Okay, låt oss göra en liten trip tillbaka i livet och se bakåt. :D

Hmm.. nu vart det svårt..vart skall jag börja?

Är född 1981, vilket betyder att jag är inne på mitt 26e år.
Mitt liv var inte så enkelt en tid, ganska lång tid.
Jag minns inte mycket av min barndom, det är som om
jag förlorat minnet där faktiskt, hur mkt jag än vill försöka
minnas så funkar det inte. :/
Känner nu att det inte gör så mycket längre.
Som tånåring var det svårt och jag försjönk så djupt att jag
förlorade mig själv totalt. Så pass att jag gjorde försök
hos psykolog, med kraftiga mediciner. Vilket gjorde att jag
inte levde längre kan man säga. Jag åt, sov, åt, sov..
Detta pågick länge, nått år. Jag hade sån förskräcklig huvud-
värk. Jag bodde då med min pojkvän, långt bort från vänner
och föräldrar. Jag hade den synen på mig själv att jag inte
dög till, inte var hel, och absolut inte något någon ville ha.
Och förstås ville jag ta livet av mig.
Tillslut orkade jag inte med huvudvärken och dessa mediciner
och en psykolog som talade om för mig att ett jobb var det
som jag behövde, när jag var folkskygg. Jag vart arg och
slutade plötsligt med medicineringen, vilket är jäkligt farligt.
Mitt huvud sprängdes i tusen bitar, men jag klättrade sakta
uppåt.
Jag flyttade hem igen efter ett tag, prövade mina vingar ut,
men kom tillbaka hem ännu en gång.
Plötsligt efter sex års relation kännde jag att det inte kunde
pågå så som det gjorde. Killen bodde hemma hos sina föräldrar
tre timmar från mig. Och mina kännslor upphörde. Det tog slut.
Och av någon anledning kännde jag att det borde gjort det
tidigare. Men men, inte gruva sig i sånt.

Mitt liv efter den dagen jag sa farväl vart totalt annorlunda.
Jag sa åt mitt spöke i huvet, om att jag inte duger, att jag
var en fullt kapabel kvinna som kunde göra VAD jag ville
NÄR jag så önskade!
Jag vart en super personlighet på mindre än en dag, och
det förbryllar mig fortfarande. Jag var som låst i mitt
förhållande, att jag stängde in mig själv, aldrig lät den komma
ut.

Jag fann efter en månad kärlek igen. I min vän jag haft i ca ett
år. Han bor i ett annat land, Nederländerna. Och, ärligt talat, så
tror jag att det fanns kärlek där innan jag avslutat det andra, men
jag vägrade vara otrogen, varken i mitt huve eller "på rikitgt".
Vi små lekte lite, innan det verkligen kom fram till att vi älskade
varann. Det fick ta sin tid innan orden kom fram. Tror det gick två
månader till ungefär, innan de kom. :$
Och det var njutning i sig! ;)
Nu har vi träffats lite då och då, när vi kan. Jaa ännu ett distans
förhållande, men av någon anledning så olikt. Har aldrig kännt någon
vandra brevid mig så mycket som han. Och delar av sig gör han
samt pratar/diskuterar allt med mig.
Jag är något äldre än honom, med fyra år. Och känner inte alls
några problem.
Är väldigt lycklig och känner att cirkeln är hel!

~Shamanismen~
Den kom när den ville ge sig till känna antar jag, när det var dags
för mig!
Runt 15 års åldern började jag inrikta mig på många delar av
"häxeri". Min mor har varit häxa ända sedan...vet ej när ^^
Men hon har altid haft brygder när jag och min syster varit sjuka.
Hemska grejjer, men fungerar verkligen ^^
Min mor dock gömde det dock tror jag för oss..men mer o mer in
i tiden började jag se böcker, och anteckningar.
Så jag började själv :) Började med en bok; Belgarion serien av
David Eddings. Personligheten Polgara är någon som jag känner mig
själv i. (även raseri utbrotten hon kan få..men jag har de innom mig)
Så jag studerade en massa av mammas böcker, men jag fick inte
göra brygder och magi än, inte förrän 18, sa mamma.
Hon själv börjar finna sin väg mer och mer innom keltiskt ursprung..
och ungefär samtidigt fann jag min väg åt helning och naturen och dess
väsen.
Drömmar kom till mig, och de utmärkte sig på ett sådant sätt att
jag visste att de hade något att tala om för mig. Även om jag
tvivlade i början så vart jag rätt skrämmd när jag befann mig i den
situationen jag faktiskt drömt om. Kanske var det menat, att jag
inte skulle skratta åt det som faktiskt bjöds mig.

Nu är vi uppe till idag!
Jag renar mig själv i vit salvia när jag känner att det är för tungt, och
jag varit på ont humör i mitt sovrum. Eftersom jag fortfarande bor hemma
så har jag juh allt i sovrummet som man inte ska ha! tv, dator.. mm.
Så det går fort. Längtar till mitt egna, troligen i augusti. Har sökt till
Universitetet och ska bli översättare mellan Engelska-Svenska-Nederländska.
Och om ca 1-1½år så flyttar jag till Nederländerna till min pojkvän.

Jag studerar allt jag kan, flitigt inom shamanism och hoppas jag blir
en bra boterska/healer i framtiden. Eftersom folk tycker att jag är
en otroligt skön människa att bara vara i närheten av.

Japp... Detta är jag!
Hoppas mer av personligheten speglar i de ord jag skrivit ^^
Vi ses på forumet!

Kram
//Terese

Intressant person du är!
Välkommen hit ;-)

Tackar w00t

Välkommen hit, bara fråga om det är ngt du funderar på!

Mvh,
Thomas

tack tack!
det ska jag, Thomas, det lovar jag.
Mycket gott forum detta, känner mig redan hemma :)

Hej Therese! Jag är också ny här. :)

Välkommen hit, önskar också jag!

tack tack, o välkommen även du ^^
mkt intressant plats detta med många
intressanta människor.

w00t

:$
tackar ^^

~ Välkommen NoName! ~