Title: Är det tillåtet att känna såhär?
Emal - December 22, 2006 04:03 PM (GMT)
Jag har drabbads av ett välldigt besvärligt problem.
Det är en tjej jag är kär i, hon vet det och har berättat att hon gillar mig välldigt mycket, bara inte på det sättet men hon vill fortfarande vara min bästa vän, och det gillar jag.
Men hennes nya kille som hon spenderar mycket tid med, ibland får jag bara lusst att strypa honom.
Dessa kännslor kommer när jag ser dem tillsammans, när de skrattar och kramas, jag vill att hon ska vara lycklig till varje pris, det är därför jag klev tillbaka när hon berättade om honom, men en del av mig önskar välldigt starkt att det kunde vara mig hon skrattade och kramades med.
Är det tillåtet att känna såhär? eller är det bara ett tecken på att jag är svag och självisk?
Och snälla skriv nu inte saker som att om man verkligen älskar någon så blir man glad om de har en att älska och sådant, för det har jag intalat mig hela tiden.
Så är det tillåtet att känna åhär?
laquesabe - December 22, 2006 05:12 PM (GMT)
Precis alla känslor är fullkomligt tillåtna att känna. Vad man sedan gör med dem och hur (om) man ger uttryck för dem är en annan sak. Där tycker jag att man har ett ansvar, precis som att man tar ansvar för sig själv och sin egen hälsa om man är tillåtande och accepterande mot sig själv i sådana här jobbiga lägen.
Thomas - December 22, 2006 11:05 PM (GMT)
Vill du verkligen ha henne så gör vad du kan för att bräda den andra och vinna hennes hjärta.
Lycka till! :D
Hedning - December 23, 2006 09:53 AM (GMT)
Följ vad ditt hjärta säger. Lyssna noga och grundligt efter rösten inuti dig själv och agera där efter.
Men vad du än hittar på så sitt inte bara med tummarna uppe i ars**t och hoppas att det ordnar sig ;) Följ vad ditt hjärta berättar för dig, även om det innebär att du drar dig ur.
BotHild - December 23, 2006 12:14 PM (GMT)
Mitt tips är att ta det alldeles lugnt och inte göra någonting (trots att det är SVÅRT!!!), utan bara var i dina känslor och uppleva vad de har att berätta för dig om dig själv. Det du känner är ju längtan efter kärlek och värme, det vill säga att du nu får det tydliga budskapet att du behöver det.
Å andra sidan kanske dina känslor också berättar för dig att du är rädd att det bara finns en person som skulle kunna ge dig det och att denna enda har sitt hjärtas längtan riktad åt ett annat håll. Då kan det vara läge att leva med den rädslan en tid och utmana den. Alltså inte tid för handling, utan att bara vara och låta dina känslor, tankar och upplevelser ge dig den information du behöver om dig själv för att gå vidare i balans.
Det finns människor som är väldigt snabba i tanken, men inte väntar ut budskapet som finns i de egna tankarna och känslorna.
Den som ofta tillåter sig att vara snabbare i att handla än de tänker och känner riskerar att göra dumma saker mot både sig själva och andra.
Visst behövs handling, men du har all tid i världen!
Kom ihåg att det inte finns några känslor som är förbjudna, men att man kan råka hamna i att onödigt stärka känslor. Antingen kan man råka förstora och stärka känslor genom att försöka tränga bort dem och förneka dem. Då kommer de garanterat tillbaka och bråkar med en med ännu större kraft.
Eller så kanske man råkar frossa i sina känslor och vältrar sig i dom och så att säga fastnar i det tillståndet och nästan gör dem till en del av sig själv.
Om man däremot lyckas tillåta känslorna och låter dem komma och bara vara där, så att man hinner uppfatta dess kvalitéer och budskap, så ska du se att de förvandlas och minskar av sig själva.
Därefter kommer vetskapen om vilka handlingar som bör genomföras och vilka handlingar som bör undvikas att stå klart!!!
Döm inte dina känslor, men ta dina handlingar på stort allvar!
Nu vet du att förmågan att längta efter kärlek finns inom dig. Det är vackert så! /BotHild
kraa - December 26, 2006 12:40 AM (GMT)
Emal,
Jag måste hålla med Thomas. Att försöka vinna den man älskar är väl en rätt juste väg att gå. Om du inte lyckas är mitt råd - släpp och gå vidare.
Hon är din bästa vän och kelar med sin pojkvän framför dig samtidigt som hon vet om dina känslor.... Vad utsätter ni er för då? Det är som gjort för lidande, klart att du känner som du gör.
Men kan du inte, för din egen skull hitta en väg ur detta, så att du slipper önska livet ur folk? :/ Jag vill varmt önska dig lycka på din väg.