Hejsan! Är ny på forumet och gjorde ett konto för att dela med mig av en sak som hände mig inatt. Jag har varit inne här tidigare och skummat lite och detta forumet verkar vara mest passande av dom jag vet för mitt ändamål.

Skulle vilja be er att läsa hela tråden då jag misstänker att den kan bli ganska lång och flummig, har svårt att beskriva min upplevelse i ord.

Jag har länge varit öppen för alternativa ideer, läst lite om healing, testat lite olika meditationstekniker osv. Men jag har växt upp utan någon religiös tro och med tanken att människan är kött och blod och att alla tankar och känslor är ngt kroppen skapar (vet inte hur jag ska säga det).

Inatt satt jag och surfade runt på youtube och fastnade bland klipp om indiern Osho, http://www.youtube.com/watch?v=5-7JSIDgcLk
och hans sekreterare som ahde en annan syn på hur han var osv, http://www.youtube.com/watch?v=bwBMW7KAZ_U...related&search=
läste kommentarer på det sistnämnda klippet och var lite allmänt förvirrad.
Gick till badrummet och såg mig i spegeln, kände mindre förvirring (kan nämna att jag har varit deppig i ett år ungefär med bristande självbild), kände lite större acceptans för vem jag är.

När jag gick och la mig så kom först den naturbiologiska tanken att jag bara är kött och blod,sen kom en bekant känsla över mig, det är här det börjar bli RIKTIGT svårt att förkara, att världen är som jag vill/tror att den är (kan inte beskriva bättre, en STARK sprituell känsla iaf att livet är så mkt mer). Då började försvarsmekanismer komma upp i huvudet så som "äsh, vad vet jag" och hymmande på låttexter och annat dötänkande. Men jag bestämde mig för att inte ge upp känslan och slå bort distrahernde tankar, jag blundade och började plötsligt flyta iväg. Det kändes som att jag hade starkt feber, och det var nu hela upplevelsen kom, den var magisk, jag svettades och pulsen höjdes, men tankarna flög iväg och jag har aldrig upplevet ngt liknande, i början var jag rädd och det kändes som jag kom till ngn "botten" eller liknande. Jag visste iaf i det ögonblicket att jag ALDRIG skulle glömma denna stunden. När detta tog slut kände jag mig så fruktansvärt nöjd, det var som om börda med skuld och press lyfts från mina axlar, jag insåg att jag inte har ngn skyldighet till ngn och jag kände mig fri. jag kände mig inte helelr ensam som jag gjort så länge. Jag insöp denna känslan ett tag och krafsade senare ner lite anteckningar på post-it-lappar.

Hoppas att ni kan förstå vad jag menar och jag skriver denna tråden för att få reflektioner, tänkte då att jag skulle ringa mor min eller ngn annan nära dagen efter (idag) men då dom har varit ett bra stöd för mig unden detta året vill jag inte att dom ska tro att jag är galen och skylla allt på det.

Hoppas verkligen att jag kan få lite vettiga svar, det var därför jag valde just detta forumet.

Hej cashew!

Kan inte kommentera de personer och filmer som du hänvisar till på Youtube, huruvida det är sanna människor som vill andra gott eller om det är frihetskämpar som arbetar för sin egen tillfredsställelse eller så.

Hur som helst, det du beskriver skulle jag kalla för ett andligt "uppvaknande". Första kontakten med något som upplevs som större än "jag" är omvälvande och som du säger så kommer du aldrig att glömma det.

Ett andligt uppvaknande är alltid "normalt" och det finns ett flertal olika ställen du kan få hjälp på om du behöver prata eller om du vill utforska din andlighet vidare. Jag råder dig dock att vara på din vakt. Den andliga världen innehåller många "irrläror" och många sektledare och andra som utnyttjar människor som söker efter det svar som du själv ber om i din tråd.

Du måste tyvärr själv söka din väg och mitt råd är att du pratar med någon person som du har förtroende för sedan tidigare som kanske har bra råd vart du ska vända dig.

Lev väl / Thao

Hej cashew!

:respect: Thao har en klarhet att dela med sig B)

Själv kan jag inte hålla mig från att kommentera att det du beskriver, finns beskrivet i många traditioner.

En del skulle se det som att du är påväg att förlora den mänskliga formen. Depresionen du hade tidigare kunde vara tecken på att ditt medvetande börjar lösgöra sig från den vardagliga rigida positionen. Då du experimenterat med ditt medvetande, kan det vara så att fogarna börjar släppa. Alltså, att du succesivt börjar acceptera en annan verklighet, och det ger obehaglighetskänslor, då du antingen måste expandera din världsuppfattning eller förneka den nya verkligheten.

Men precis som Thao säger, finns det allt möjligt där ute som kan fånga dig på din andliga resa. Svårast är nog alltid att hitta rätt förklaringsmodell för sina nya upplevelser. Det är en bra idé att ta gurus med en nypa salt.

Lycka till
/m

Tack så mycket för kommentarerna, det värmde nu när jag kom hem från jobbet. Berättade förresten detta för en kvinna som jag vet är intresserad av healing och hon gratulerade mig.

Jag gillar att kalla det för "uppvaknande" som du säger Thao.

Känner igen mig starkt i denna texten Miradas. Under denna tiden har jag snuddat på saker jag inte riktigt kan förstå samtidigt då jag står i ett läge i livet där jag borde bestämma vad jag ska göra av det, vad jag vill göra osv vilket onekligen borde krydda obehaget. Har funderat på innan om det kan vara ngt liknande depressionen kunde ha sin grund i men du sätter ord på mina tankar.

Jag är mycket tacksam. Vill dock inte att tråden ska dö, så jag vill gärna ha mer reflektioner :)