Okej om jag kommit fram till vilket djur som är mitt kraftdjur, hur fortsätter jag? Hur startar en kommunikation för att bli dess lärling?
Kan någon beskriva vad det betyder att vara rävens skyddsling?
mvh Novisen

Ibland har man några av svaren i sig.
Denna text, sång eller dikt, kom till mig när jag tänkte på räven.

Rävens sång
Jag har blott en sång att ge dig.
Räven raskar över isen.
räven raskar in i mig.
Rävungens skri.
Röd, vacker, listig, smygande och lyssnande.
Kom till mig i dröm.
Kom till mig i dag.
Led och hjälp mig.
Utveckla i mig de goda av dig.

Svaret är en slags början till kommunikation.

Hah! w00t "Räven raskar över isen / räven raskar in i mig" exakt samma strof kom i min sång på den tiden jag hade Räv hos mig! Om och om igen tills det bara var yl och rävaskäll kvar i strupen på mig. Det var ett tag sen vi sågs, så hälsa från mig!

När man börjar jobba med sitt djur (har du fått det blåst in i kroppen din också?) kan jag dela med mig av några tips jag själv fått på vägen: en idé är att lära sig så mycket man kan om djuret. Lär dig dess spår, dess läten och dess vanor.

Snida en räv i trä och bär med dig, eller hitta en rävtass att ha om halsen, eller en svans att ha på trumman.

Ordna en plats för det på ditt altare om du har ngt. Låt vanan att kalla på djuret vara det första du gör när du "jobbar".

Om du inte kan se några i verkligheten så varför inte googla på räv för att lära känna gamle Mikkel bättre.

Sen är det förståss dags att resa, resa och resa tillsammans för att lära.

Mvh,
Thomas

Just nu är det mycket flyttande i mina tankar så jag hinner nog inte just nu att konsetrera mig så mycket på mikkel.
Vem i Gbg tror du kan blåsa in min vän i mig?
Men så fort jag kommit till ro i Gbg så ska jag ta mig en nära titt på räven och lära mig om och av honom.
Mvh Novisen

emmyjane...Thomas...

Varför ska du få honom inblåst i dig? Har förstått att tillvägagångsätt med kraftdjur kan vara olika... Så här ha jag blivit lärd, Om du har räven hos dig så finns han där nu. Dom enda gångerna jag blåst in ett kraftdjur i någon är när jag hämtat det åt någon under en resa...För då har personen inte kunnat ta det till sig det på egen väg utan behövt hjälp... Så för att jag inte ska "behålla" kraftdjuret i mig så blåser jag det från mig till personen som får hjälp..

Thomas har du alltid fått dina kraftdjur inblåsta i dig? Berätta gärna om du vill dela med dig. Det är intressant med alla tillvägagångs sätt som är så väldigt lika men i bland så väldigt olika....

Nej inte alltid, jag har iofs jobbat med samma under alla år (jag är lyckligt lottad och oerhört tacksam, o U!) men andra "mindre" kraftdjur har kommit och gått då de behövts på ngt vis, och dom har jag aldrig fått inblåst i kroppen (ett av dom valde dock att komma in).. men så har det också varit en himla skillnad i hur jag kunnat jobba och upplevelsen av dom tycker jag.

Visst kan ett djur "bara komma" och man har det i sin närhet och vara varse det etc, men att få det upptaget från andevärlden, och inblåst fysiskt i kroppen gör i min erf stor skillnad. Många upplever att kontakten blir mycket starkare och att det är lättare att kalla på djuret då man "är ett" så att säga. Man upplever ofta en stor förnyad kraft och blir mer tålig mot sjukdommar, är mindre ledsen och deprimerad osv.

Sen förekommer det att djuren "dyker in i en" också på helt egen hand. Det vet man då det händer. Sånt känns!

Det är just det som jag tycker är så skönt, att det kan gå till på olika vis; arbetet med djuren och andarna . Det som gör det så mångsidigt och intressant är styrkan.

"Inga Rätt, inga Fel - bara Olika och Mer eller Mindre bra," som hon en gång sa :D

Mvh,
Thomas

Det kan nog vara lite olika upplevelse - det där med inblåsning...
Det har både kommit kraftdjur till mig och jag har hämtat själv och haft mycket god kontakt med dessa djur - en del temporära.

Det kraftdjur som blev inblåst i mig har jag inte direkt kunnat ha någon kontakt med, trots att jag försökte odla bekantskapen... men nej... det kändes helt fel.

Jag tycker att just mötet med ett nytt kraftdjur när man reser,är ett av de härligaste ögonblicken som finns. Nyfikenheten, frågan, bekräftelsen och resan tillbaka tillsammans.

:)

Thomas...

Jag förstår vad du menar... Har däremot inte kännt så stor skillnad. Utan mer kännt en skillnad på krafterna i djuret och dess mening med att komma in i ens liv så att säga oavsett hur det gått till... Men som sagt Inga rätt eller fel... Så länge man gör det som känns rätt på sin väg så är det som det ska...:) Väldigt intressant...

Nej inga rätt och fel, bara olika upplevelser och mer eller mindre erfarenheter! :D

Månfalld är naturligt. Det berikar och öppnar upp för variation.

Mvh,
Thomas

Thomas är det inte respektlöst att ha en del av en död räv som ägodel?
Rävtass elller rävsvans?
Det känns lite obehagligt för mig, men jag är kanske lite väl känslig.
Splittrad djur vän.

Respektlöst blir det väl bara om man saknar respekt för det.

Delen är inte bara en del utan hela djuret, hela kraften, hela minnet och hela sången. Givetvis ska du inte göra ngt du inte trivs med, så är inte avkapade djurdelar som kraftsaker din grej så låt bli ;)

Mvh,
Thomas