View Full Version: Övar på trumresande, önskar få lite....

Trolltrumman > Upplevelser & erfarenheter > Övar på trumresande, önskar få lite....



Title: Övar på trumresande, önskar få lite....


Xrunan - May 12, 2007 12:12 PM (GMT)
Halloj!

Här övad det på trumresande första övnngen är att ta sig till undervälden på rätt sätt, man ska tydligen finna vägen genom tunnlar.

Det är så att förr när jag mediterade så hamnade jag jämt i tunnlar utan ände, nu har jag läst att det är tydligen vägen till under och övervärlden. Misstänker att varför jag inte fann någonstans i tunnlarana var för att jag viste inte vart jag skulle.

Efter intensift övande att komma förbitunnlarna så får jag åter igen öva till att finna tebax till tunnlarna.

Övning 1
Ta dig till undervärlden och tebax, börja inte röra dig där. Det ska jag öva på nu idag och kommande dagar tills jag hittar dit och kommer tebax.

1a försöket
Gick inte så bra, först hittade jag den inte alls jag gick vatten under vatten under sten i träd osv plötsligt stod jag framför ett svart vägg rev och slet i väggen den var "silkespappersacktigt" vartefter jag rev så fick jag mer o mer syn på tunneln var till och med ytterst liten stund där i en väldigt kort resa genom dvs, min vingbrydde vän eller ett del av mig, vilket som... vi/jag var där i en snabb sväng iafall.

Allting vart mörkt mellan varven antar när jag tog mig från en plats till en annan. Men i samma områden skulle jag tro.

Vi hamnade varken i under eller över världen, utan bara här. Vandrade i en butik någonstans här i välden, och i restuarang och några fik (man ser var mina tankar är alltid hahah). Man får hoppas att inte någon starkt seende person var däromkring, för jag knalla runt i bara mässingen misstänker jag skarpt =))

Jag hamnade emmelan åt i djupare läge, en läge där jag uppfatta att min kontroll över tankar och fysika försvann sjönk i ett svart hål likt sömn eller något, gick därifrån varje gång.

Jag avbröt min resa när min kropp började bli blytung, lite osäker på att om det ska vara så. Armarna vart blytunga och tyngde så hårt på min mage.


Några ider o reflekioner från er refarana resande? Tager tacksam emot allt möjligt i reflektionsväg, tipps, tankar osv.

Fylgja - May 12, 2007 05:17 PM (GMT)
QUOTE (Xrunan @ 2007-05-12, 13:12)
tunnlar ... nu har jag läst att det är tydligen vägen till under och övervärlden. 


Nej det finns inga såna regler och om det skulle finnas någon, så skulle jag tänka mig att det är precis tvärtom... en tunnel är ett mycket vanligt sätt att ta sig till undervärlden.

QUOTE
....gick vatten under vatten under sten i träd osv plötsligt stod jag framför ett svart vägg rev och slet i väggen den var "silkespappersacktigt" vartefter jag rev så fick jag mer o mer syn på tunneln var till och med ytterst liten stund


Man kan också komma ner genom vatten... en sjö, en källa t.ex. så det var ju lämpligt att du vadade i vatten - kanske din ingång fanns där? Det är väldigt vanligt att det kräver många resor, innan det funkar bra, men nu har ju du mediterat en del, så det borde gå rätt lätt, att få in rutinen, tycker jag.

RÅD: Tänk inte så mycket på hur det "ska vara", utan upplev mer vad som händer och ta till vara på erfarenheten från det. Det finns inga rätt och fel.

Xrunan - May 13, 2007 07:20 AM (GMT)
Tack Fylgja!
Får testa vidare, föröker lära mig att få "vägen in" bli mer kontrolerad än vad den hittils har varit, har känt mig lite som mr Bean, du vet när ljuset komer på o han faller ner! :lol: Mina inträden till undervärlden har varit av liknande karräktär.


OOH!
Måste fråga om sovafaktorn, gubben min säger att jag sover när jag försöker resa. Själv vill jag ha det till att jag glider emellan somn o vakentillstånd att när jga är på väg att somna så beslutar jag mig för komma upp lite ur mörkret. Så jag är medveten om när jag lyssnar på trummporna att jga är på väg att somna och går ur sömnen. Men som sagt gubben svär på att jag sover...


Xrunan - May 13, 2007 11:11 AM (GMT)
Jag gjorde det!!! Jag gjorde det!!! Halvvägs iafall, jag rev o slet i det där svarta igen tills att det vart helt svarrt och plötsligt så stod jag på en strand med beige klippor med en öppning i klippan. Hade som svårt att manörvera mig in i hålet men kom in och gled iväg. Den var inte alls lik de tunnlar jag är van vid sen tidgare, väggarna lös litegrann o resen var svart. Kom till en mitt läge och en man stod där vi satte ner och jag skulle in i nästa tunnel, kom till vatten efter det och ur vattnet upp tebax.

HELHÄFTIGT!!

uthien - May 14, 2007 08:04 AM (GMT)
För mig är det viktigt att jag håller mig alldeles klarvaken när jag reser. Om jag märker att jag ständigt håller på att glida mellan sömn och vakenhet släpper jag resan och kommer tillbaka, att somna under en trumresa är för mig att förlora fokus och att tappa min intention. Däremot kan kroppen somna om jag ligger ner, dvs det händer att jag överhuvud taget inte kan röra mig förrän jag kommit tillbaka från resan.
När jag trummar för andra märks det ofta tydligt på andningen när folk reser och när de kommit tillbaka, och det kan se ut som om folk sover djupt. Men om man är lite uppmärksam vet man direkt vem som sover och vem som reser, det "känns" helt olika i närvaro och fokus för mig som står och ser på och trummar.

Fylgja - May 14, 2007 11:59 AM (GMT)
Ja, jag håller med om vakenheten i en sovande kropp. Hålla fokus.
Jag reste utomhus, när det var väldigt mycket mygg en gång. Jag kände att myggorna satt sig i ansiktet och sög, men jag var inne i resan och fullföljde den utan problem. (Senare hade jag dubbelt så stor näsa)
Alltså... Vara i ett dubbelt varande, skulle jag vilja kalla det.
I trance, icke sovande, medveten om ordinära verkligheten, men resande i den icke ordinära.

Om någon sover märks det ofta på andningen och snarkar man, sover man väl absolut... :D

Xrunan - May 14, 2007 08:05 PM (GMT)
Hahahaaa! Jag snarkar inte han måste ha hört fel w00t

Jag grunnar nu på andehjäpare vilka inte är kraftdjur man kan tydlien samla på sig hur många som helst... får leta upp i boken igen om dem...... Hur att ta dem o hur att känna igen, om de behövs kännas igen eftersom de är ju inte kraftdjur.

NeverYouMind - May 23, 2007 11:55 AM (GMT)
QUOTE (Xrunan @ 2007-05-14, 21:05)
Hahahaaa! Jag snarkar inte han måste ha hört fel w00t

Jag grunnar nu på andehjäpare vilka inte är kraftdjur man kan tydlien samla på sig hur många som helst... får leta upp i boken igen om dem...... Hur att ta dem o hur att känna igen, om de behövs kännas igen eftersom de är ju inte kraftdjur.

Hej, det var roligt att få följa din början. Tänk också på en sak nu i starten. Gå ingenstans, gör ingenting, rör ingenting, ät och drick ingenting utan ditt kraftdjur! Ditt kraftdjur hjälper dig att hitta hjälpandar. En del kommer du att ha med dig länge, kanske jämt, en del kommer att hjälpa dig med vad du ska göra just då, (gälle både hjälpandar/väsen och kraftdjur) men låt det vara kraftdjurets sak att fixa det nu i början. Viktigast så här i början är kontakten med ditt kraftdjur, att ni förstår varandra, att ni har bra kontakt, att kommunikationen flyter problemfritt och att ni lär känna varandra väl. Lek, öva, rör er tillsammans. I icke ordinär verklighet finns många väsen som gärna hjälper till och som är tjänsvilliga men kanske inte alltid bäst lämpade eller insatta. Kraftdjuret kanske leder dig/er till en hjälpande som visserligen inte står och pockar på men som med säkerhet är bättre rustad för ditt syfte. Lita på kraftdjuret. Försök också att undvika resor i mellanvärlden så här i början. Det strulade till en del för mig i början, så försök att hålla dig i undervärlden och på er plats till att börja med.




Hosted for free by InvisionFree