hon har bara inte riktigt vaknat än. Men de äldre själarna kanske har lärt sig mycket om svek, kärlek, begränsningar, hat, orättvisa, smärta, förlåtelse, konsekvenser, integritet osv.

Vi är ju alla lärare och elever. En ung själ kan lära en gammal själ mycket! Fast i sin omedvetenhet då kanske. Ingen är vackrare än någon annan vi är vackra på våra egna vis.

Ja men ingen kommer undan! Alla måste lära sig läxorna. Paris Hilton har i det här livet lärt sig massor om överflöd, ytlighet, svek och sånt jag kan tänka mig en liten Paris-dam kan uppleva. Hon har kommit till sina föräldrar för att lära sig PRECIS det hon behöver för att fylla på sitt förråd. Vi lär oss i olika hastigheter. Vissa kanske snabbt hajjat galoppen, haft lätt att knyta an erfaranheterna första gången, istället för att behöva repetera och repetera i flera liv innan det sjunkit in.

Det handlar också om Den Fria Viljan. Vi behöver inte ta chansen att lära oss det som är meningen om vi inte vill, men det får konsekvensen att vi då kommer möta samma utmaning om och om igen, för det finns universella lagar som styr utveckling, särskillt på jorden. Jordens framtida öde hänger mycket på hur vi människor här utvecklas - vi har makten i våra händer, men det är upp till vår fria vilja att förvalta den makten. Vi kan inte bara lalla omkring och göra det som faller oss in, utan måste utvecklas. Annars skulle vi sabba för så många inblandade, det är inte bara vi som bryr oss om hur det ska gå med jorden, fler är inblandade och berörda kan jag lova.

Det är så känsligt det här, att diskutera själsåldrar. Ingen vill bli värderad men kanske känner man sig värderad av att läsa om det? Why?


Kärlek
/Karolina, Skrotis

Njae, det får nog stå för din åsikt. Jag tror att alla har ödmjukhet och kärlek i sig, dom kanske bara måste få hjälp att få fram det. ;)

Jag tror inte på det konceptet med yngre och äldre själar direkt. ;) Alltså har jag ingen uppfattning om vad en ung el gammal själ ska vara.

Tja, jag känner inte Paris Hilton och kan inte uttala mig om hur hon är som person. ;) Hon kanske har lärt sig massor som jag inte har. Vad vet jag. Jag vet absolut inte om hon är en ung eller gammal själ iallafall.

och tidigare skrev du:

Jag vill inte vara elak eller så men jag tycker det är lustigt att DU påstår att andra har värderingar när det är DU som har dom?? :rolleyes:

Du har precis beskrivit en hierarki där djur reinkarneras, till någt bättre, och där yngre själar lär sig av äldre.

Det är du som talar om att det finns en hierarki och så reagerar du när andra säger att det inte finns någon hierarki. Det känns som att du motsäger dig själv litegrann.

Jag förstår heller inte exakt VAD det är som bestämmer om man har en gammal eller en ung själ?

Lindskog:

Tror du Sadam H. hade ödmjukhet o kärlek inom sig tex? Det tror inte jag. Han kanske skulle kunna ha utvecklat det, men det är en annan femma. Fria viljan igen.

Nej det har ju tydligt framgått. Jag skrev så för att du skulle prova att tänka i de banor jag tänker eftersom du ju undrade..

Paris Hilton är som en stereotypisk klysha, en arketyp. Därför kom hon upp som exempel. Hon symboliserar lyxliv och lyxlivets utmaningar ungefär. Jag kan inte heller säga om hon är gammal el ung men hon förefaller inte spontant som någon gammal själ precis. Jag tror knappast att jag är ensam om att uppfatta denna dam som ytlig..

Djurens reinkarnationscykel ("hierarki") är en kanaliserad hypotes, inget jag själv kommit på. Jag stör mig inte på hierarki och därför ser jag dem inte; även om jag kan acceptera att de finns där som det exempel jag gav.

Nja.. riktigt så var det väl inte. Jag tar det kort för den här diskussionen har helt släppt från ramarna av vettiga proportioner nu, iaf vad gäller mitt tålamod. Det känns som att du mest är intresserad av att trycka hål på det jag skrivit. Öö... så det är inte så meningsfullt för mig att försöka förklara mina ståndpunker vidare.

Det är skillnad på att -ha värderingar- vilket ju alla har, från att -värdera någon-.

I sammanhanget ur vad jag skrev har jag inte värderat någon person i den här diskussionen, behandlat den så som jag reagerade emot behandlingen av Alienwitch, ...så jag kan nog sova gott inatt.


Är vi färdiga nu då?

Bra!


Simma lungt
/Karro, Rymdblomma, Skrotis

Då har vi snart hela himlavalvet då! :)

Jag liknar hellre världen vid ett träd. Vi väljer olika grenar att klättra på. Ibland klättrar vi högre upp, ibland längre ner. Ibland en väldigt lång sträcka. Någon gång kanske vi väljer att betrakta livet från några få grenar. På så sätt kan våra själar "kännas" väldigt olika, men inte på grund av ålder utan på grund av olika erfarenheter. Olika grenar vi valt att klättra på.

I ekobyn Damanhur i Italien anser de att en själ är sammansatt av flera olika själsbitar. En kropp består med andra ord av flera själsdelar och för varje nytt liv skapas en ny del. Ofta kan själarna välja att reinkarnera tillsammans i en själsgrupp, andra gånger är det nya själar som sätts samman. På så sätt blir det ju äldre och yngre "grupper".

Om alla har förmåga till ödmjukhet... Jag blev förvånad när jag såg en bild på Pol Pot med sitt barnbarn över hur vänlig och normal han såg ut. Leende mot kameran, kramandes barnet. Och det är ändå människan som torterat hundratusentals människor till döds.

Skrotis:

Om din uppenbart spydiga kommentar gällande mitt engagemang och inlägg:

Dispytens disputant får tydligt känslan av, att attityd är värdering, att värderingarna kommer av attityderna. Var inte just det så dumt ? Eller var du inte tydlig, kanske otydlig, och ville få ändra dig i efterhand ? Ville få slippa stå för något du sagt, och dölja det bakom attityd ?

Om din lämplighetstolkning av, att nicket alienwitch skulle kränkts av mig, och din skenbara ridderlighet, att då vilja få ta anledning av denna påstådda, kreerade, obevisade konflikt, att porträttera ridderlighet, värdering och attityd:

Som sagt, nicket alienwitch har fortfarande inte personligen utryckt sig blivit varken kränkt, klankad på, eller påhoppad, som det nu hette sist. Hon har fortfarande heller ej anmält sig uppge sin fria talan, att överlämna denna rätt till dig. Kan det vara så, att det är din personliga värdering, som ger dig uppfattningen om, att kränkning föreligger ? Kan det ha något med din attityd att göra ?

Om ditt erkännande gällande din intellektuella förmåga, eller dess närvaro:

aha.... ja, då förstår jag. Jag beklagar!

Eftersom jag vet, att tidkonceptet finns, (relativt, som Albert Einstien konstaterade, och därför värderingsbart, men dock förhanden) så är jag tacksam över, att ha fått åldras och, att ha fått lära mig att slå dövärat till ibland. En mycket bra lärdom, jag skall bruka nu. Litet försent, men bättre sent, än aldrig.

Nu är jag fääääääärrrdiiiiig.... kanske kommer nån med pappret nu.... :lol:

Sara:
Jätteintressant, att du tar upp Damanhur. Det lillaste enda jag vet är, att det är en ort, som samlar sig om sprirituella intressen. Inget mer, tyvärr. Kan du berätta litet mer om det ? Vad det är för folk, eller om det är någon speciell tro ? Reinkarnationsteorierna skiljer sig ju en del genom kulturer, trosuppfattningar och religioner, genom olika filosofier och genom tiderna, och det är så intressant, att begreppet har följt människan så länge, tycker jag personligen. Du får gärna utveckla det mer, om du har lust. Kanske i en annan, egen tråd, denna har redan blivit så "ot", inte minst genom min förskyllan. :$

Hallenduttaneda.....

jag gav upp efter den första iakttagelsen, me nvid tillfälle ska jag läsa igenom allt, troligtvis nångång när jag är lagom trött och litet mer focuserad än vad ajg är nu.... men jisses, tror du vunnit grand master titeln på längsta inlägg nu Vilde! :D

Haha.. :D ja, det är på samma gång hemskt, men också härligt, vad passion kan åstadkomma! Men, det är fel, att inte bege sig till rätt forum och rätt skara, det ska sägas. Man ska inte göda grisen, om man vill att kon ska växa, så att säga.
Var sak på sin plats, men ibland lägger man fel :$

Vilde Hilde:

Nä jag var inte spydig, så enkelt är det, men du kanske inte skulle förväntat dig samma passion från mig? Jag har uppenbart sårat dig och det var inte meningen. Det skulle vara en rutten avsikt.

Och att jag lagt det intellektuella åt sidan är inget som behöver beklagas, tvärt om. Jag är färdig med det och nej, det är inget "erkännande".

"Skenhelig riderlighet"? Um.. det var taskigt skrivet av dig VildeHilde. Det var i onödighetens lag tycker jag.

Även om Ailienwitch inte har klagat mer än ett svagt uttryckt missnöje i andra inlägget, betyder ju inte det att det skulle kunna hända mig en andra gång här på forumet; som då jag svarade på en tråd om krafdjur tidigare. När jag såg att Alilienwitch blivit bemött på samma sätt som jag så reagerade jag. (Jag har heller inte sagt att du har kränkt henne.) Återigen var det den allmänna attityden mot henne jag menade, inget utpekande av Dig.

Har fortfarande inte läst allt, och håller mig opartisk i det hela..... Så därför kan jag säkert upprepa något som någon redan har sagt eller så kommer detta helt "out of the blue..."

Men allmänt så känner JAG att det är litet taskig stämning i just den här tråden och verkar förekomma litet/en del missförstånd och oklarheter. :/

Vi sitter på ett forum där vi som människor blir väldigt handikappade gentemot varandra, rösternas tonläge försvinner och man kan itne heller utläsa något kroppsspråk, och detta medför uppenbara problem i den "omedvetna" kommunikationen, den man har i sitt röstläge och sin kroppshållning.

Jag vet att jag ibland reagerat på att jag tyckt någon skrivit spydigt, men då har jag också rannsakat mig själv. Är det något jag skrivit som påverkat personen och gett denna en felaktig uppfattning? eller var jag själv på ovanligt dåligt humör och tolkar allt som en negativ inställning gentemot mig? Finns det annat som kan ha påverkat ordväxlingen?

På ett forum kan man itne heller lära känna folk som man gör i vardagen, de som sriver ofta här är dom man lär känna, deras åsikter och tankar. Nyare medlemmar kan känna sig osäkra och "inte med i gänget" men det försvinner snabbt när man väl börjat skriva och man börjar känna folk. Nu talar ajg från egen erfarenhet och hoppas att ingen missförstår mig pga det.

Jag har itne vart aktiv här mer än någon månad eller två, men anser mig vara en medlem som har lika rättigheter coh värde som alla andra här.

Blir man oeniga så påvisar det att det finns dynamik i gruppen, men detta ska inte heller ignoreras utan tas på stort allvar. Att ni försöker reda ut det ser ajg som ett jätteplus (för det har ni försökt elelr hur? :blink: ) men man kan inte jämt vara sams. MEN ma nakn alltid respektera varandra och lyssna på vad den andre har att säga och om man blir osäker eller missförstår något att man frågar om det direkt, antingen i tråden eller via PM. Så slipper man få små splittringar av "grupper" som gnabbas sinsemellan.

Nu hoppas jag att jag itne kliver någon på tårna, och om jag nu gör det så ber jag om ursäkt. som jag sa, detta inlägget akn ha vart helt out of the blue, men då har ajg iaf fått sagt vad jag har ahft på hjärtat en stund.

För hålla käft är inget jag är bra på när något viktigt vill ut. w00t

Nej du kliver nog inte någon på tårna Caija. Det är bra att du säger till - känner man att man inte mår bra av ett hårdnande diskussionsklimat, då ska man lyfta det.

Jag har följt tråden i den mån jag har hunnit, för att tonen kanske varit lite "på gränsen" ibland... och vad jag tänker nu, är att man kanske inte kommer längre i själva sakfrågan nu?

Tack Caija och Fylgja för era tankar!

Funderade på, att skita i detta, men lämnades med känslan av, att medvetet velat bidraga till misstämmningen, och det har jag inte lust att låta passera. Det är nämligen fel. Till och med så fel, att jag vill påstå, att jag mer än aktivt har försökt, att reda ut begreppen, anklagelserna och attityderna.

Jag vill dock förtydliga, att jag redan bett om ursäkt för att jag har bidragit till, att tråden kommit av ämnet (mytologiska kraftdjur), samt att jag inte medvetet kränkt någon, eller uppfört mig spydig!

Dock tycker jag, forumanda tillhanda, att jag jag rätt, att reagera på anklagelsen om,

att jag dels först skulle ha "klankat" ner på hela New-Age-rörelsen",

sedan skulle ha "hoppat på" nicket alienwitch, dessutom företrätt hierarkiska system,

samt på bemötandet av mitt inlägg med:"disputerat i kommunikativ otydlighet".
Detta mot bakgrund av, att jag inledde mitt inlägg med förklaringen om, att vi, Skrotis och jag, bör reda ut missförstånden genom tydlighet (hon hade själv innan anklagat min ton och otydlighet för att vara av den arten, som startar krig !!!),
att jag bad om ursäkt för att jag tog mig plats att göra så, och att jag bad om förståelse för mitt engagemang, forumets huvudämne, shamanism.

(Hån är inte konstruktiv kritik, det är hån! Det är spydighet och det är forumovänlig etikett, men detta är givetvis min personliga mening.)

Den sistnämnda spydigheten kan även en halvblind och intellektuellt onärvarande icke benämna, som annat än ovänlighet, och det tycker jag, att jag har rätt att säga ifrån till. Självklart är det varken roligt att anklagas för krigsvilja, eller att hånas för sin passion!

Det är ett kinkigt avvägande mellan forumanda och behovet av, att bemöta rätt allvarliga anklagelser, ibland subtilt manipulativa, och naturligtvis oförskämdheter. Självklart tycker jag, att man skall få vara ny, att ingen fråga är för dum, att man definitivt skall få känna sig välkommen och trivas, men det är inte det samma, som att man får gömma sina sakfel, spydigheter eller negativa attityder obelysta, till allmänt sväljande.

Därför är tonen i mitt sista inlägg till Skrotis "vassare", som en konsekvens av de anklagelser och utkast som riktats mot mig och mina inlägg.

Mitt svar till alienwitch´s funderingar om ämnet, innehöll subjektiva, personliga upplevelser av möten med människor ur New Age-rörelsen, och dessas personliga utlägg om sitt tänkande om kraftdjur. Det var ett fnulande om ämnet, ämnat att diskuteras i sak. Hur detta kan tolkas som ett angrepp på hela rörelsen, vet jag ej.

Mina vidare funderingar handlade om, till skillnad ifrån vad som lastats mig, att jag just har svårt för detta hierarkiska statustänkande gällande andliga begrepp, så som t.ex. om kraftdjur. Det var med hänvisning till delfinhysterin, inte till alienwitch´s fråga om mytologiska djurgestalter. Hur detta kan ha tolkats, som ett påhopp på alienwitch, eller hennes fråga, vet jag ej.

EDIT: alienwitch har fortfarande inte personligen uppgett sig blivit kränkt, eller meddelat, att hon vill överlämna sin talan till Skrotis.

Enig med Fylgja. Nu får det vara slutgnabbat i den här tråden. Vill ni fortsätta får ni gärna göra det via PM.

Tack,
Thomas
admin

Ja nu Lyfter vi oss och agerar i kärlek istället.


Peace and Love
/Karolina, Skrotis, Rymdblomma

ojojoj Snacka om att skjuta budbäraren! nice... mot en som bryr sig.
Jag kom hit för jag ville berätta om en djurande som kanske kan ses mytologisk. I våras fick jag hjälp av en sån på en trummresa. Jag skulle hämta en själsdel som kommit bort sig i en isgrotta. För och komma in i grottan fick jag hjälp av mina egna andeväsen med och knacka bort grottans is så exakt att den rämnade tyst till små, små bitar. Men själsdelen var oxå frusen och den fick vi ta till en drake. Draken blåste väl inte eld direkt men väldigt varm vind. Kanske var det ånga, svår och se riktigt tydligt. Och så tinade vi upp själsdelen och kunde ta med den till kroppen. Tänkte bara att drakar ju förekommer i många mytologisagor.

Har inte menat att trampa nån på astronautdräkten nu! Kanske bra att säga det oxå.

Tänkte återgå till själva huvudfrågan. Har aldrig tänkt på detta, men tyckte frågan var intressant. ;)
Eftersom jag aldrig tänkt på det, fick jag tänka till lite.

Vad menas med en äldre själ? Frågan, tycker jag, blir helt ointressant om man inte tror (vet) på reinkarnation. Men gör man det (vilket jag gör) så blir frågan intressant faktiskt.
För enligt mig säger verkligen ens hjälpandar något om ens själ!!!!!!!!!!

Jag tror man säger "ädre" eller "yngre" som ett mått på en persons (väsens) medvetandenivå (jag använder begreppen så) - det är alltså inte ett mått på tid!
Man kan leva många liv utan att lära något, och få och lära massor, så tid har inget med detta och göra.
Jag vill också säga att jag inte värderar detta på något sätt. Det är bara naturens ordning. Jag VET att vi alla går samma väg (från 0-100), men vi gör inte det jämsides - utan på rad efter varandra. Så någon har gått längre bit, andra kortare - men det är inget mått på bra eller dåligt - bara ett mått på "väglängd". Vem vet - när vi kommer till 100 kanske vi börjar om på 0 igen och då är vi plötsligt "bakom" dem vi tidigare låg före.
Jag säger detta p g a universums cirkulära natur - den går runt, runt, föds, dör och återföds igen. Detsamma gör vi. Universum åstadkommer detta genom en uppåtgående OCH en nedåtgående spiral - där givetvis inget är bättre än det andra!! Båda behövs för att upprätthålla kosmos!
Så gäller allt annat också. Allt behövs och befinner sig precis där det ska vara! Ingen alls värdering i det.

Så, åter till frågan - är det bara "äldre själar" som har mytologiska kraftdjur?
Nej, jag tror faktiskt inte det. Om jag tänker på alla de jag känner (klienter och elever och vänner mm) som har mytologiska kraftdjur - så finns ingen skillnad här i yngre eller äldre själar. (Med reservation att riktigt unga själar kanske inte söker shamanism på något sätt).

Jag tror mer det handlar om vilken energi man är i behov av.

Har en liten fråga också - någon nämde att kraftdjuren inte säger något om ens själ, utan om ens väg i livet. Vad är det för skillnad? B)

Mvh Mandra :respect:

En mycket ung själ kanske behöver ett gammalt kraftdjur för att stabilisera okunskapen, som en vägledare och guide. Medan äldre själar kan slå följe med både unga och gamla kraftdjur för att gå längsmed sin väg. Jag tror att kraftdjuren kommer till oss för att lära oss och guida oss.

tappa tråden..... :/ glömde min poäng...... :blink:

Mandra: bra skrivet och förklarat om själens utveckling! Håller helt med.

Caija: så har jag inte tänkt men det låter ju rimligt.


Det är en intressant fråga. Jag tror inte det är någon slump varför just Du har det kraftdjur du har, det är just den kopplingen som skapar så mycket fascination kring livets mysterier - hur allting hänger ihop!! w00t


//Skrotis

Caija!
Jag vet inte om jag håller med dig. Jag tror nämligen inte att ålder på kraftdjur har någon betydelse. :)

Jag anser inte att vi har kraftdjur i första hand som guider eller lärare (även om de i viss mån även kan ha den uppgiften).

Måste säga att jag inte blir klok på någon tråd här ibland kraftdjuren, eftersom jag saknar något väsentligt - nämligen en klar definition på vad ett kraftdjur är!!!!!???????

Tycker inte det är så konstigt att man missuppfattar varandra hela tiden - eller får problem med att tala om "varför de kommer" - när en sån saknas.

Själv tycker jag inte det är så svårt att förstå varför ett visst kraftdjur dyker upp, utan att jag behöver fråga eller att jag behöver vänta tills senare.
Det finns alltid något man kan säga om detta omedelbart - bara genom att se vilket djur det är. Min uppfattning. :D

Mandra :respect:

Hej!
Nej, enligt min åsikt har du helt rätt!!
Det är ingen som helst slump att du får ett visst kraftdjur (eller vilken hjälpare som helst). Slumpen existerar nog inte i Universum.
Ditt kraftdjur säger ALLTID något om dig själv (såvida det är ditt, reser du åt någon annan, säger det något om denna person).

Det kan inte förhålla sig på något annat sätt, eftersom den yttre världen, vare sig det är den här, eller den andra, är en reflektion av något inom dig själv.

Det kallas populärt för "spegelteori", men jag gillar inte riktigt det ordet, eftersom en spegelbild alltid är en exakt avbild av något, vilket det INTE är frågas om här.

Så en "reflektion av något" är bättre.

Allting BÅDE i den fysiska världen OCH de shamanska världarna (och andra) är ALLTID någon form av reflektion. Så du har helt rätt - det säger alltid något om en själv! :D
Det är ju många som ansluter sig till den här teorin vad gäller vår fysiska verklighet - men faktum är att den är lika sann för "De Andra Världarna".
Eftersom världarna faktiskt inte är åtskilda (det är bar vi som oftast saknar förmågan att se dem samtidigt). De hänger ihop och är egentligen omöjliga att skilja åt.

Gillar di fantasy? Kan rekommendera boken Den sjunde sonen av Orson Scott Card. Boken (böckerna, det är en serie) handlar om ett "tänkt" US, tänkt som det kunnat te sig om indianerna hade haft "makten". Mkt intressanta böcker.
Ivf är det en person som utbrister följande i boken (en indian).
"Det är synd om de vita, för de kan bara se halva världen." :)

Mandra :respect: