Jag är orolig över en närstående till mig

hon är själv inte troende på andliga verkligheter utan undviker detta till stor del, men hon är i kontakt med en man som utför svart magi på något sätt, detaljer vet jag inte.

Jag betvivlar starkt att han skulle göra något med onda avsikter gentemot henne, men samtidigt är jag orolig att hans ritualiserande skulle ha vissa bi-effekter som påverkar henne.
Mannen i sig är djupt traumatiserad, vilket också får mig att tro att han inte har full koll på vad han håller på med i sitt ritualiserande.(och svart magi i allmänhet är något jag tror är skadligt och fel)

Vad jag skulle vilja göra är att kunna skydda min närstående på något sätt, och även hjälpa honom. Jag blir kluven av att säga "undvik honom", eftersom han själv behöver hjälp, och min närstående är en av de få människorna som visat honom lite empati.. och utöver skulle hon inte ta mig på allvar. hon tycker redan att hans svart magi är löjligt "hokus-pokus"..

Jag skulle gärna uppskatta lite av era infallsvinklar här.. vad göra??

Uj, uj. Jag förstår att du är orolig.

Men jag har en princip som jag går abolut stenhårt efter. Jag själv gör aldrig något utan att de som är involverade är medvetna om det. Jag skulle fråga min näsrtående om jag fick hjälpa denne. Jag skulle över huvud taget inte göra något åt killen, varken hjälpa eller stjälpa (utan dennes uttryckliga medgivande förstås). Om killen gav sig på mig själv personligen är det förstås en annan sak, men det är ju inte det vi pratar om nu!

Om det var min närstående skulle jag tala om vad jag observerar och hur jag känner inför det. Sedan skulle jag fråga om jag får göra något och i så fall vad jag får lov att göra. Denna process kan i sig själv vara bra, om man låter det vara en slags coachning med fokus på den andre, och man är beredd att själv hantera ett nej. Ibland kan denna process ta lite tid.

Ibland när jag förstått att någon är besatt (=stort intrång) vet jag att personen i fråga inte kommer att be om hjälp med det (det ingår liksom i symptomen på intrånget.) Men kan vi långsamt och lugnt kommunicera med varandra så kan resultatet åtminstone ibland bli att jag får en öppning, jag får lov att resa på ett "neutralt" uppsåt. Exempelvis kanske personen vill "må bättre". Normalt stannar jag inte där utan vill ha ett mycket tydligare uppsåt, men med besatthet kan det räcka, jag gör resan för att fråga andevärlden hur personen kan "må bättre" och det kan visa sig att intrånget måste bort och andevärlden hjälper mig med det! Volilá! Efteråt berättar jag givetvis vad som hänt. Dessa personer kan behöva mycket stöd efteråt, och likaså kan ett fortsatt shamanskt arbete behövas. Oftast är det mycket lättare att kommunicera och få tillåtelse att ge mer hjälp när det stora intrånget väl är borta.

Jag tog detta som exempel på hur jag kan "fuska" med att alltid ha ett medgivande. Men det händer att jag får ett tydligt NEJ, jag får inte göra ens en liten ynklig resa eller hjälpa till på något annat sätt, och då är det stopp. Jag har ingen rätt att lägga mig i andras livsvägar och val.

Undantaget mot min regel att inte lägga mig i utan tillåtelse är människor som är djupt medvetlösa eller helt utom sans och vett, t.ex en akut självmordsbenägenhet.

Är de självmorsbenägna ringer jag efter en ambulans så får psyk låsa in dem, och är de medvetlösa gör jag en resa för att få andevärldens råd vad det är som behöver göras och OM något alls ska göras.

Du kan alltid göra en resa för att fråga andevärlden om hjälp med hur DU ska hantera situationen, dvs be om hjälp för din egen del och din oro! :)

Jag ser det så här. Jag håller med Uthien i att försöka styra över en annan människas fria vilja att välja - på gott och ont. Kan medföra oerhörda konsekvenser för en själv och personen som man gör det på. Samtidigt har jag kommit att inse att när det kommer till kritan så är regler endast användbara så länge de hjälper en att kunna göra rätt val. Men när regeln är ett hinder, måste man använda sitt eget omdöme och när inget annat går - bryta regeln. Hur man kan förstå när regeln måste brytas handlar om att lyssna till sin inre röst och att tala med andevärlden och Spirit.
Men man skall inte bedra sig själv. Överallt där det diskuteras att göra ingrepp på en annan människa, utan att denne känner till det eller ännu värre; mot dennes vilja. Så är folk rörande överens att ett sådant ingrepp är något som skall undvikas till dess att inget annat val finns att göra.

Kommunicera med din vän och prata med henne. Ett svar på vad du skall göra kan komma att utkristallisera sig genom att du tar det steget. Samt det ÄR viktigt att du försöker ta reda på vad personen sysslar med. Jag motsätter mig användandet av ordet "svart" magi. Det finns bara magi, och här i handlar det om vad vi gör med den kraften. :)

Jo, jag har tänkt i samma banor där att man inte skall göra något utan andras medgivande. men att berätta att jag är orolig till min närstående är lite riskabelt också känner jag. Om jag berättar om min oro till min närstående, riskerar jag att göra henne orolig och då blir hon förmodligen sårbar..
och för det andra så har jag föga erfarenhet av resor.


men ja, jag skall i alla fall resa och fråga mina egna vägledare vad de tycker.
som tur är kommer inte min närstående eller killen inte ses på ett bra tag så jag får väl tid att försöka prata med min närstående utan att skrämma henne.

jag förstod inte riktigt vad du menade med att "resa på neutralt uppsåt"..(jag har som sagt föga erfarenheter kring resor) ?


tack så mycket för svar :)

/vaya con las diosas y diosos

ah. Jo, det är lite svårt att veta vad det för magi han använder sig av. killen är en LaVey-anhängare av ngt slag, men ja, jag känner honom inte och han döljer sig ganska väl så sett.
sedan skall jag vara helt ärlig vet jag inte "hur" jag skulle kunna göra ett helande ingrepp hos honom,

men som sagt jag skall prata med henne och även andevärlden.

tack så mycket för svar :)

vaya con las diosas y diosos